(nej-sidan). Detsamma var i bruk redan hos fornromerska senaten. Dischidia R. Br., bot., växtsläkte af fam. Asclepiadaceæ, förekommande i Syd-Asien och Australien. Arterna äro epifyter, och många utmärkas genom förekomsten af särskilda krukformade blad, utgörande vattenbehållare, i hvilka rötterna växa in och förgrena sig. G. L—m. Discifloræ, bot. Se Thalamifloræ. Discipel (lat. discipulus, af discere, lära sig), lärjunge, elev. Disciples of Christ [disa͡iplṡ əv kra͡ist], eng., "Kristi lärjungar", det officiella namnet på campbelliterna, en undersekt bland baptisterna. Se Baptister, sp. 884, och Campbell (Alexander). Disciplin (lat. disciplina, af discere, lära sig), lära, vetenskap, konst; tukt, manstukt, ordning, krigslydnad; i kloster: gissling. — Disciplin i betydelsen krigslydnad är den grund, hvarpå all militär verksamhet hvilar, och det hufvudsakliga villkoret för en trupps pålitlighet och användbarhet mot fienden. "Med krigslydnad eller disciplin förstås, att soldaten så i fred som krig vid utöfvandet af sitt kall obetingadt lyder sitt befäl och efter bästa förmåga söker handla enligt dess afsikter och gifna föreskrifter, äfven då han är lämnad åt sig själf. Krigslydnaden är arméns grundpelare och ett hufvudvillkor för framgång i fält. Utan krigslydnad är det omöjligt att sammanhålla, leda och åstadkomma samverkan mellan truppafdelningar. Krigslydnaden är ej endast till för soldaten, utan är lika nödvändig för befälet" ("Undervisning för svenska soldaten"). Då krigslydnaden är det första villkoret för möjligheten att kunna utföra en krigisk handling, är brott mot densamma ("insubordination") i alla länders krigslagar belagdt med strängt straff. Enligt strafflagen för svenska krigsmakten kan brott mot krigslydnaden, om det sker inför trupp eller i fiendens närhet, straffas med lifvets förlust, i lindrigare fall med fängelse eller straffarbete i högst två år samt, om omständigheterna äro synnerligen mildrande och den brottslige tillhör manskapet, möjligen med disciplinstraff. Det säkraste medlet för upprätthållande af disciplinen är emellertid att söka i en god anda och ett framstående befäl. Jfr Krigslagar. C. O. N. Disciplina arcani, lat. Se Arcani disciplina. Disciplina clericalis, lat., "kyrkotukt", ett af en döpt spansk jude Petrus Alfonsus på latin skrifvet arbete af sedelärande innehåll från början af 1100-talet. Ehuru denna parabelsamling är genomgående österländsk, kunde den till följd af sin didaktiska ton användas som exempelsamling af de kristne predikanterna, hvarför dess sagor spredos öfver hela Europa. Den latinska texten utgafs af Val. Schmidt 1827. P. A. G. Disciplinarförbrytelse, Disciplinär- (jfr Disciplin), förbrytelse mot en disciplinstadga. Disciplinarmakt, Disciplinärmyndighet (jfr Disciplin), den makt och myndighet, hvilken af staten — för alla de fall, som ej kunna hänföras under statens allmänna straffrätt — är lagd i vissa öfverordnades händer i afsikt att sätta dem i tillfälle att för upprätthållande af plikttrohet och god ordning efter eget bepröfvande utan all domstolsbehandling straffa förseelser af dem underordnade personer. Sådan myndighet utöfvas gentemot bl. a. underordnade i militärväsendet, lärjungar i skolorna, fångar i fängelserna, fattighjon, industriella arbetstagare (i enlighet med arbetsordningen l. verkstadsreglementet). Jfr Disciplinbestraffning. Disciplinbestraffning l. Disciplinär bestraffning (se Disciplin), krigsv., kallas i alla arméer och krigsflottor den bestraffningsrätt och de straff, som vissa militära befälhafvare hafva rätt att ålägga sina underlydande, utan att domstolsbehandling erfordras. I de flesta arméer ega alla befälhafvare ned till kompanichefer och motsvarande chefer disciplinär bestraffningsrätt; i Sverige tillkommer sådan endast regementschef och högre chefer samt i vissa fall lägre befälhafvare, som äro skilda från högre förband (detacherade). I strafflagen för krigsmakten (§ 148) bestämmes, hvilka mål som äro att hänföra till disciplinmål. De för dessa medgifna straffen, disciplinstraffen, utgöras för officerare af arrest utan bevakning under högst 15 dagar eller af vaktarrest under högst 30 dagar, för underofficerare af arrest utan bevakning högst 15 eller vaktarrest högst 15 eller sträng (mörk) arrest högst 8 dagar, för manskap af vaktarrest under högst 10 eller sträng (mörk) arrest under högst 8 dagar, allt enligt disciplinstadgan för krigsmakten af 16 juni 1899. C. O. N. Disciplinera (jfr Disciplin), vänja vid lydnad, hålla i ordning, vänja vid mans- och krigstukt. Disciplinkompaniet, rätteligen Värfvade arméns disciplinkompani, bildades af manskap från värfvade trupper och flottan, hvilket utstrukits ur rullorna för opålitlighet eller undergångna bestraffningar och där uttjänade sin kapitulation. Kompaniet utbröts 1872 ur kronoarbetskåren (se d. o.) och förlades till Karlsborg. Det flyttades senare till Varbergs f. d. fästning och indrogs 1897. C. O. N. Disciplinmål. Se Disciplinbestraffning. Disciplinstadga. Se Disciplinbestraffning. Disciplinstraff. Se Disciplinbestraffning. Disciplinär (se Disciplin), som har afseende på tukt och ordning. — Disciplinär bestraffning. Se Disciplinbestraffning. — Disciplinärförbrytelse. Se Disciplinarförbrytelse. — Disciplinär myndighet. Se Disciplinarmakt. Discission (lat. discissio, särskiljande), oftalm. Se Starr. Discoboli, zool. Se Sugfiskar. Discodactyla (af grek. diskos, skifva, och daktylos, tå), zool., skiftåiga. Se Groddjuren. Discolichenes l. Lichenes gymnocarpi, bot., de lafvar, som uppstått genom symbios mellan diskomyceter och alger. G. A.* Discomycetes (af grek. diskos, skifva, tallrik, och mykes, svamp), Diskomyceter, bot., "disksvampar", ett gemensamt namn på de askomyceter, som utmärka sig därigenom, att hymeniet skiflikt bekläder vissa delar af svampkroppens yta. Till denna afdelning höra murklan, stenmurklan och en mängd smärre svampar, af hvilka flera äro skadliga parasiter på kulturväxter. Till diskomyceterna räknas ordningarna Helvellineæ, Pezizineæ