Palästina-vereins", IX, 196 ff., med tillägg i följande årgångar). E. S—e. Djoliba (Joliba), namn på Nigerfloden under dess öfre lopp. Se Niger. Djoloffer (Joloffer l. Voloffer), en i västra Afrika från hafskusten upp mellan Senegal och Gambia boende negerstam. I likhet med grannstammarna äro de icke rena negrer, utan en blandning af dessa och berber. De bekänna sig till islam och stå under Frankrikes öfverhöghet. Deras språk är intressant genom sin isolerade ställning i förhållande till ej blott de västafrikanska, utan till de öfriga negerspråken. Djonk l. Djunk, sjöv., namn på ett slags kinesiska fartyg. Se Junk. Djordjić [dʃå'rdʃitʃ], Ignjat (Ignatius Georgius). Se Gjorgjic. Djouf. Se Djof. Djuba. Se Juba. Djudi, berg i turkiska vilajetet Van (Kurdistan), s. om sjön Van, på hvilket Noaks ark, enligt muhammedansk föreställning, skall ha stannat. Djuf. Se Djof. Djuga. Se Dzjulfa. Djulaga. Se Dzjulfa. Djulö, Stora, gammalt säteri i Stora Malms socken, Södermanlands län, vid Djulö-sjön, som afrinner genom Åkeforsån till Yngaren, och nära Östra stambanan, utgör med Backa och Trolldal 2 mtl med en areal af 480 har (däraf 202 har åker), tax. till 148,000 kr., hvartill komma kvarn (med 4 par stenar och 2 par valsar), såg och tegelbruk, tax. till 47,000 kr. Den nuv. hufvudbyggnaden, omgifven af park, uppfördes i början af 1700-talet i form af ett F af frih. E. Fitinghoff. I början af 1300-talet egdes D. af Vårfruberga kloster på Fogdön. I slutet af 1700-talet kom det till släkten Uggla, inom hvilken det stannade till 1851, då det jämte Dufveholm genom köp öfvergick till kapten Fr. von Post, gift med en dotter till hofmarskalken Uggla. Efter hans död (1880) innehades egendomen gemensamt af stärbhuset till 1896, då den delades mellan barnen i tre lotter, hvarvid D. lämnades till sonen kapten Alex. von Post (d. 1899), hvars änka, M. v. Post, född de Bodisco, nu eger detsamma. Djum‘a, i den muhammedanska kalendern fredagens namn. Emedan profetens flykt inträffade på en fredag, helighålles djum‘a i Österlandet ungefär på samma sätt som söndagen i Västerlandet. Djumada el-ula. Se Hedjra. Djumadi-et-tani, Djumadi-l-achar, Djumadi-l-auwal. Se Hedjra. Djumna, biflod till Ganges. Se Jumna. Djun el-Kebrit, Stora Syrten. Se Syrtenvikarna. Djungel (Jungel; eng. jungle), persiskt, till hindustani och därifrån till engelskan öfverflyttadt uttryck för skog. Européerna förstå därmed fuktig, ogenomtränglig, med lågskog, buskar, säf och annat högt gräs samt trädartade slinger- och klätterväxter bevuxen mark, som förekommer flerestädes i Indien och särskildt i den 30—45 km. breda terairegionen längs foten af Himalaya från Assam till Jumna och utgör ett kärt tillhåll för tigrar, elefanter, noshörningar, vildsvin och ormar. Under den torra årstiden antänder man stundom gräset för att vinna friskt bete åt tamboskap. Djunk. Se Junk. Djupadal. Se Djupafors. Djupafors. 1. Ett i Ronnebyån beläget vattenfall, omkr. 3 km. n. om Ronneby. Något ofvanför egendomen Djupadal, känd för sitt natursköna läge, flyter ån fram genom en i berget bildad rämna af 1,8 m. bredd, 27 m. längd och 9—12 m. djup samt med lodräta, alldeles jämna väggar. Efter att hafva flutit fram genom denna rämna bildar vattenmassan ett fall, som, innan vattnet 1869 leddes åt sidan för den då i närheten anlagda träpappfabrikens (se D. 2) behof, var mycket storartadt.

Djupafors. Klipprämnan ofvanom fallet.

2. Träpappfabrik i Ronneby landsförsamling, Blekinge län, eges af Djupafors fabriksaktiebolag. Fabriken drifves gemensamt med de i samma församling belägna Brantafors och Vesperyds fabriker. Deras samfällda tillverkning af naturpapp, afsedd för kartongtillverkning, uppgick 1905 till 1,387 ton med ett värde af 162,317 kr. Arbetarnas antal var s. å. 132, däraf 32 kvinnor. Djupbergarter (Bergarter med djuphabitus l. Plutoniska, Intrusiva, Abyssiska bergarter), geol., kallas de massformiga bergarter, t. ex. granit, gabbro m. fl., som bildats genom långsamt stelnande af en smält massa (magma) på större eller mindre djup under jordytan, hvarvid de erhållit en alltigenom fullständigt kristallinisk, kornig struktur. Först efter de ofvanliggande bergmassornas borteroderande hafva de blifvit inom somliga trakter blottade i ytan. Deras motsats är ytbergarter. Ett mellanting är hvad man kallar gångbergarter. Jfr Abyssisk bergart, Bergart, Gångbergarter och Ytbergarter. E. E. Djupborrningsmaskiner. Se Borrmaskiner, sp. 1227. Djupbrunn. Se Bergolja, sp. 1481. Djupbrytning, bergsv., tillgodogörandet af en malm-, mineral-, berg- eller jordartstillgång medelst underjordiskt arbete i motsats till dagbrytning (se d. o.). De underjordiska brytningsplatserna, de s. k. arbetsrummen, som ligga dels på samma, dels på olika djup under hvarandra (s. k. etager), stå medelst schakt, orter eller stollar i förbindelse med hvarandra och med dagytan. Samtliga arbetsrum på en nivå under marken bilda en etage. — Djupbrytning användes numera vid så godt som alla svenska gruffält såväl vid malm- som vid