samt då man önskar "späda ut" urinen för att förekomma bildning af urinsten eller för att göra urinen mindre retande vid åkommor i urinvägarna. Vid olika fall kunna diuretica af olika slag väljas. Ofta anlitade äro teobromin, i form af preparatet diuretin (se d. o.), vidare kalomel, digitalis och dess ersättningsmedel samt diuretiska salter, särskildt tillsammans med riklig mängd vatten i form af åtskilliga alkaliska hälsovatten. C. G. S. Diuretin (se Diuretica), med. kem., ett urindrifvande medel, som består af salicylsyradt teobromin-natrium. Huruvida teobrominet vid preparatets framställning ingår någon kemisk förening med salicylsyradt natron eller blott intimt blandar sig därmed är svårt att säga. I alla händelser ökar det salicylsyrade natronet väsentligt teobrominets löslighet. — Från många håll äro erfarenheterna vid diuretinets bruk i det hela särdeles goda. C. G. S. Diuretisk, som har afseende på urinafsöndringen. Se Diuretica. Diurna. 1. Se Acta diurna. — 2. Zool. Se Dagfjärilar. Diurni, zool. Se Dagroffåglar. Dius Fidius. Se Fidius. div., på recept förkortning för lat. divide! (dela!), i musiken förkortning för it. divisi (se d. o.); äfven förkortning för lat. divus (se d. o.). Diva, it. (af lat. divus, gudomlig), egentl. gudinna; utmärkt och firad sångerska. Divæ memoriæ, lat., salig i åminnelse. Divan, pers. (egentl. register, lista, mönstringsrulla e. d.), diktsamling (t. ex. divan-i-Hafiz, "Hafiz samlade dikter"), kansli, audienssal, konselj, statsråd (jfr den dubbla betydelsen hos ordet kabinett). Om turkiska regeringen, "Höga porten", begagnas ofta uttrycket divan-i-humajun. Slutligen har ordet divan äfven fått betydelsen af ett slags låg österländsk hvilsoffa utan ryggstöd och karmar (se därom Bädd, sp. 833). K. V. Z. Divani, "kansliskrift", en särskild form af det arabiska alfabetet, som användes af ämbetsverken i Turkiet i pass och andra officiella handlingar. Denna skriftform är ofta ytterst svårläst. Jfr Neschi. K. V. Z. Divansbord (jfr Divan i bet. soffa), prydligt bord, som har sin plats framför soffan i förmaket l. sällskapsrummet. Divergens (se Divergera), riktning åt olika håll, skiljaktighet (t. ex. meningsskiljaktighet); bot. Se Bladställning. Divergent serie, mat. En serie är konvergent, när dess summa, då antalet termer växer öfver hvarje gräns, närmar sig ett bestämdt ändligt värde. Den är divergent, när detta icke är fallet. Jfr Konvergent serie. M. L. Divergera (fr. diverger, af lat. dis, åtskils, och vergere, böja sig), hafva riktning åt olika håll, skilja sig ifrån hvarandra. — Mat. Två linjer, som icke äro parallella, sägas divergera i den riktning, hvari de aflägsna sig från hvarandra. En serie säges divergera, när den är divergent (se d. o.). L. A. F. (M. L.) Diverse (af lat. diversus, skiljaktig, spridd), åtskilligt, hvarjehanda; föremål af flera olika slag. — Diversehandel, minuthandel med olika slags varor (sybehör, specerier o. s. v.). Diversion (lat. diversio, af dis, isär, åt olika håll, och vertere, vända), krigsv., en skenrörelse, genom hvilken man i ändamål att vilseleda fienden söker förmå honom att öfvergifva en af honom inslagen rörelseriktning. Jfr Demonstration och Skenstrid. G. U. (C. O. N.) Divertikel (lat. diverticulum, rastställe), anat., ett ihåligt, blindt ändande bihang till någon inälfva. Divertikeln är ofta af missbildnings natur så till vida, att den är någon från fosterlifstiden kvarstående och vidare utvuxen bildning, som eljest och i vanliga fall brukar försvinna. G. v. D.* Divertimento, it., mus. Se Divertissement. Divertissement [-a'ȵ], fr. (it. divertimento, af divertire, afleda, förströ, roa), nöje, förlustelse; ett mindre, dramatiskt stycke, hufvudsakligen bestående af balett, ofta med inblandade sångnummer; ett i en opera inlagdt större dansnummer; mus., ett (i synnerhet under 18:e årh. brukligt) af åtskilliga satser löst sammanfogadt, mindre musikstycke för vanligen flera blås- eller stråkinstrument, för bägge slagen förenade eller med klaver, stundom för klaver ensamt; fri mellansats i en fuga (jfr Andamento). A.L.* Dives-sur-Mer [div syr mär], köping i franska depart. Calvados (Normandie), på högra stranden af floden Dives (116 km. lång), ej långt från dess mynning i Engelska kanalen. 3,306 inv. (1901). Hafsbad och saliner. Dividalsgruppen, geol., K. Pettersens namn på en i Tromsö amt förekommande, under Balsfjordsgruppen befintlig lagerserie af mjuka lerskiffrar och kvartsiter, hvilken af A. E. Törnebohm och F. Svenonius antages motsvara de försteningsförande hyolithuslagren på svenska sidan. Enligt den förre skulle emellertid Balsfjordsgruppen (och Tromsöglimmerskiffergrupp) först vid bergbildningen (genom öfverskjutning) fått sin plats öfver Dividalsgruppen, ehuru denna i verkligheten vore yngre. A. G. N. Divided skirts [diva͡i'did sk<over>ə</over>'ts], ofta förkort. Divided, eng., "delad kjol", en reformdräktmodell af vida byxor, som användas i stället för underkjolar; äfven delad öfver- l. klänningskjol af dylik modell, brukad vid idrott och sport, särskildt ridt och velocipedåkning. Divide et impera!, lat. (fr. diviser pour régner), "söndra och härska!", en politisk grundsats, enligt hvilken man bör dela massorna efter skilda intressen för att sedermera göra de särskilda partierna undergifna och fogliga. Såvidt man vet, uttalades denna grundsats först af konung Ludvig XI i Frankrike. Dess första upphof har äfven tillskrifvits en mängd andra historiskt ryktbara personer från Filip af Macedonien till Machiavelli. Dividend (lat. dividendus, som bör delas, af dividere, dela), aritm., det tal, som skall delas (till skillnad från divisor, det tal, hvarmed delningen skall verkställas). Dividend betecknar äfven en till delning bestämd summa, särskildt den föränderliga periodiska vinstandel, som de i en affär intresserade personerna erhålla af nettobehållningen. Vid konkurser förstår man med dividend den utdelning, som kommer fordringsegarna till godo genom konkursmassans realisation. Dividera (lat. dividere), mat., dela, verkställa en division. Dividivi, bot. Se Cæsalpinia.