hofs befallning att i angelägna ärenden hellre vända sig till det hessiska kansliet i Stockholm än till det svenska". Råd och ständer harmades öfver utlänningens inblandning i Sveriges inre och yttre politik samt fordrade 1723 hans rappellerande. 1725 lämnade D. Sverige. Han gick sedermera i kejserlig tjänst, deltog i flera fälttåg och blef 1745 generalfältmarskalk. Död 16 juli 1754. J. Th. W. Diemen [dīm-], Antonio van, generalguvernör öfver de holländska besittningarna i Ostindien, f. 1593, d. 1645. Efter honom har Van Diemensland sitt namn. Diémer [diemä'r], Louis, fransk pianist af tysk härstamning, f. 1843 i Paris, sedan 1888 professor i pianospel vid konservatoriet i Paris, har komponerat åtskilliga instrumentalverk, hållit framgångsrika historiska klaverföredrag och företrädesvis egnat sig åt upplifvandet af den äldre pianolitteraturen. E. F—t. Diem perdidi, lat., "jag har förlorat en dag". Enligt Suetonius yttrade kejsar Titus dessa ord, när han en afton fann, att han den dagen ej gjort någon god gärning. Diemrich [dīm-], tyska namnet på Déva (se d. o.). <img l>

Diepenbeeck [dīpenbe'k], Abraham van, flamsk historiemålare, f. 1596 i 'sHertogenbosch, d. 1675, kom tidigt till Antwerpen, där han först egnade sig åt glasmåleri, men sedermera blef en af Rubens' många efterföljare (var dock troligen aldrig hans elev). Han målade med förkärlek religiösa och mytologiska ämnen. Hans arbeten äro utmärkta af en förträfflig komposition, djärf teknik och saftig kolorit — om de än sakna Rubens' väldiga fantasi och glödande färger — hvaremot hans teckning icke alltid är korrekt. Ehuru D. var träget sysselsatt med glasmåleri — ett tidsödande arbete —, efterlämnade han en mängd oljemålningar, som ofta så nära anslöto sig till förebildens, Rubens', att de med orätt gått under dennes namn. Arbeten af D. ses bl. a. i museerna i Antwerpen, Berlin, München och Dresden, i Louvre, o. s. v. (O. G—g.) Diepenbrock [dīp-], Melchior, friherre von, tysk predikant och skriftställare, f. 1798, d. 1853, deltog som ung löjtnant i befrielsekriget mot Napoleon, påverkades sedan 1817 starkt af teologen, professor Michael Sailer, prästvigdes 1823 och blef 1845 bajersk friherre samt furstbiskop af Breslau. 1848 var han medlem af Frankfurtparlamentet och utnämndes 1850 till kardinal. D. utgaf bl. a. Geistlicher blumenstrauss aus spanischen und deutschen dichtergärten (1829; 4:e uppl. 1862), Heinrich Susos leben und schriften (1829, 4:e uppl. 1884), Predigten (1841—43) och Sämmtliche hirtenbriefe (1853). Jfr Förster, "Melchior von D." (1859, 3:e uppl. 1878), Reinkens, "Melchior von D." (1881) och Finke, "Zur erinnerung an kardinal Melchior von D." (1898). Diepholz [dīp-], fordom grefskap, nu krets i preussiska reg.-området Hannover, mellan Oldenburg och Westfalen. 633 kvkm. 21,593 inv. (1900). D. består till omkr. en tredjedel af mossar och hedar och vattnas af Hunte. Vid denna flod ligger staden D., 2,970 inv. (1900, inklusive den därtill hörande orten Willenberg).

Slottet i Dieppe.

Dieppe [diä'p], arrondissemangshufvudstad i franska depart. Seine-inférieure (Normandie), vid floden Arques' mynning. 22,503 inv. (1901). D. består af den egentliga staden och den genom hamnbassängen därifrån skilda fiskarförstaden Le Pollet, samt förstaden La Barre i s. v. D. har en säker hamn, 10 m. djup, samt ett staden behärskande slott (från 1435), nu kasern, en vacker gotisk kyrka, S:t Jacques, ett stadshus med bibliotek (25,000 bd) och museum, en navigationsskola samt mycket besökta hafsbad med säsong 15 juni—15 okt. Vågslaget är särdeles kraftigt. Såsom kurort anses D. vara en af Frankrikes dyraste och finaste. Näringskällorna äro sjöfart, fiske (vid Newfoundland och Island), ostronodling, maskin-, tobaks- och spetstillverkning, bomullsspinneri samt tillverkning af berömda sniderier i horn, elfenben och buxbom. Handeln är betydande, i synnerhet med England. 1900 steg hela varuomsättningen till 342 mill. francs. Från D. gå regelbundna ångbåtslinjer till Newhaven och Grimsby i England. — D. är sannolikt anlagdt af normannerna (Dieppe = diep, djup) och var en by, då Vilhelm Eröfraren därifrån afseglade till England 1066. Senare steg det i betydelse, frånrycktes England af Karl VII 1433 och blef sedan under långa tider en af Frankrikes främsta hamnar, hvars djärfva sjömän täflade med portugiserna i upptäckter på Afrikas västkust, där de anlade Petit Dieppe vid Gambias mynning. Från D. utgick den första franska expeditionen till Amerika (1523) under italienaren Verrazanos befäl. Det var äfven från D., som den franska kolonisationen af Canada utgick. Emellertid bröts D:s företagsamhet genom förföljelserna mot hugenotterna och genom engelsk-holländska flottans bombardemang 22 och 23 juli 1694. Efter denna stöt repade sig D. aldrig, helst Le Hâvre började en svår konkurrens, i hvilken det afgick med segern. Diepraem [dī'prām], Abraham, holländsk genremålare, f. 1622 i Rotterdam, d. där 1670, imiterade, ibland rätt lyckligt, Adr. Brouwer, under hvars namn hans bättre saker emellanåt gå. Han lär ha varit elev af H. M. Sorgh och af Dirck Stoops far, målade likt Brouwer och med