Ursprungligen torde dessa olika benämningar hafva afsett samma sak, men af de muhammedanske teologerna fattades de som namn på olika stadier af salighet hos paradisets invånare. Dessa stadier ansågos vara åtta till antalet. — Se vidare Islam. K. V. Z. Djenne (Djinni), stad i franska Väst-Afrika, riket Massina, vid Nigers biflod Bani, i en mycket bördig trakt. Omkr. 9,000 inv. (mandingo, fulbe, morer). Medelpunkt för Sudanhandeln. Stor omsättning af salt, kolanötter och spannmål. Djerasch, det nuv. namnet på Gerasa. Djerba (Djebado), en till Tunisien hörande ö i Gabes-bukten af Medelhafvet, genom en smal kanal skild från tunisiska fastlandet. Arealen 640 kvkm. Omkr. 40,000 inv., af hvilka största delen är berber; några tusen äro judar. Ön, som delvis är sandig och torr, har i synnerhet i sin midt riklig underjordisk vattentillgång och var redan i forntiden berömd för sin fruktbarhet. Den producerar framför allt frukter af alla slag och grönsaker, hvilka där blifva färdiga minst en månad tidigare än i Algeriet och Tunisien, samt spelade för forntidens romare och bysantiner samma roll som kanalöarna för nutidens engelsmän. Äfven exporteras svamp, ull, olivolja, filtar och andra ylleväfnader. Hufvudorter äro Suk och Adjim, den enda tillgängliga hamnplatsen. D. kallas af Skylax Bracheion och var i forntiden bekant som lotofagernas ö (Lotophagitis), af hvars hufvudstad Meninx betydande ruiner och marmorskulpturer bevarats. Djereddin l. Hairaddin, turkisk sjöröfvare. Se Barbarossa. Djerid (Sjott el-) l. Sjott el-Kebir, det östligaste af sjotten (saltträsken) i franska Sahara, ligger inom Tunisien omkr. 15 m. lägre än hafvet och skiljes från Gabesviken af en sandås af 20 km. bredd och högst 46 m. höjd öfver lågvatten. Sjott el-Djerids stora (omkr. 5,000 kvkm.) och djupa depression är, säger Ch. Tissot, till större delen fylld med rörlig sand; mellersta delen synes dock innehålla ej obetydligt med vatten, betäckt med en hvit saltskorpa, som gjort, att sjön af arabiska resande liknats än vid ett fält af kamfer eller kristall, än vid silfverfolie eller smält metall. Tjockleken af denna skorpa är mycket växlande, men endast på vissa ställen är den tjock nog att bära en gående. Mer än en gång, säger den arabiske geografen Abu-Obeid el-Bekri, hafva karavaner och trupper, som oförsiktigt gifvit sig ut på denna bedrägliga yta, omkommit utan att lämna ett spår efter sig. Sjön är forntidens Triton l. Palus Tritonis och har tydligen varit en lagun, skild från Gabesviken, med hvilken den förr kommunicerade, genom en landtunga af jämförelsevis sen bildning, hvilken enligt allt utseende bildats genom en af dessa landhöjningar, som äro så vanliga på Nord-Afrikas kust. Wadi Melahs bädd, som upptager den lägsta sänkan i detta näs, ligger alldeles i förlängningen af D:s längdaxel. D:s stränder i n. v. och v. hafva vackra oaser: Nafta, kallad Mersat el-Sahara (öknens hamn), Toser m. fl., alla oaser i Bilad el-Djerid, dadellandet mellan D. och Sjott Gharsa i n. v. I s. och n. ligga sanddyner, men i ö. finnas åter oaser på halfön Nifzaua. Djerm, odäckadt lastfartyg med två master, användes på Nilen. Djessur. Se Jessor. Djevad Pascha, Achmed, turkisk general och statsman, f. 1850, d. 10 aug. 1900, blef, sedan han genomgått krigsskolan, 1869 adjutant hos sultan Abd-ul-Asis, befäste under rysk-turkiska kriget Schumla, var efter fredsslutet medlem af gränsregleringskommissionen och blef 1884 brigadgeneral. Åren 1884—88 verkade han som turkisk minister i Montenegro och utnämndes efter återkomsten till militärinspektör. Vid utbrottet af upproret på Kreta 1889 blef han generalstabschef för de trupper, som ditsändes, och lyckades återställa lugnet samt upphöjdes 1890 till muschir. Han var storvesir 1891—95 och öfverbefälhafvare på Kreta under krigsåret 1897. Efter dess utrymning 1898 blef han fältmarskalk och chef för armékåren i Damaskus (till början af 1900). — I sin ungdom författade han ett arbete om det turkiska härväsendet, hvars första del senare öfversattes till franska (État militaire ottoman. Le corps des janissaires, 1882). (H. B—n.) Djezair-i-Bahr-i-Sefid ("Hvita hafvets öar"), turkiskt vilajet, bestående af sandjaken Limni (öarna Lemnos, Hagiostrati, Imbros, Tenedos), Midilly (Lesbos l. Mytilini, Mosko), Chios l. Sakiz (Chios med biöar, Psara, Nikaria, Patmos, Leros m. fl., Kalymnos, Astropalia, Kos, Nisyros), Rhodos (Rhodos, Tilos, Charki, Symi, Karpathos, Kasos, Kosteloryzo l. Meis) samt några mindre öar, har en areal af 6,900 kvkm., med 322,300 inv. Hufvudstad är Chios (oftare kallad Kastron) på ön af samma namn. Djezire ("ön"), arabiskt namn på Mesopotamien och Algeriet. Djezire-es-Saher. Se Djeziret-assuan. Djeziret-assuan, Djezire-es-Saher ("blomsterön"), arabiska namn på ön Elefantine i Nilen. Djhalta, hindustanska namnet på ön Salsette. Djhansi. Se Jhansi. Djib. Se Gibeon. Djibouti (Djibuti), hufvudstad i franska Somali-landet, vid södra stranden af Tadsjuraviken, som bildar en stor och af vågbrytare skyddad hamn, utgångspunkt för järnvägen till Harrar. Omkr. 15,000 inv., däraf 2,500 européer. Staden, hvars anläggning daterar sig från 1888, har utvecklats snabbt till följd af det fördelaktiga läget vid vägen mellan moderlandet och dess kolonier i Öst-Asien och Madagaskar samt i närheten af det rika Öst-Afrika. Djidde (Djedda), välbyggd stad i arabiska prov. Hedjas, vid Röda hafvet, två dagsresor v. om Mekka. Omkr. 25,000 inv., en blandning af Orientens olika folk. D:s betydelse beror uteslutande på att det är hamnstad åt Mekka. Årligen anlända dit i medeltal 100,000 pilgrimer. Sjöfarten är i följd däraf liflig; men redden är farlig genom korallref. Klimatet är hett och osundt, omgifningen ökenlik. Införseln, som nästan uteslutande förmedlas af engelska, egyptiska och nederländska fartyg, omfattar spannmål, ris, tobak, bomull, socker; exporten består af pärlemor, gummi, hudar och henna. Importen beräknades 1897 till 11,6 mill. kronor, exporten till 360,000 kr. Staden är omgifven af en mur med torn. Utanför muren ligger en 50 m. lång, 12 m. bred stenbyggnad, inneslutande "vår moder Evas" af muhammedanerna vördade graf. Djidjelli, hamnstad i algeriska depart.