Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Detestabel - Det-går-an-striden - Detlef, Karl - Detmold - Detmold, Johann Hermann - Detonation - Detonator - Detonera - Detouche, Paul Emile. Se Destouches - Détrempe - Detrit - Detroit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detestabel (lat. detestabilis), afskyvärd,
vederstygglig, usel.
Det-går-an-striden kallas stundom den häftiga
litterära och journalistiska fejd, som uppstod med
anledning af K. J. L. Almquists berättelse "Det går
an" (1839), i hvilken man fann ett angrepp på de
bestående formerna för äktenskapet. Nästan hela den
svenska pressen deltog i polemiken om detta arbete,
och ett stort antal motskrifter offentliggjordes af
V. F. Palmblad, A. Blanche, J. A. Snellman m. fl. I
samband med denna strid står också det lifligare
intresse för äktenskapsproblemens behandling inom
skönlitteraturen, som är märkbart på 1840-talet. Jfr
art. K. J. L. Almquist, sp. 676—677, och
J. Mortensen, "Från Aftonbladet till Röda rummet"
(1905).
R—n B.
Detlef, Karl, pseudonym för tyska författarinnan
Klara Bauer (se d. o.).
Detmold [-målt], hufvudstad i furstendömet Lippe,
vid floden Werre, i en vacker nejd vid östra foten
af Teutoburgerwald. 11,968 inv. (1900). D. har ett
omkr. 1500 byggdt residensslott, ett nytt palats med
park, ett gymnasium med realskola, lärarseminarium,
döfstumanstalt, flera praktiska skolor, bibliotek
(100,000 bd) och naturhistoriskt museum. Tillverkning
af tobak och cigarrer, käx, möbler, tvål m. m. —
Emellan D. och Horn, på Winnfeld, stod enligt
den vanligaste åsikten Varusslaget (9 e. Kr.). Vid
Grotenburg, 5 km. s. v. om D., står det 1875 aftäckta
Arminiusmonumentet (se fig. till art. Arminius),
till minne af segern. Karl den store vann vid D.,
som då hette Thiotmalli ("folkdomstol"), en seger
öfver sachsarna 783. D. fick stadsrätt mellan 1283
och 1305 och är sedan 1501 residens för en linje af
huset Lippe.
Detmold [-målt], Johann Hermann, tysk politiker,
f. 1807 i Hannover, d. därstädes 1856, var först
advokat, men egnade sig samtidigt åt konststudier och
utgaf 1833 Anleitung zur kunstkennerschaft. Efter
hannoveranska grundlagens upphäfvande (1838) valdes
han till deputerad och deltog sedan ifrigt i det
passiva motståndet mot den nya författningen. Till
följd däraf blef han 1843 fälld till betydliga
böter och utgaf för att anskaffa dessa s. å. sina
Randzeichnungen, hvilka räknas bland mästerstyckena
på den finare satirens område.
1848 valdes D. till representant i tyska
nationalförsamlingen, där han inom kort blef medlem
af författningsutskottet och en af yttersta högerns
främste män. Sina motståndare förbittrade han
genom den 1849 utgifna satiren Thaten und meinungen
des herrn Piepmeyer. Trots all ovilja erhöll
han i maj 1849, efter Gagerns afgång, uppdrag
att bilda en ny ministär samt blef därvid själf
justitieminister och öfvertog kort därpå äfven
inrikesportföljen. Han höll sedermera stånd mot alla
misstroendevota, tills riksföreståndaren frivilligt
(21 dec. 1849) öfverlämnade sin makt i händerna på
förbundscentralkommissionen. D. återvände då till
Hannover. 1850—51 deltog han som hannoveranska
regeringens ombud vid tyska förbundsdagen i Frankfurt
a. M.
Detonation (jfr Detonera). 1. Kem. En
af mer eller mindre häftig knall samt
vanligen af ljus och värmeutveckling
åtföljd explosionsartad kemisk förening eller
sönderdelning. Se vidare Explosion och Krut.
P. T. C.*
2. Krigsv. Den process, som ett explosivt ämne
undergår, då det förbrinner så hastigt, att
förbränningstiden ej kan mätas. Antändningen sker på
mekanisk väg genom slag, oberoende af det detonerande
ämnets uppvärmning, och fullbordas samtidigt i ämnets
alla delar, de inre såväl som de yttre. Det är här
icke frågan om en antändning i vanlig mening, utan
om en vågrörelse, som genom slaget uppkommer i den
detonerande massan.
G. af Wdt.
3. Mus. Se Detonera, 2.
Detonator (se Detonera), krigsv., inrättning, som
afser att bringa sprängladdningen i en brisans-granat
att detonera (bringa granaten till krevad). Brisanta
sprängladdningar förbrinna nämligen, om de
antändas med låga, såsom vanliga brännbara ämnen,
t. ex. papper, och måste för att detonera utsättas
för ett mycket kraftigt slag af ett hårdt föremål
eller en het gas med högt tryck. Detta kan icke
åstadkommas genom vanliga brandrör (se d. o.), utan
lågan från detta måste först antända en i detonatorn
befintlig, lifligt exploderande sprängsats, hvars
sammansättning varierar i olika länder och i allmänhet
hålles hemlig; genom dess åverkan bringas sedan
granatens sprängladdning till detonation. En
svartkrutsgranat behöfver icke detonator.
G. af Wdt.
Detonera. 1. (Af fr. détoner, af lat. de, ned, bort,
och tonare, dåna.) Kem., förbrinna med knall.
2. (Af fr. détonner, af lat. de, ned ifrån, och
grek. tonos, ton), mus., sjunga för lågt, sjunka ur
tonen. Detta hos åtskilliga sångare vanliga fel beror
på dåligt gehör, röstverktygens tillstånd (särskildt
slapphet i dithörande muskler) eller felaktig
sångmetod. — Detonation l. Detonering, sjunkande
ur tonen.
A. L.*
Detouche [dəto’ʃ], Paul Emile. Se Destouches.
Détrempe [detrã’p], fr., vattenfärg, limfärg. Se
Temperamåleri.
Detrit l. Detritus (af lat. deterere,
nöta af), lämningar efter en förstörd kroppsdel,
t. ex. afstötta delar af hud och bindväf, framkommande
ur en såryta, smådelar af en krossad blåssten o. s. v.
Detroit [ditrå͡it, af fr. détroit, sund]. 1. Flod i
Nord-Amerikas förenta stater, mellan S:t Clair-sjön
och Erie-sjön en del af S:t Lawrences vattensystem,
45 km. lång, 5,5 m. djup, med en årlig trafik af
50 mill. ton. — 2. Största staden i staten Michigan
vid Detroitflodens norra strand, strax nedanför S:t
Clair-sjön. D. blef stad 1824, hade 1830 2,222 inv.,
1870 79,577 och 1900 285,704 inv., däraf 96,503 voro
födda i utlandet. D. har breda, trädplanterade gator
och upplyses med elektriskt ljus från 45—53 m. höga
ståltorn. Vid floden ligga kvarnar, varf, fabriker,
spannmåls- och varumagasin samt Michiganbanans
storartade godsbangård, bakom hvilken den vackra,
ja delvis ståtligt bebyggda staden utbreder sig. På
Belle Isle, genom en flodarm skild från staden,
ligger en 300 har stor offentlig park med många täcka,
i sitt naturtillstånd lämnade partier. En annan park
(Grand Circus) ligger i stadens midt, och från den
utlöpa breda, trädplanterade gator. Midt emellan
floden och Grand Circus ligger Campus Martius,
ett stort torg, vid hvilket ligga City Hall samt ett
bibliotek (198,449 bd 1905). I D. finnas många kyrkor,
bl. a. en berömd katolsk katedral. D., som är säte
för en katolsk biskop, har äfven ett katolskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
