lämpligen kunna benämnas så, hvarigenom erhölles senglacial, interglacial och preglacial issjölera, samt därmed också skillnaden i aflagringsförhållanden angåfves mellan den till utseendet lika, men i ett ishaf afsatta lera, som kallas marin glaciallera, ishafslera och Yoldialera. Litt.: G. Berendt, ”Die diluvialablagerungen der Mark Brandenburg” (1863), O. Torell, ”Undersökningar öfver istiden” (i ”Öfv. af Vet.-akad:s förh.”, 1872), E. Erdmann, ”Beskrifningarne till kartbladen Helsingborg och Landskrona” (i ”Sver. geol. undersökn.”, ser. A.a n:ris 74 o. 75, 1881), ”Moränbildningar och deraf betäckta skiktade jordlager i Skåne” (”Geol. fören:s förh.”, bd I, 1873) och ”Bidrag till kännedomen om de lösa jordaflagringarna i Skåne” (ibid. bd II, 1874). E. E. Diluvialsand, geol. Se Diluviallera. Diluvium, lat. (egentl. vattuflod, öfversvämning, af diluere, bortskölja) l. Diluvialbildningar, geol., hufvudsakligen i Tyskland (ej i Sverige) använd benämning för kvartärperiodens äldre aflagringar, såsom moräner och flyttblock, rullstensgrus, leror och sand, till skillnad från samma periods yngre och nutida bildningar (svämlera, svämsand, gyttja, torf m. fl.), hvilka sammanfattas under namnet alluvium (se d. o.). Namnet diluvium afsåg ursprungligen att hänsyfta på den för länge sedan helt och hållet frångångna åsikten, att de ifrågavarande jordslagen utgöra produkter af den i bibeln omtalade syndafloden eller andra plötsliga och vidsträckta öfversvämningar. Se Kvartärsystemet och Kvartära bildningar. E. E. dim., mus., förkortning för diminuendo. Dimar, stad i Jemen. Se Dhamar. Dimbild. 1. Meteor. Se Aureola 1. — 2. Fys. A) Skuggbild, som från högre belägna föremål faller på täta töcken eller moln, företrädesvis när solen står lågt. Vissa ställen, t. ex. Brocken på Harz och andra bergstrakter, äro bekanta för dylika bilder. Från dessa kan en person på afstånd bland töcknen under sig få se en till utseendet jättelik skuggbild, som efterhärmar alla hans rörelser. Man kan äfven få se bilder, som äro alstrade af föremål eller personer, hvilka själfva äro bortskymda för åskådaren. Samma slags företeelse iakttages stundom från höga torn. — B) Dunkel bild, alstrad i laterna magica. Vid föreställningar med det nämnda instrumentet vill man stundom låta en bild antingen långsamt försvinna eller öfvergå i en annan bild med tydliga konturer. Det förra åstadkommes därigenom, att man småningom förflyttar objektivet ur den ställning, hvari det gifver en klar bild. Skall däremot en bild öfvergå till en annan, sker det med användning af två kameror. Bilden från den första göres genom objektivets flyttning alltmer otydlig, under det man låter en ny bild från den andra kameran framträda allt tydligare. Se Dissolving views och Laterna magica. L. A. F.* Dimblåsor, meteor. Man trodde förr, att dimma består af ytterst små vattenblåsor, men vet nu, att den består endast af mycket små droppar eller massiva vattenpartiklar eller stundom af massiva ispartiklar eller iskristaller. Ordet dimblåsor är således numera olämpligt. N. E—m. Dimbo. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 2,480 har. 667 inv. (1905). D. bildar med Ottravad ett konsistoriellt pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. Inom socknen ligger D. ångbränneri, där 1904—05 tillverkades 138,171 l. råbrännvin och 130,000 l. renadt. — 2. Tingslag i Skaraborgs län, ingår i Vartofta och Frökinds domsaga och i Vartofta härad. 59,328 har. 18,148 inv. (1905). Dimbovita [-vi'tsa]. Se Dâmbovita. Dime [dīm], fr. (af lat. decima), tionde. — Dîme royale [rωaja'l] var namnet på den direkta, alla samhällsklasser drabbande skatt, som den store franske fältherren Vauban (se d. o.) föreslog i sin 1707 utgifna skrift "Projet d'une dîme royale". Förslaget, som inleddes med en förkrossande kritik af det bestående franska skattesystemet, togs mycket illa upp af Ludvig XIV, och boken beslagtogs. Arbetet är utgifvet i Daires "Collection des principaux économistes" (1843). E. Hkr. Dime [da͡i'm], eng. (fr. dîme, se d. o.), silfvermynt i Nord-Amerikas förenta stater = 1/10 doll. = 10 cent = 37 öre. Dimension (af lat. dimensio, mått), mått, omfång. 1. Geom., utsträckning i rummet. En linje, rät eller krokig, har blott en enda dimension (längd), en yta två (längd och bredd) och en kropp tre (längd och bredd samt höjd eller djup eller tjocklek). En punkt har inga dimensioner. 2. I algebran och den algebraiska analysen är dimension liktydigt med grad. Sålunda har t. ex. hvart och ett af uttrycken x², xy, 2ab två dimensioner, x³, x²y, abc tre dimensioner o. s. v. Ett brutet tals dimension är lika med skillnaden mellan täljarens och nämnarens dimensioner. Så t. ex. har<br> abc/d två dimensioner, ab/cd ingen och ab/cde — 1. 3. Filos. På samma sätt som den en-dimensionella räta linjen genom rörelse kan alstra det två-dimensionella planet och detta genom rörelse det tre-dimensionella rummet, så skulle man kunna tänka sig en "fjärde dimension" uppkommen ur rummet o. s. v. Riemann och Helmholtz samt andra representanter för den s. k. "metamatematiken" antaga ett rum af ett obestämdt antal dimensioner (n dimensioner). Det s. k. euklideiska rummet med tre dimensioner skulle då vara endast ett specialfall af rumsbestämdhet, vid hvilket människans uppfattning vore bunden på grund af hennes kunskapsförmögenheters beskaffenhet. Till denna uppfattning har bl. a. ock filosofen Otto Liebmann anslutit sig i sitt arbete "Zur analysis der wirklichkeit". Zöllner byggde på denna teori fantastiska spekulationer om en fjärde dimension, med hvars tillhjälp han ville förklara de spiritistiska fenomenen. Jfr Gauss, "Disquisitiones circa superficies curvas" (1828), Riemann, "Ueber die hypothesen, welche der geometrie zu grunde liegen" (1867), afhandlingar af Helmholtz i "Göttinger nachrichten" (1868) och "Heidelberger jahrbücher" (s. å.), P. H. Schoute, "Mehrdimensionale geometrie" (i "Sammlung Schubert" XXXV och XXXVI, 1902, 1905), C. Howard Hinton, "The fourth dimension" (1904, 1906) samt afhandlingar af Killing och Simon. G. L—rg. S—e. 4. Fys. Se Absoluta enheter. Dimensionslag, skogsh. För att råda bot mot de menliga följderna af en alltför långt drifven afverkning har lagstiftningen sökt ingripa dels genom