på ett bestämdt afstånd från ögat, så att han genom syftning efter kortets kant eller kanten af en i kortet befintlig urskärning kan mäta vinkeln mellan synlinjerna till ett måls högsta och lägsta del. Har detta mål en känd höjd, t. ex. en stående karl eller en ryttare, blir afståndet på detta sätt bestämdt och afläses på en gradering å kortet. Distanskortet är liksom alla afståndsmätare, hvilka förutsätta mätning till föremål med känd höjd (bas vid målet), numera obrukbart. Se Afståndsmätning 2. G. af Wdt. Distansköp. Se Dröjsmål och Köp. Distansmätare. Se Afståndsmätning. Distansmätning. Se Afståndsmätning. Distanspass, krigsv., en afståndsmätare, som grundar sig på samma princip som distanskortet (se d. o.). G. af Wdt. Distanspåle. 1. Sportv. Se Distansera. — 2. Järnv., ett linjemärke, uppsatt utanför en station, vid hvilket lokomotivföraren skall gifva signalen "tåget kommer" och hafva tåget så i sin hand, att han, om stoppsignal gifves från stationen, kan stanna utanför stationen. Distanspålens afstånd från yttersta växeln är beroende af linjens lutnings- och kurvförhållanden. Vid stationer med moderna säkerhetsanordningar ersättes distanspålen af s. k. försignal (se d. o.). H. L. Distansridt (se Distans). Krigshistorien ger många exempel på värdet af väl utförda officerspatrull-, rekognoscerings- och rapportridter på långa distanser. Tillryggaläggandet af större vägsträckor till häst äfven i fred är sålunda af väsentlig betydelse för det nutida kavalleriets utbildning. Distansridtens allvarliga natur kan dock lätt kräfva betydande offer bland de täflande hästarna. De senare årens offentliga distanstäflingar hafva emellertid i hög grad bidragit till klargörandet af den ädla hästens prestationsförmåga på olika afstånd. Erfarenheten visar sålunda, att man på samma häst kan rida med en hastighet af 25 km. i timmen 50—60 km., hvarefter man måste minska medelhastigheten till 22—23 km. i timmen för att nå 90—100 km.; för att komma till 120—130 km. torde man knappast kunna räkna med en hastighet, som öfverstiger i medeltal 20 km. i timmen. På ännu längre distanser måste farten naturligtvis ytterligare minskas och rasterna ökas i samma mån som våglängden växer. En af äldre tiders märkligare distansridter, som visserligen utfördes under andra omständigheter och på annat sätt än våra nutida sportbragder af detta slag, är den historiskt ryktbara ridt, konung Karl XII gjorde från Pitesci i Valakiet öfver Ungern, Österrike, Bajern, Pfalz, Hessen, Hannover, Mecklenburg till Stralsund på sammanlagdt 143 1/2 posthåll, d. v. s. 287 tyska mil (= 2,152 km.), på 14 dygn (27 okt. kl. 11,10 e. m.—natten emellan 10 och 11 nov. 1714). Denna enastående ryttarbragd utfördes emellertid med så godt som dagligen ombytta hästar, af hvilka ett flertal störtade under vägen. (Anmärkas bör dock, att konungen från Mühlbach i Siebenbürgen till Wien åkte i postvagn.) Den ridt, som ungerske husarofficeren von Zubowitz 1874 gjorde från Wien till Paris — omkr. 1,200 km. på 14 dagar — på en och samma häst, är den första af nyare tidens mera bemärkta distansridter. Distansridten mellan Berlin och Wien (600 km.) år 1892, hvarvid öfver 200 tyska och österrikisk-ungerska officerare täflade och hvarvid de senare segrade, medförde betydelsefulla erfarenheter på denna gren af hästsportens område och gaf uppslag till liknande täflingars anordnande i andra länder. — Jfr Sanden, "Geländereiten" (Kriegs-, jagd- und dauerreiten, 1901). Följande tabell lämnar en öfversikt af några den senare tidens mera bemärkta ridter med kontrollerade distanser och tider. <table b> <td>År <td>Ort <td 3>Distans <td>Segrare <td 3>Tid <td>Årstid <td> <td> <td 3> <td> <td>tim. <td c>min. <td c>sek. <td c> <td>1892 <td>Berlin — Wien <td c>c:a <td c>600 <td>km. <td>Löjtn. Grefve Starhemberg<td c>71 <td c>34 <td c>— <td>Sommar <td>1895 <td>Södertörn <td c>» <td c>120 <td c>» <td>Löjtn. Frih. C. Cederström <td c>8 <td c>7 <td c>— <td>Vinter, snöstorm <td>1895 <td>Jönköping — Stockholm <td c>» <td c>450 <td c>» <td>Löjtn. P. Carlberg <td c>42 <td c>22 <td c>— <td>Höst <td>1897 <td>Göteborg <td c>» <td c>104 <td c>» <td>Löjtn. A. Stenberg<td c>5 <td c>51 <td c>— <td>Vinter <td>1898 <td>Skåne <td c>» <td c>100 <td c>» <td>Löjtn. C. v. Horn <td c> 4 <td c>38 <td c>— <td>Vår <td>1900 <td>Östersund <td c>» <td c>80 <td c>» <td>Kapten F. T. V. Beselin <td c> 3 <td c>54 <td c>35 <td>Vinter <td>1901 <td>Danmark <td c>» <td c>80 <td c>» <td>Herr Hartvig <td c>3 <td c>10 <td c>— <td>Vår <td>1902 <td>Hedby — Gäfle <td c>» <td c>100 <td c>» <td>Löjtn. Carl Silfverswärd <td c>4 <td c>19 <td c>36 <td>Vinter <td>1902 <td>Uppsala — Gäfle <td c>» <td c>110 <td c>» <td>Löjtn. E. F. W. Malmberg <td c>5 <td c>15 <td c>16 <td>Vinter <td>1902 <td>Umeå <td c>» <td c>76 <td c>» <td>Löjtn. E. F. Goldkuhl <td c>2 <td c>41 <td c>40<td>Vinter <td>1902 <td>Bruxelles — Ostende <td c>» <td c>135 <td c>» <td>Löjtn. Madamet <td c>6 <td c>54 <td c>— <td>Sommar <td>1903 <td>Kristiania <td c>» <td c>35 <td c>» <td>Löjtn. E. Stjernsvärd <td c>1 <td c>8 <td c>32<td>Vinter </table> Distanstub (Militärdistanstub), krigsv., en afståndsmätare af Reichenbachs typ, hvilken på 1890-talet började användas i Tyskland såsom ett hjälpmedel vid planläggningen af militära fredsöfningar och därefter inköptes för samma ändamål af flertalet svenska infanteriregementen. Se Afståndsmätning. G. af Wdt. Distanstur (se Distans), en till sporten hörande öfning, hvarigenom man söker uppdrifva eller visa sin förmåga att på kort tid tillryggalägga långa vägstycken. Distansturen benämnes distansridt, distanssimning o. s. v., allteftersom vägen