seminarium och ett jesuitkollegium. Det eger ett museum, två operahus och flera andra teatrar. 1900 omfattade industrien 2,847 verk med 45,707 arbetare och ett tillverkningsvärde af 100,9 mill. doll. Mest betydande äro maskin- och metallfabrikationen, medikamenttillverkningen, tobaksfabrikerna, slakterierna (för export), kvarnarna och möbeltillverkningen. D. har den bästa hamnen vid de canadiska sjöarna och storartade dockor. Trafiken är ock utomordentligt liflig. Sammanlagda tontalet (50 mill. ton) af fartyg, som under de 7 månader sjöfarten är öppen passera D., går upp mot sammanlagda tontalet af årligen i London och Liverpool in- och utgående fartyg. D:s handelsflotta räknade 1900 246 fartyg om 157,533 ton. Handeln går hufvudsakligen till Canada; exportartiklar äro spannmål, trävaror, ull, kött och koppar. D. besöktes af fransmännen redan 1610, men först 1701 fick nybygget någon större betydelse, då Fort Pontchartrain byggdes. 1759 föll detta i engelsmännens händer. 1812 eröfrade dessa än en gång D., men förlorade det 1813. (J. F. N.) Detronisation. Se Detronisera. Detronisera (fr. détrôner, af grek. thronos, tron), störta ifrån tronen, afsätta. — Detronisation l. Detronisering, afsättning, störtande från tronen. De Troy [dətrωa'], franska målare. Se Troy. Detrusorium (mlat., af lat. detrudere, stöta ned), läkek., ett instrument, som fordom nyttjades till att nedstöta kroppar, hvilka fastnat i svalget. Dettern (Dättern), vik af Dalbosjön. Dettifoss ("Dimpforsen"), i norra Island, ett af de förnämsta vattenfallen i Europa och utan jämförelse det väldigaste på Island, bildas af Jökulsá á Fjöllum. Sedan floden i sitt öfre lopp flutit öfver sand- och lavaslätter, bildas den 107 m. höga D. därigenom, att den stora vattenmassan plötsligt störtar ned i en väldig vulkanisk klyfta, som har en längd af 25 km. och ett djup af 100—150 m. Klipporna på ömse sidor bringas af fallets ofantliga tryck i en darrande rörelse. Dettingen, by i bajerska regeringsområdet Unterfranken, vid Main. 892 inv. (1900). De förbundna österrikiska och engelska härarna, under konung Georg II, segrade där 27 juni 1743 öfver fransmännen, under Noailles. Dettmann, Ludwig, tysk målare, f. 1865 i trakten af Flensburg, studerade i Berlin, uppträdde först som illustratör, sedan — påverkad af Max Liebermann — som landskaps- och figurmålare med moderna friluftsstämningar i olja eller akvarell: Svår landning och Såningsman (båda i Dresden-galleriet), Vår i Grünewald (Berlins nationalgalleri), Den förlorade sonen och Den heliga natten m. fl. I rådhuset i Altona har han utfört 4 väggmålningar med motiv ur stadens historia, däribland den liffulla kompositionen Truppernas intåg, sedt från ett hustak (fullbordade 1900). Samma år blef han direktör för akademien i Königsberg. På senaste tiden har han sökt en bred dekorativ hållning, exempelvis i stämningen Frisisk sång (två sjungande kvinnor på en äng, 1903), i skogs-, slätt- och solnedgångsmotiv (flera utställda 1905). I akvareller med motiv från de norditalienska sjöarna, Tvätterskor vid Gardasjön (utställd 1905) m. fl. har han visat en liffull och käck färgbehandling. D. är f. n. (1906) sysselsatt med tre dekorativa målningar för Tekniska högskolan i Danzig och har mottagit uppdrag att måla dylika i Tekniska högskolan i Königsberg. G—g N. Detto, it. (af lat. dictum, sagdt). Se Dito. Dettweiler [-vajler], Peter, tysk läkare, skapare af de tyska folksanatorierna, f. 4 aug. 1837 i Wintersheim (Rhen-Hessen), d. 12 jan. 1904 i Cronberg, grundlade i Falkenstein i Taunus 1892 Tysklands första folksanatorium för tuberkulos, hvilket sedermera flyttades till Ruppertshain. 1895 vardt han dirigerande läkare vid det storartade aktiesanatoriet i Falkenstein. Själf lungsiktig, pröfvade han på sig själf med framgång och angaf till stor del den vid lungsotssanatorierna numera allmänt använda dietisk-fysikaliska terapien (se Diet). D. utgaf bl. a. Die behandlung der lungenschwindsucht in geschlossenen heilanstalten (1880; 3:e uppl. 1902), Ernährungstherapie der phthise (i Leydens "Handbuch der ernährungstherapie", 1897, 2:a uppl. 1903) och Die hygienisch-diätetische anstaltsbehandlung der lungentuberkulose (1899). Detur (lat., af dare, gifva), "må gifvas", nyttjas på recept (vanligen förkortadt till D.). — Detur, signetur (lat.), "må gifvas och bör skrifvas" (på etiketten), nyttjas på recept (vanligen förkortadt till D. S.). Deucher [döj-], Adolf, schweizisk förbundspresident, f. 15 febr. 1831 i Steckborn, kantonen Thurgau, studerade medicin och verkade som praktiserande läkare först i sin hemtrakt, sedan i Frauenfeld, tog därjämte liflig del i tillkomsten af Thurgaus nya demokratiska författning och invaldes 1879 i kantonens regering. Af Schweiz' nationalråd var D. medlem 1869—73, invaldes där ånyo 1879 och blef 1882 nationalrådets president. 1883 invaldes han i förbundsrådet som ledare af afdelningen för handel, industri och åkerbruk. 1886, 1897 och 1903 har D. innehaft förbundspresidentvärdigheten. Deukalĭon (grek. Δευκαλίων, lat. Deucalion), grek. myt., det grekiska folkets stamfader, son af Prometheus med Klymene (eller med Hesione), var konung i det tessaliska Ftia och förmäld med Pyrrha, Epimeteus' dotter. Då Zeus ville genom en vattuflod förgöra hela det syndbesmittade människosläktet, byggde D. på sin faders anvisning en farkost, hvari han med sin maka dref omkring under nio dagar, hvarefter han landade på berget Parnassos (eller, enligt en annan uppgift, på Otrys i Tessalien). D. anropade då Zeus eller enligt en annan sägen det delfiska oraklet, som vid denna tid egdes af gudinnan Themis, om råd och hjälp med afseende på frambringandet af ett nytt människosläkte, och när han fått till svar, att han och hans maka skulle kasta bakom sig sin moders ben, trodde han detta åsyfta stenarna såsom varande jordens, den gemensamma moderns, ben. Denna tolkning bekräftade sig äfven; ty de af D. kastade stenarna förvandlades till män och de af Pyrrha kastade till kvinnor. Med Pyrrha hade D. sönerna Hellen och Amfiktyon samt dottern Protogeneia. A. M. A. Deûle [dȫl], flod i Frankrike. Den rinner upp i depart. Pas-de-Calais, flyter genom staden Lille och faller, vid belgiska gränsen, ut i Lys vid byn Deûlémont. Längd 85 km. Floden är kanaliserad till nästan hela sin längd. Deulino (Dyvlin), by i ryska guvern. Moskva, n. om Moskva. Där ingicks 1618 ett stillestånd,