främjade äfven senare flera polarfärder, bl. a. Nordenskiölds andra färd till Grönland (1883) och Andrées tillämnade polarexpedition i ballong (1896), till hvars utrustande han (jämte konung Oskar II och Alfred Nobel m. fl.) medverkade med ett betydligt belopp, och D. lämnade äfven det största bidraget till upprepandet af Andrées företag (1897). Han lämnade jämväl understöd till S. Berggrens resor på Nya Zeeland (1873—75), G. de Geers geologiska expedition till Spetsbergen (1896), Otto Nordenskjölds expedition till Magalhães-länderna (1895—97) och A. G. Nathorsts polarexpedition 1898, skänkte grundkapitalet till A. Hazelius nordisk-etnografiska museum (1873) och riktade med betydande gåfvor Göteborgs zoologiska och historiska museisamlingar. Under striderna om representationsförslaget 1865 ifrade D. för de reformdeputationer, som med Göteborg som centralpunkt sändes från skilda orter till Stockholm för att verka för antagandet af förslaget. Under tullstriden var han verksam för frihandelns sak, och senare lämnade han ekonomiskt stöd åt rösträttsrörelsen. Ytterst ifrig jägare och jaktvän, införde D. i Sverige moripan samt arbetade för inplanterandet här af kanadahjortar och fasaner. På Spetsbergen hafva efter D. uppkallats Dickson bay, Dicksons land, Dicksons glaciär och Kap Dickson; vid Jenisejs mynning finnes Dicksons ö med Dicksons hamn, i Patagonien Dicksons sjö. Äfven många växtfossil äro egnade honom. Hans namn är på det närmaste förenadt med den svenska polarforskningens utveckling. Jfr minnesruna öfver D. af A. G. Nathorst i "Ymer", 1897. 6. Robert D., ämbetsman, son till D. 3, föddes i Göteborg 27 nov. 1843, blef student i Uppsala 1860 och aflade examen till rättegångsverken 1865, utnämndes till vice häradshöfding 1869, hade 1870—78 förordnanden i Skånska hofrätten, där han befordrades till assessor 1880, blef 1878 t. f. och 1883 ord. revisionssekreterare samt kallades s. å. till expeditionschef i Finansdepartementet. Han skötte 1888 ett förordnande såsom landshöfding i Örebro län, utnämndes s. å. till landshöfding i Jönköpings län och förflyttades 1892 till landshöfdingstolen i Malmöhus län. 1902 blef han öfverståthållare i Stockholm. En minskning i detta ämbetes åligganden inträffade ej långt därefter, då på grund af en 1904 vidtagen lagändring öfverståthållaren upphörde att vara stadsfullmäktiges själfskrifne ordförande. D. representerade i riksdagens Första kammare Jönköpings län 1891—94 och Malmö stad 1895—1903. Med i motsats mot fadern mindre utpräglad hållning i tullfrågan uppträdde D. eljest i likhet med denne i afgjordt konservativ riktning. D. var vid flera riksdagar ordförande i tillfälliga utskott samt i särskildt utskott 1895 (för behandling af propositionen om arbetarförsäkring), 1898 (ang. ändringar i giftermålsbalken) och 1901 (ang. ändringar i sjölagen). Han var 1891 ordförande i maltdrycksbeskattningskommittén, 1899—1900 i legostadgekommittén, 1901—03 i kommittén ang. registrerade icke ekonomiska föreningar och ang. offentligen erkända stiftelser samt i den 1902 tillsatta sockerbeskattningskommittén. (V. M.) Dickson bay [di'ksn be͡i'] l. Dicksons fjord, fjord vid Västra Spetsbergens västra kust, under 78° 35′ n. br. och 15°—16° ö. lgd. Den utgör den nordligaste, skarpt afgränsade fortsättningen af Isfjorden. Jfr Dickson 5. Dicksonia L'Hérit., bot., växtsläkte tillhörande fam. Cyatheaceæ bland ormbunkarna, uppkalladt efter den engelske botanisten James Dickson (1738—1822). Till detsamma höra omkr. 12 i tropikerna och den varma tempererade zonen lefvande arter med kraftig, krypande eller upprät stam och stora, upprepade gånger parbladiga blad. Ett par af arterna, t. ex. D. antarctica från Australien, odlas ej sällan i växthus, äfven i Sverige. — Till D. hänförda blad äro beskrifna från såväl jura- som kritsystemet. Några inom Europas och Grönlands kritaflagringar förekommande stammar af en trädartad ormbunke öfverensstämma till sin yttre byggnad, särskildt i fråga om bladärren, så fullständigt med stammarna af D., att de numera vanligen hänföras till detta släkte (såsom Dicksonia punctata Sternb. sp.). G. A. (G. L—m.) A. G. N. Dicksons fjord. Se Dickson bay. Dicksons glaciär, glaciär på östra stranden af Spetsbergens Nordöstland, mellan 79° 30′ och 79° 50′ n. br. samt 25° och 27° ö. lgd. Jfr Dickson 5. Dicksons hamn, en af A. E. Nordenskiöld 15 aug. 1875 upptäckt god hamn, belägen utanför Jenisejs mynning på östra sidan af Dicksons ö, enl. Nordenskiöld under 73° 30′ n. br. och 80° 55′ ö. lgd fr. Greenw. Hamnen, som fått sitt namn till minne af O. Dickson (se Dickson 5), är i vanliga fall tillgänglig under aug. och en del af sept. samt ansågs af Nordenskiöld bestämd att i framtiden blifva en hufvudexportort för Sibiriens produkter. Vegaexpeditionen låg där för ankar 6—10 aug. 1878, och 1882—83 hade holländarna där en polarforskningsstation. Dicksons land. Se Spetsbergen. Dicksons ö. Se Dicksons hamn. Diclines irregulares, bot. Se Dicotyledoneæ. Diclytra Borkh. (äfven kallad Dicentra och Dielytra), Blomsterlyra, bot., växtsläkte af fam. Papaveraceæ, underfam. Fumarioideæ. Dithörande arter äro örter och härstamma från Asien samt norra Amerika. D. spectabilis Bernh. är en bekant prydnadsväxt, allmänt odlad i trädgårdar och som krukväxt. Den blir 0,6—0,9 m. hög och har en till två gånger trefingrade blad med flikiga småblad samt hängande, röda, hjärtlika, i klasar sittande blommor ("löjtnantshjärtan"; se fig. å sp. 340). Äfven ett par andra arter odlas som prydnadsväxter. Ldt.* Dicotyleæ, bot. Se Dicotyledoneæ. Dicotyledoneæ (af grek. di, dubbelt, och kotyledon, hjärtblad), Dicotyleæ, Dicotyledones, Dikotyledoner, de tvåhjärtbladiga växterna, bot., bilda en af de båda hufvudafdelningarna inom den stora fanerogamgruppen Angiospermæ. Såsom embryo hafva de allra flesta bland dessa växter två hjärtblad; undantag äro släktena Pinguicula, Cyclamen och Ficaria, som hafva endast ett, och Pyrola samt en del saprofytiska eller parasitiska växter, såsom Monotropa och Orobanche, hos hvilka hjärtblad helt och hållet saknas. Den fullt utvecklade växten eger oftast en kraftigt utbildad pålrot. Stammen har öppna, (på tvärsnittet) i en