Deutsche gesellschaften [dö'jtʃe], ty., "tyska sällskap", politiska föreningar, som 1814 bildades i Rhenprovinsen och Nassau, hufvudsakligen på grund af väckelse från Ernst Moritz Arndt, som s. å. utgifvit en skrift, "Entwurf einer teutschen gesellschaft", hvari han uppmanade till bildande af patriotisk-moraliska föreningar. De undertrycktes ganska snart såsom alltför radikala. Se Meineke, "Die deutschen gesellschaften und der Hoffmansche bund" (1891). Deutsche Levante-linie [dö'jtʃe], tyskt, 1889 grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Deutsche Ostafrika-linie [dö'jtʃe], tyskt, 1890 grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Deutscher nationalverein [dö'jtʃer natsiånā'lferajn]. Se Tyska nationalföreningen. Deutscher orden [dö'jtʃer ården]. Se Tyska orden. Deutscher protestantverein [dö'jtʃer pråtesta'ntferajn]. Se Protestantföreningen. Deutscher reichsanzeiger und königlich preussischer staatsanzeiger [dö'jtʃer], vanl. kallad Reichsanzeiger, en i Berlin alla söckendagar utkommande aftontidning, som utgör tyska riksregeringens och preussiska regeringens officiella organ. Tidningen innehåller legala kungörelser, utnämningar, handelsregister o. dyl. samt en icke officiell afdelning, som upptager politisk öfversikt, meddelanden i statistik, nationalekonomi, handel och näringar, börsnotiser, uppsatser om konst och vetenskap m. m. Redaktionen sorterar under preussiska statsministeriet. Tidningen uppsattes 1819; den bar då namnet "Allgemeine preussische staatszeitung" och ändrade flera gånger titel, tills den 1871 erhöll sin nuvarande. Deutsche rundschau [dö'jtʃe ro'ndʃao], en sedan 1874 i Berlin utkommande månadsskrift, som opartiskt följer det samtida tyska kulturlifvets företeelser. Den har alltifrån sin början utgifvits af Julius Rodenberg. Deutsche seewarte [dö'jtʃe se-]. Se Meteorologiska centralanstalter. Deutsch-Eylau [döjtʃ-]. Se Eylau. Deutsch-herren [döjtʃ-], ty., benämning på Tyska ordens (se d. o.) medlemmar. Deutschkrone [dö'jtʃkråne], po. Valcz, stad i preussiska prov. Preussen, regeringsområdet Marienwerder. 7,278 inv. (1900). Gymnasium och katolskt lärarseminarium, maskinfabriker, ångsågar, brännvinsbrännerier m. m. Handel med trä och spannmål. Deutschmeister [dö'jtʃmajster], ty., den tyske landtmästaren, en af de högst ställda ämbetsmännen inom Tyska orden (se d. o.). Deutsch-Oravicza [döjtʃ å'ravitsa]. Se Oraviczabanya. Deutsch-Szászka [döjtʃ sāska]. Se Szászkabanya. Deutsch-Wagram [döjtʃ-]. Se Wagram. Deutsch-Wilmersdorf [döjtʃ-], by och förstad till Berlin, s. v. om staden, i regeringsomr. Potsdam, vid Berlins ringbana. 30,671 inv. (1900). I D. finnas två gymnasier och ett reformrealgymnasium, två barnhus och ett dårhus. Deutz [döjts], förr stad i preussiska Rhenprovinsen, sedan 1888 förenadt med Köln. D. hette hos romarna Di vitio. Konstantin den store byggde här ett kastell för att försvara den af honom anlagda stenbron öfver Rhen. Men både kastell och bro förstördes i 10:e årh. Ett år 1003 grundadt benediktinkloster gaf orten större betydelse. Det ansågs höra under ärkebiskopens af Köln herravälde. 1632 blef staden befäst, men eröfrades af svenskarna. Efter freden i Nijmegen 1679 slopades fästningsverken, men återställdes efter 1816 af preussiska regeringen. Deutzia [dö'jtsia], Thunb., bot., växtsläkte af fam. Saxifragaceæ. Det innefattar ett fåtal arter, alla från Asien, hvilka utgöras af buskar med ovala eller lansettlika, sågade blad och vackra, hvita blommor. Ståndarnas strängar äro oftast vingade och i spetsen treflikiga, med knapp på mellanfliken. — Några arter odlas som prydnadsväxter i trädgårdar eller inomhus, t. ex. D. crenata Sieb. et Zucc. och D. gracilis Sieb. et Zucc. Båda arterna härstamma från Japan. De äro buskar med lansettlika, stjärnhåriga blad och utveckla på våren eller försommaren talrika klasar af hvita blommor. D. gracilis drifves ofta till blomning inomhus i februari. — Ståndare hörande till blommor af deutzia ha funnits inneslutna i Nord-Tysklands bärnsten, och blad af deutzia äro beskrifna från Japans yngre tertiärlager. Ldt. (G. L—m.) A. G. N.

Deutzia gracilis.

Deux-battants [döbattã'], fr. Se Döbattang. Deux-ponts [döpå̃'], det franska namnet på staden Zweibrücken. Deux-Sèvres [dösǟvr], franskt departement. Se Sèvres.