gasmotorn. Resultatet af dessa undersökningar framlade D. i Theorie und konstruktion eines rationellen wärmemotors zum ersatz der dampfmaschinen und der heute bekannten verbrennungsmotoren (1893), hvari uppställas nya principer för konstruktionen af en ekonomisk förbränningsmotor (se Dieselmotorn). Detta uppslag tilldrog sig stor uppmärksamhet, och med understöd af Krupp i Essen samt Maschinenfabrik Augsburg fick D. tillfälle att praktiskt utveckla sina idéer, hvilket ledde till skapandet af dieselmotorn för flytande bränsle, som i nyttigt arbete omsatte 30 proc. af det tillförda bränslets värmevärde, under det att i ångmaskinen ej ernåddes fullt 15 proc. och i gasmotorn 18 proc. motsvarande effekt. Uppfinningen af dieselmotorn är af epokgörande betydelse på värmemotorernas område och utgör tillika såsom frukten af en rent termodynamisk deduktion ett af de vackraste exemplen på teoriens betydelse för teknikens utveckling. G. H—r. Dieselmotorn [dīsel-], mek., en efter uppfinnaren, R. Diesel (se d. o.), benämnd värmemotor, i hvilken fotogen, "solarolja", "texasolja" e. d. användes såsom bränsle för alstring af mekaniskt arbete. Maskinen, som hade sin föregångare i den 1886 konstruerade Beniers motor, har 1, 2, 3, ända till 4 arbetscylindrar; dessa hafva vertikalt läge och äro uppställda på eller i maskinstativets öfre del. Hvarje cylinder är upptill sluten med ett lock, men nedtill öppen. Uti densamma rör sig upp och ned en arbetskolf, sammangjuten med ett tämligen långt rör för styrningen af kolfven i cylindern. Förmedelst en vefstake är kolfven vridbart förbunden med svänghjulsaxeln. Motorns verkan grundar sig på den af fransmannen Beau de Rochas angifna fyrtaktprincipen. Hvarje fullständig arbetsperiod omfattar fyra "takter" eller enkla kolfslag. Under den första takten rör sig kolfven från det öfre gränsläget nedåt och insuger därvid i cylindern luft genom en då öppen tilloppskanal. Då kolfven kommit till det nedre gränsläget, stänges denna kanal. Under den andra takten rör sig kolfven uppåt och komprimerar den i cylindern inneslutna luften, så att dess tryck stiger till omkr. 35 atmosfärer. Därvid utvecklas genom komprimeringsarbetet värme, så att temperaturen stiger till omkr. 500°. Medelst en särskild liten pump, arbetande med ett tryck af 45 à 60 atmosfärer, indrifves vid tredje taktens början den brännbara oljan i fint fördeladt tillstånd i cylindern, där den förgasas och ögonblickligen antändes; någon särskild tändinrättning behöfver därvid icke användas, ty de vid oljans förflyktigande bildade ångorna antändas vid en temperatur vida lägre än 500°. Oljan indrifves endast småningom, under det att arbetskolfven rör sig ett litet stycke nedåt, och på så sätt underhålles ofvan arbetskolfven nyss nämnda höga tryck, 35 atmosfärer (350,000 kg. per kvm.); fulltrycksarbetet fortgår visserligen icke under någon stor del af kolfvens väg, men arbetets storlek blir dock betydande, emedan den arbetande kraften, såsom af den anförda siffran framgår, är högst ansenlig. Under den återstående, större delen af tredje takten expandera de vid förbränningen under fulltrycksperioden utvecklade gaserna å kolfvens öfre sida; trycket sjunker därstädes och likaså temperaturen. Under expansionsperioden förbrukas icke något bränsle, men de expanderande gaserna öfverföra dock ett betydligt arbete på kolfven, och sålunda upptager denna arbete under hela tredje takten. Under den fjärde takten utblåsas förbränningsgaserna genom en kort före taktens början öppnad afloppskanal. Nu angifna förlopp upprepas sedermera oupphörligt. Kolfven upptager arbete endast under tredje takten och afgifver större delen af detsamma till svänghjulet, som därvid får sin hastighet i viss mån ökad och som sedan under de tre närmast följande takterna underhåller maskinens rörelse och dessutom afgifver till axeln, vefstaken och kolfven det arbete, som erfordras för luftens komprimering. Under dessa tre takter minskas visserligen svänghjulets och sålunda äfven hela maskinens hastighet, men då hjulringen är tillräckligt tung och har tillräckligt stor diameter, blir hastighetsminskningen så obetydlig, att maskinen väl egnar sig t. o. m. för drifvande af elektriska belysningsgeneratorer, d. v. s. för ändamål, i hvilka hastigheten bör vara synnerligen jämn. I den mån man gör bruk af flera cylindrar och i vinkel mot hvarandra ställda vefvar på axeln, kan för öfrigt hastighetsändringen hållas inom trängre gränser. Arbetscylindrarna hafva dubbla väggar och locken likaså. I mellanrummen cirkulerar kylvatten, hindrande en alltför stark upphettning af maskindelarna. Vattnets temperatur stegras vanligen från 10° à 15° till 60°, och dess mängd uppgår till omkr. 15 l. per timme och hästkraft. Med kylvattnet bortledas ungefär 30 proc. af det vid förbränningen i cylindrarna utvecklade värmet och med förbränningsgaserna ungefär lika mycket. Ventilerna i de olika till- och afloppskanalerna i cylindrarna erhålla sin rörelse från kamskifvor, sittande på en styraxel, som i sin ordning drifves från svänghjulsaxeln af en vertikal mellanaxel och parvis förekommande skrufhjulsutväxlingar; bränslepumpen drifves af mellanaxeln. För igångsättningen användes komprimerad luft, som hålles uppsamlad i särskilda, af motorn matade cylindriska behållare. Diesel sökte vinna ett gynnsammare resultat än man förut kommit till vid värmemotorerna. Särskildt må framhållas, att hans arbete skilde sig från hans föregångares för det första därigenom, att han komprimerade förbränningsluften ensam för sig och till ett vida högre tryck, än man förut gjort bruk af, för att på så sätt uppbringa dess temperatur utöfver den, vid hvilken det använda bränslet antändes; för det andra därigenom, att den brännbara oljan endast småningom införes i den heta luftmassan och sålunda, utan att åstadkomma någon explosion, underhåller det höga admissionstrycket under fulltrycksperioden, och för det tredje genom en längre drifven expansion af förbränningsgaserna än som förut förekommit i en cylinder. Diesel kom till en termisk verkningsgrad af omkr. 30 proc. under det att man vid de bästa cylinderångmaskinerna då ej kommit ens till hälften häraf och vid de bästa lysgasmaskinerna till föga mer än hälften af