af representationens bägge kamrar ("de femhundras råd", fr. conseil des cinqcents, och "de gamles råd", fr. conseil des anciens) på det sättet, att den senare kammaren valde enligt ett af den förra upprättadt förslag af tio gånger så många som för hvarje gång skulle väljas. För hvarje år skulle en af direktoriets ledamöter, direktorerna (les directeurs), afgå och ersättas af en nyvald. Direktorium styrde med biträde af en ansvarig ministär, som det själf utsåg. Någon andel i lagstiftningen hade det ej. Ingen af direktorerna fick föra befäl öfver armén, och ingen af dem kunde ställas under åtal, såframt ej "de femhundras råd" väckt och "de gamles råd" godkänt förslag därom. De förste direktorerna voro La Reveillère-Lepeaux, Rewbell, Letourneur, Barras och, sedan Sieyès afsagt sig valet, Carnot. Direktorialregeringen störtades genom Bonapartes statskupp 9—10 nov. 1799. Jfr Frankrike, historia. J. Th. W.

Medlem af direktorium.

Direktris (fr. directrice), ledarinna, föreståndarinna (för en läroanstalt, en köpmansaffär e. d.). Jfr Direktör. Direktris l. Styrlinje, mat., till en konisk sektion kallas en mot axeln vinkelrät linje, så beskaffad, att förhållandet mellan afståndet från en punkt på kurvan till fokus och afståndet till denna linje är konstant. Detta konstanta förhållande kallas kurvans excentricitet. Direktris benämnes äfven den kroklinje, längs hvilken man låter en annan linje (alstringslinjen) glida för att generera en yta (jfr Traktoria). Direktör (fr. directeur, af lat. dirigere, styra), ledare, föreståndare, styresman; medlem af ett aktiebolags styrelse; benämning på styrelsemedlemmarna i vissa verk; teaterchef (teaterdirektör); titel för personer, som aflagt viss, kompetens medförande fackexamen (gymnastikdirektör, se d. o.); examinerad ledare af militär musikkår (musikdirektör, från 1906 musikunderlöjtnant); styresman l. ordförande i vissa akademier (Svenska, Landtbruksakad.); styresman för statens konstskola, konservatorium, skogsinstitut e. d.; i flera sammansättningar titel för vissa ämbetsmän (generaldirektör, generalpost-, generaltull-, generallotsdirektör, öfverdirektör, landtmäteri-, byrå-, marin-, maskin-, ban-, mynt-, kontroll-, post-, tull-, telegraf-, fängelsedirektör m. m.). — Ett aktiebolags "verkställande direktör" är den styrelsemedlem, som leder den dagliga förvaltningen och bringar till utförande styrelsens beslut. I t. ex. många bankbolag skiljer man mellan "verkställande direktör", "kassadirektör" (en styrelsemedlem, hvilken närmast är kontorschef och dessutom bestrider vissa göromål, som sammanhänga med kassarörelsen) samt "jourhafvande direktör" (styrelsemedlem, som jämte verkställande direktören och kassadirektören deltager i den dagliga förvaltningen). Dirfys (lat. Dirphys), berg på Eubea (se d. o.). Dirhem, Drahem [vanl. utt. dramm], turk. (af grek. drachme, se d. o.), en liten turkisk vikt (guld-, silfver-, juvel-, mynt- och medicinalvikt), = 1/400 oka (turkiskt skålpund) = 3,2 gr. Denna vikt begagnas äfven i Balkanländerna, Nord-Afrika och Persien, med något växlande storlek. Sedan införandet af metersystemet i Turkiet (1874) är 1 dirhem-i-scheri = 1 gr. och utgör laglig viktenhet. Dirichlet, Peter Gustav Lejeune, tysk matematiker, f. i Düren 1805, d. i Göttingen 1859, blef 1839 professor i matematik i Berlin och 1855 i Göttingen. D. studerade en längre tid i Paris, där Fourier väckte hans intresse för den matematiska fysikens metoder, inom hvilket område D. gjort insatser af stort värde, till en del bestående däri, att han klarare än sina föregångare bestämde villkoren, för metodernas giltighet. D. var äfven den förste, som angaf lösningen till problemet om en sfärs rörelse i en vätska. Det område, där D:s verksamhet varit af största betydelse, är dock talteorien, där han kan sägas vara den förste, som tillämpat analysen på talteorien och därigenom funnit dittills oanade samband mellan skilda grenar af matematiken. D:s nya metoder inom talteorien hafva i afseende på epokgörande betydelse jämförts med Cartesius' analytiska geometri. Bland D:s mest betydande arbeten må nämnas beviset för förekomsten af oändligt många primtal i hvarje aritmetisk serie, hvars termer icke innehålla någon gemensam faktor, samt bestämningen af antalet klasser af kvadratiska former. Hans föreläsningar öfver talteorien utgåfvos af Dedekind (2 bd, 1862; 4:e uppl. 1894). D:s samlade arbeten äro utgifna af Kronecker och Fuchs (2 bd, 1889—97). Se Kummer, "Gedächtnisrede auf D," (1860). I. F. Dirigent [-ge'nt, -ʃe'nt, stundom -jä'nt], eg. styresman, ledare, musikanförare. Se Dirigera. Dirigera [-gēra, -ʃēra, äfven -jēra; lat. dirigere], styra, leda; förestå, hafva uppsikt öfver; gifva riktning åt; mus., leda utförandet af ett orkesterverk, ett körverk, en opera o. d. Ett musikaliskt konstverk kan inom ramen för de af tonsättaren gifna föreskrifterna föredragas på olika sätt, alltefter uppfattningen hos den, som tolkar det. Men vid uppförandet af en opera, en symfoni, en kantat o. s. v. äro flera personer på en gång verksamma, hvilkas individuella uppfattningar måste underordna sig en gemensam sådan, sålunda blir anföraren, dirigenten, den egentligen föredragande konstnären, af hans begåfning och bildning beror prestationens konstnärliga totalvärde, i hans hand utgör de medverkandes massa likasom ett instrument, på hvilket han spelar. Under repetitionerna har han tillfälle att på flerahanda sätt för de medverkande klargöra sina intentioner, men vid själfva uppförandet är han inskränkt till de traditionella ljudlösa rörelserna med taktpinnen ("taktfigurerna", med nedslag, uppslag och sidoslag), äfvensom minspel, snabba ögonkast samt då och då en rörelse med andra handen. En duglig dirigent måste kunna läsa partitur och under läsningen "höra musiken med sitt inre öra", han bör vara förtrogen med instrumentens och sångrösternas teknik, ega ett fint öra och vara van vid att slå takten säkert och lättfattligt. Men hos en utmärkt dirigent kräfvas vidare en öfverlägsen musikalisk bildning och insikt, kännedom om olika stilarter, smidig och objektiv uppfattning samt en i själfva personligheten liggande, suggestiv makt öfver de medverkandes sinnen.