förhållanden tillämpas för olika kunder, så att en viss,
vanligen offentliggjord taxa tillämpas för flertalet,
men några särskildt gynnade i hemlighet få billiga
villkor genom olika, ofta högst svårtydda anordningar
(s. k.
refaktier). Detta system, som kanske är den
vanligaste innebörden af ordet differentialtariff,
är förbjudet i de flesta länders lagstiftning,
särskildt i England och Förenta staterna (genom den
s. k.
equalily clause); men det är icke desto mindre
ett af hufvudmedlen för de amerikanska trusterna (som
äfven äro egare af de förnämsta järnvägslinjerna)
att krossa sina konkurrenter.
Anledningen till att differentialsystemet (i
vidsträckt bemärkelse) spelar en hufvudroll
i järnvägstarifferna är det förhållande, som
råder beträffande järnvägarna i ännu högre grad än
beträffande den moderna storindustrien i allmänhet,
nämligen att transport-(resp. produktions-)kostnaderna
ej låta bestämma sig för hvarje enskild prestation,
utan sjunka ofantligt med verksamhetens
tillväxt. Främst beror detta i sin tur på att
företagen kräfva ett så stort fast kapital. En
stor del af utgifterna för en järnväg (nämligen
kostnaderna för linjens anläggning och underhåll
m. m.) är alldeles oberoende af, om någon drift
alls eger rum, en annan del (stationskostnader
m. m.) påverkas endast i ringa mån af en ökning
i driften, och äfven af de återstående utgifterna
är det endast en mindre del, som stiger med samma
hastighet som driftens ökning. Endast i undantagsfall
medför alltså ökad transport proportionell ökning
af kostnaderna. Järnvägarna kunna därför finna
det med sin fördel förenligt att — för att locka
till sig en transportökning — åtaga sig den nya
transporten för ett pris, som skulle vara ruinerande,
om det tillämpades på hela transportkvantiteten.
E. Hkr.
<img l>
Differentialtermometer (jfr
Termometer),
fys., ett instrument, afsedt att visa och mäta,
företrädesvis små, temperaturskillnader.
Leslies
differentialtermometer (se fig.) består af två lika
stora glaskulor, fyllda med luft och förenade genom
ett U-formigt rör, hvari är innesluten en vätska,
som, då temperaturen är densamma i båda kulorna,
ställer sig lika högt i bägge de vertikala rören,
men som, så snart den minsta temperaturdifferens
uppkommer mellan kulorna, stiger i det ena
och sjunker i det andra röret. Förflyttningen
observeras på den skala, som finnes uppdelad
längs de vertikala rören. Denna skala är vanligen
godtycklig, men värdet af skaldelarna, d. v. s. den
temperaturdifferens, som motsvarar en skaldel, kan
utrönas genom en särskild undersökning. Instrumentet
förekommer äfven i en något modifierad form,
nämligen med de vertikala rördelarna korta och
den horisontala längre samt med en i denna införd
helt liten vätskekolonn såsom index, afskiljande
de i båda kulorna befintliga luftkvantiteterna
från hvarandra. Differentialtermometern har nästan
fullkomligt utträngts af bolometern och termostapeln
(se d. o.).
L. A. F.
Differentialtull, nationalek., kallas det förhållande,
att en och samma vara är i samma land belagd med
olika tullsatser. Den förekommer dels i den formen,
att varor från olika länder äro belagda med olika
tullsatser, dels så, att tullen på en vara är olika
allteftersom den införes sjöledes eller landvägen,
och vid införsel sjöledes alltefter nationaliteten
af det fartyg, hvari införseln sker (fr.
surtaxe
de pavillon), dels i form af tilläggsafgift å vara,
som införes från annat land än varans ursprungsland
(fr.
surtaxe d'entrepôt). — Differentialtullar af
det förstnämnda slaget voro förr mycket vanliga, men
hafva numera blifvit sällsyntare till följd af den i
de moderna handelsfördragen förekommande bestämmelsen,
att de fördragsslutande staterna förbinda sig att
behandla hvarandra såsom den mest gynnade nation, en
bestämmelse, som gör, att hvarje nedsättning i tull,
som endera af de fördragsslutande staterna medgifver
någon annan stat, utan vidare kommer äfven den andra
fördragsslutande staten till godo. På senaste tiden
har dock en ökad benägenhet för differentialtullar
framträdt. Jfr
Handelsfördrag,
Sockerkonventionen
och
Tull.
D. D.
Differentia specifica (lat., "den särskilda
åtskillnaden"),
log., det kännetecken, som i en
definition (se d. o.) lägges till släktbegreppet
för att bilda det alltbegrepp, som skall
definieras. T. ex. i definitionen: triangeln är en
tresidig figur — är tresidig differentia specifica.
S—e.
Differentiation. 1.
Log. o.
filos. Se
Differensering. — 2.
Geol., särskiljande af
beståndsdelar. Om i en magma (granit-, diabas-
eller annan) somliga beståndsdelar, t. ex. de mera
basiska, hafva i högre eller lägre grad samlats
(hopats) inom vissa delar eller partier af magman,
så att denna och den däraf bildade bergarten icke äro
alltigenom homogena, säges en differentiation hafva
egt rum.
E. E.
Differentiedeputationen. Se
Deputation, sp. 170.
Differentiering, biol., delning af det fysiologiska
arbetet, som framkallas af organismens
anpassning. Medan på organismernas lägsta
utvecklingsskede, på encellstadiet, alla organismens
(cellens) delar mer eller mindre deltaga i utförandet
af de funktioner, som äro nödvändiga för individens
eller artens lif, inträder hos högre varelser en
arbetsdelning, hvilken medför, att skilda delar
eller organ komma att öfvertaga skilda funktioner.
L—e.
Differera (fr.
différer, lat.
differre), vara olika,
skilja sig, afvika. Jfr
Differens.
Differtur, lat. (eg. uppehålles, får vänta), underkännes.
Diffessionsed (lat.
diffessio, förnekande, af
diffiteri, förneka),
jur., en ed, hvarmed, enligt den
romersk-tyska processen, den, som nekar äktheten utaf
en af motparten företedd handling, skall bekräfta
sitt nekande. Aflägges denna ed, anses handlingen
såsom falsk; vägrar den, som skall aflägga eden, att
gå densamma, anses handlingens äkthet bevisad. För
den svenska processen är diffessionseden främmande.
L. A.
Difficil (fr.
difficile, lat.
difficilis), svår,
oåtkomlig, svår att behandla, kinkig, omedgörlig, ogin.
Difficile est satiram non scribere, lat., "det är
svårt att låta bli att skrifva en satir (däröfver)",
ett ofta anfördt yttrande i Juvenalis' satirer, 1:30.
