kugghjuls förfärdigande. — 3. Boktr. Se Divisor 2. Divodurum, latinska namnet på Metz. Divona, latinska namnet på Cahors. Divonne [divå'n] l. D.-les-Bains [läbä̃'], gränsort i franska dep. Ain vid den i Genèvesjön utmynnande floden Versoix, på Juras östra sluttning. 1,665 inv. (1901). Där finnes en 1848 grundad kallvattenkuranstalt, öppen hela året om. Kurplatsen ligger 410 m. ö. h. Ln. Divortium, lat. (af divertere, skiljas), äktenskapsskillnad, skilsmässa. Se Äktenskap. Divoto [-<over>å</over>tå], Devoto l. Divotamente, it., mus., med andakt. Jfr Con devozione. Divra (Dibra), landskap i Albanien, vilajetet Monastir, i Drindalen, n. om Ochrida-sjön, består af Divrapost ("nedre D.") med den något ö. om Svarta Drin belägna staden D. (med omkr. 12,000 inv. och säte för en grekisk biskop) samt Divrasipere ("öfre D."), som har endast några bergsbyar. Invånarna i D. äro muhammedanska och grekiska albaneser, som höra till Turkiets oroligaste undersåtar. Divrapost. Se Divra. Divrasipere. Se Divra. Divre hajjamim. Se Krönikeböckerna. Divus, lat., gudomlig, "den gudomlige", den förgudade, i det forna Rom hedersepitet på människor, hvilka efter sin död dyrkades som gudar, särskildt på aflidne romerske kejsare. Jfr Diva. Dix [di'ks], John Adams, nordamerikansk militär och politiker, f. 1798 i Boscawen, New Hampshire, d. 21 apr. 1879 i New York, deltog som yngling i kriget mot England 1812—15, blef 1820 praktiserande advokat och 1833 statssekreterare och superintendent öfver skolväsendet i staten New York, där han tillhörde det kotteri inflytelserika demokratiska politiker, "Albany-regenterna" (Seward, Thurlow Weed m. fl.), hvilka under 1830-talet behärskade denna stats politik. Han beröfvades sina ämbeten genom republikanernas seger 1840, men var 1845—49 medlem af Unionens senat och blef 11 jan. 1861 finansminister i Buchanans kabinett, detta på uttrycklig fordran af de store finansmännen i New York, som för statskreditens skull kräfde en fullt pålitlig man på denna post under den kris sydstaternas begynnande secession framkallat. Under dessa sista månader af Buchanans presidentskap var den trots sin demokratiska partiåskådning varmt unionsvänlige D. den ende kraftige och behjärtade mannen i kabinettet. Berömd är hans order vid underrättelsen om, att kaptenen på en tullkutter i New Orleans vägrade återvända till New York; han befallde löjtnanten att taga befälet och tillade: "Om någon försöker hala den amerikanska flaggan, skjut honom på fläcken!" Vid krigets utbrott organiserade D. som ordförande i "Union defence committee" och sände till fronten ej mindre än 17 regementen frivilliga. Utnämnd till generalmajor och befälhafvare i Maryland, inlade han stor förtjänst om denna stats och särskildt det oroliga Baltimores unionstrohet. Med lika kraft förde han sedan befälet i New York. D. var 1866—69 Förenta staternas minister i Paris och, vald som republikanernas kandidat, 1873—75 guvernör i staten New York. Hans Speeches and occasional addresses utkommo i 2 bd 1864. Sonen Morgan D. utgaf "Memoirs of John Adams D." (2 bd, 1883). V. S-—. Dixcove [di'ks-kå͡uv], Unfuma l. Nfuma, ort i brittiska Guldkustkolonien i Väst-Afrika, ö. om kap Three points, har ett fort, en protestantisk mission, kolstation och omkr. 1,000 inv. Dixi, lat., "jag har talat", nyttjas stundom för att angifva, att ett muntligt föredrag är slut. — Dixi et salvavi animam meam, lat., "jag har talat och räddat min själ", d. v. s. plikten har bjudit mig att tala som jag gjort, och jag bär intet ansvar, om min varning icke beaktas. Uttrycket ledes tillbaka till profeten Hesekiel 3: 18—21, och 33: 8—9. Dixmuiden [-möjden] l. Diksmuide (fr. Dixmude), arrondissemangshufvudstad i belgiska prov. Västflandern, vid den kanaliserade Yser och vid den från Brügge utgående järnvägen, som vid D. grenar sig till Nieuport och Dunkerque. 3,696 inv. (1902). Handel med boskap, smör och ost. Dixon [di'ksn], stad i nordamerikanska staten Illinois, vid Rock river och en viktig järnvägsknut. 7,917 inv. (1900). Kvarnar, sågverk och järnindustri. Dixon [di'ksn], George, engelsk sjöfarande, f. omkr. 1750, d. omkr. 1800, tjänstgjorde på "Resolution" under Cook på dennes tredje expedition, utforskade på uppdrag af ett handelskompani 1785—88 nordvästra kusten af Amerika samt upptäckte därunder bl. a. Drottning Charlottas öar, Port Mulgrave, Norfolk bay och Dixons arkipelag. 1789 utgaf han A voyage round the world, but more particularly to the north-west coast of America, med utmärkta kartor och vittnande om stor observationsförmåga, äfven i etnografiskt hänseende. Dixon [di'ksn], William Hepworth, engelsk författare, f. 1821, d. 1879, väckte uppseende genom artikelserierna On the literature of the lower orders och London prisons (i "Daily news"). 1853—69 var han hufvudredaktör af "Athenæum". D. författade flera lefnadsteckningar, t. ex. John Howard, a memoir (1849, ny uppl. 1854), William Penn, a biography (1851, ny uppl. 1872), hvilken vänder sig emot Macaulays uppfattning af den berömde kväkaren, Personal history of lord Bacon (1860) och History of two queens: I. Catharine of Aragon; II. Anne Boleyn (1873—74). D. företog många och vidsträckta resor till olika delar af jorden och nedlade sina erfarenheter i en följd intressanta reseskildringar, bl. a. The holy land (1865; "Heliga landet", 1869), New America (1867, 8:e uppl. 1869; "Vår tids Amerika", 1868), Spiritual wives (1868; "Andliga äktenskap", 1869), en kritik af det pietistiska sektlifvet, Free Russia (1870; "Fria Ryssland", s. å.), The switzers (1872; "Schweizarne", s. å.) och White conquest (1875). Vidare skref han Her majesty's Tower (1869—71; "Towerns minnen", 1869—71). D:s framställning var fängslande, men ej absolut pålitlig. En roman af D., Diana (1877; sv. öfv. s. å.), är obetydlig. Dixon [di'ksn], Richard Watson, engelsk präst och skriftställare, f. 1833 i London, d. 1900 i Warkworth, uppsatte som student i Oxford, där han 1899 blef doktor, tillsammans med målaren Burne-Jones och skalden W. Morris, tidskriften "The Oxford and Cambridge magazine", ett språkrör för