- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
543-544

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Divina commedia, La - Divination - Divio l. Dibio - Divis - Divisi - Divisibel - Division - Division (provinser) - Divisionsadjutant - Divisionsartilleri - Divisionschef - Divisionsgeneral - Divisionsofficer - Divisionsstab - Divisionstecken - Divisionsträng - Divisionsunderofficer - Divisivt omdöme - Divisor - Divisorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Divina commedia, La ("Den gudomliga komedien"), en dikt af Dante (se denne). Divination (lat. divinatio, af divinus, gudomlig), uppfattning genom högre ingifvelse, aning, spådomskonst; genom snabb och skarpsinnig kombinering vunnen inblick i eller förkänsla af kommande tilldragelser. Jfr Magi. — Divinationsförmåga, aningsförmåga, siarförmåga. — Divinatorisk, anande, förutseende; som instinktlikt eller i kraft af djup inblick och förtrogenhet träffar det riktiga. Divio l. Dibio, latinska namnet på Dijon. Divis (af lat. dividere, dela), boktr., bindestreck; bindestreckstyp. Divisi, it., mus., "delade", förkortadt div., betecknar i orkestermusik, att ett tvåstämmigt ställe för stråkinstrument ej bör utföras (i dubbelgrepp) af en spelare, utan delas på tvenne. Effekten blir därigenom en helt annan. A. L.* Divisibel (lat. divisibilis, af dividere, dela), delbar. Jfr Dividera och Division. Division (lat. divisio, delning, af dividere, dela), delning, indelning, afdelning. 1. Mat. I aritmetiken menas med division det räknesätt, genom hvilket man finner, huru många gånger en gifven storhet (divisorn) innehålles i en annan storhet (dividenden). Det sökta talet, som visar delarnas storlek, benämnes kvot. Som divisionstecken nyttjas tecknet :. Dessutom kan hvarje bråk betraktas som en tecknad division, i hvilken täljaren är dividend och nämnaren divisor. 2. Log. Se Indelning. 3. Som juridisk term användes division för att beteckna de afdelningar, i hvilka hofrätterna äro delade vid utöfningen af den dem tillkommande domsrätten. F. n. (1906) finnas i Svea hofrätt sju, i Göta hofrätt fyra samt i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge två ordinarie divisioner. Å hvarje division tjänstgöra fem af hofrättens ledamöter, och den äldste å divisionen tjänstgörande ledamoten är ordförande. Jfr Hofrätt. L. A. 4. Krigsv. a) Vanligen menas med division den minsta truppenhet, inom hvilken alla truppslag förekomma i ständig förening. Divisionen kan dock äfven utgöras endast af infanteri eller kavalleri. En infanteridivision uppgår vanligen till 2—3 brigader om 2—3 regementen på 3—4 bataljoner, sålunda 12—18 bataljoner, möjligen med tilllägg af en jägarbataljon. Vanligen tilldelas divisionen ständigt eller endast i krig 1 kavalleriregemente eller en del af ett sådant, 1 eller 2 fältartilleriregementen, ingenjör- och sjukvårdstrupper samt stab, förvaltningspersonal och träng. En kavalleridivision utgöres vanligen af 2—3 brigader om 2—3 regementen på 4—6 skvadroner, sålunda 16—24 skvadroner, sällan mera. Vanligen tilldelas denna division 2—3 ridande batterier och någon gång en mindre afdelning infanteri (möjligen ridande eller åkande). Dessutom tillkomma vanligen en mindre ingenjörtrupp samt stab och träng. Divisionen kallas i Sverige fördelning (se d. o. och Arméfördelning). Divisionsförbanden uppstodo inom franska revolutionstidens arméer, då man måste dela sönder de förutvarande långa linjerna i själfständiga delar, upptogos af Napoleon I och öfvergingo snart till öfriga arméer. — b) Från början af 1700-talet till 1860-talet delades en infanteribataljon i divisioner, vanligen 4 linjedivisioner, oftast sammanfallande med kompanierna, och 1 eller 2 tiraljör- eller skyttedivisioner. I Frankrike förenades på 1860-talet bataljonens 6 kompanier två och två till divisioner. Efter 1870 har divisionsindelning vid infanteriet bortfallit. — c) I Sverige och Ryssland utgör division vid artilleriet beteckning för enheten närmast öfver batteriet, vanligen 2—3 batterier (kallas i Tyskland och Österrike abteilung, i Frankrike groupe). — Divisionschef, -adjutant, -artilleri, -stab, -träng o. s. v., benämningar på personer, anstalter eller truppafdelningar tillhörande en division. C. O. N. 5. I sjöväsendet har division två betydelser, a) Inom svenska flottan liksom inom de flesta utländska mariner består numera en division i regel af 4 fartyg, som sins emellan äro så lika som möjligt, öfver en division pansarfartyg för i allmänhet en flaggman eller kommendör befälet; hans befälstecken är en flagg eller en örlogsstandert. Divisionschef öfver smärre fartyg, såsom torpedkryssare, jagare, torpedbåtar, är kommendörkapten eller kapten och för särskildt tecken. Se Bataljon, Befäl, Befälstecken, Eskader och Flotta. b) I ekonomiskt afseende är allt till en fartygsbesättning hörande manskap indeladt i ett obestämdt antal divisioner, hvar och en under en divisionsofficer, hvilken, biträdd af ett antal divisionsunderofficerare, omhänderhar manskapets ekonomi, vakar öfver manskapets snygghet, ordentlighet o. s. v. Då "divisioner" signaleras eller "blåses", uppställer sig hvarje division på bestämd plats på däck till mönstring. H. W—l. Division [divi'ʃən], eng., i alla brittisk-indiska provinser utom Madras mellanled mellan province och district (se d. o.), men utan karaktär af egentlig förvaltningsenhet. Dess styresman är en commissioner. Divisionsadjutant, krigsv. Se Division 4. Divisionsartilleri, krigsv. Se Division 4. Divisionschef, krigsv. Se Division 4 och 5. Divisionsgeneral, en officer af generalsgrad, som för befälet öfver en division (se d. o.). I franska armén utgör benämningen général de division benämning för högsta generalsgraden, motsvarande generallöjtnant i andra arméer. C. O. N. Divisionsofficer, sjöv. Se Division 5. Divisionsstab, krigsv. Se Division 4. Divisionstecken, mat. Se Division 1. Divisionsträng, krigsv. Se Division 4. Divisionsunderofficer, sjöv. Se Division 5. Divisivt omdöme (af lat. divisivus, hvad som angår delning), log., ett omdöme, i hvilket predikatet angifver subjektets arter enligt formeln: S är dels P, dels P1, t. ex. omdömet: trianglarna äro dels liksidiga, dels likbenta, dels oliksidiga. S—e. Divisor, lat. 1. Mat., det tal, som vid en division utmärker delarnas antal. Jfr Dividend, Dividera och Division 1. — 2. (Divisorium), boktr., horisontellt placerad träklyka, hvarmed manuskriptet vid handsättningen hålles fast vid tenakeln. Af mindre vana sättare nedflyttas gärna divisorn för hvar rad, som skall sättas. Divisorium, lat. (af dividere, dela). 1. Förv., delnings- l. skiftesinstrument. — 2. Tekn., delskifva, pjäs på skärtyget eller skärmaskinen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 15 23:38:42 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free