gånger af Kasimir IV i diplomatiska uppdrag och var en tid lärare för hans söner. Kort före sin död blef han utnämnd till ärkebiskop i Lemberg. Hans förnämsta verk är Historia polonica (1614; 2:a uppl. 1615; i fullständigt skick i Leipzig 1711 o. 1769; fullständig polsk öfv., af K. Mecherzyński, 1867—70), hvarpå han arbetade alltifrån 1455 till sin död. Omfattande 12 band, behandlar det Polens historia från äldsta tid och betraktas såsom det yppersta af polsk historieskrifning under medeltiden. De två sista delarna (tiden efter 1410) hafva särskildt värde på grundvalen af D:s egna iakttagelser och upplefvelser. För äldre tider begagnade D. sig af en mängd in- och utländska sagesmän, äfven ryska, hvilket språk han lärde sig på sin ålderdom. D:s samlade skrifter utgåfvos 1863—87 af grefve A. Przezdziecki. Den polska historiska litteraturen om D. är ganska rik. Bland utländska forskare märkas: Zeissberg, "Die polnische geschichtschreibung im mittelalter" (1873), "Herda, "Questiones de fontibus..." (1865), Perlbach, "Dlugosz's quellen für die deutsche geschichte" (i "Neues archiv", XIV). Girgensohn, "Kritische untersuchung über das VII. buch der historia polon. des Dlugosz" (1872). A—d J. D. M., förkortning för 1) lat. Diis Manibus, (helgadt) åt de aflidnes själar; 2) eng. Doctor of Music, doktor i musikvetenskap. d. m., förkortning för 1) lat. dignus memoria, åminnelsevärd, eller dolo malo, med arg list, i ondt uppsåt; 2) it. destra mano, mus., (med) högra handen; 3) denna månad. dm., officiell svensk förkortning för decimeter. Som förkortningar för kvadratdecimeter och kubikdecimeter användas stundom dm² och dm³ i st. f. kvdm. och kbdm. Dmitriev, Ivan Ivanovitj, rysk statsman och skald, f. 1760, d. 1837, var först militär, inträdde sedan på den civila ämbetsmannabanan och var 1810-14 justitieminister. I förening med sin vän Karamzin bekämpade han den gamla "klassiska" smakriktningen, slöt sig till den romantiska rörelsen och arbetade för en ny, friare utveckling inom litteraturen. Många af hans visor, som i allmänhet äro sångbara, voro på sin tid mycket populära. Särskildt förtjänar nämnas den dramatisk-lyriska dikten Jermak, förhärligande Sibiriens eröfring af ryssarna. D. författade äfven utmärkta fabler och satirer. Hans första diktsamling utkom 1795. Hans samlade skrifter utkommo 1823 med biografisk inledning af furst P. A. Vjazemskij. A—d J. Dmitrievsk, fordom namn på staden Kamysjin. Dmitrij, namn på flera ryska furstar. Se Dimitrij. Dmitrov, distriktsstad i ryska guvern. Moskva, 52 km. n. om Moskva. 4,550 inv. (1897). Staden har många kyrkor, bl. a. den präktiga Uspenskijdomen, martyrerna Boris' och Gljebs munkkloster, några läroanstalter och flera fabriker, företrädesvis för läder, kläde och tvål. I sept. hålles en stor årsmarknad. Dmitrovsk, distriktsstad i ryska guvern. Orel, vid Desnas biflod Nerusa. 5,259 inv. (1897). D, var fordom en kronsloboda, som hörde till det godskomplex, hvarmed Peter den store 1711 begåfvade den moldaviske hospodaren och fursten Dimitrij Kantemir (se Kantemir), efter hvars död det 1723 återföll till kronan. Jämte ryssar bo där många greker och rumäner, afkomlingar af de af Kantemir ditförda kolonisterna. Dmochowski, Franciszek Ksawery, polsk politiker och författare, f. 1762, d. 1808 som professor i poesi och retorik i Warschau. Såsom sekreterare i nationalrådet vann han stort inflytande i sitt fädernesland. Efter Polens fall (1795) flydde han till Venezia och Paris, där han blef medlem af den polska nationalkommittén. 1800 återvände han till Polen och stiftade i förening med Niemcewicz "Vetenskapsvännernas sällskap" i Warschau, hvilken förening spelade en mycket betydande roll ända till 1831. Den polska litteraturen har att tacka D. för många utmärkta öfversättningar, såsom af Iliaden (3:e uppl. 1827), några sånger af Odyssén, spridda stycken af Miltons "Förlorade paradis" och Eneiden (fullbordad af Jakubowski, 1809). Vidare utgaf D. en imitation af Horatius' "Ars poetica" (3:e uppl. 1827) och många för sin klassiska stil berömda tal. Största delen af hans arbeten utkom 1826, under titeln Pisma rozmaite (Blandade skrifter). — Äfven hans son Franciszek Salezy D., f. 1801, d. 1871, är känd i den polska litteraturen såsom flitig, ehuru mindre talangfull öfversättare och utgifvare af populära historiska skrifter. (A—d J.) D moll (fr. ré mineur, eng. d minor), mus., den molltonart, som har d till grundton och företecknas med ♭ för h (parallelltonart: f dur). A. L.* D. M. S., förkortning för Diis Manibus Sacrum, helgadt åt de aflidnes själar. D. N., förkortning för 1) lat. Dominus Noster, Vår herre; 2) lat. Dei Nomine, i Guds namn (fordom öfverst på recept). Dnjepr (hos antikens folk Borysthenes, turk. Usu l. Usy, tatar. Exi, i 4:e årh., hos Ammianus Marcellinus, Danapris, i 16:e årh. Lussem), näst Volga och Donau Europas största flod. Dess källor ligga 283 m. ö. h., söder om Volokonskiskogen (se Valdaibergen) vid byn Klezevo i guvern. Smolensk under 55° 52′ n. br., endast några få km. från några af Dünas och Volgas källor. D. har först sydligt lopp, men böjer sig vid Dorogobuzj, 130 km. från källan, åt v. samt därefter vid Orsja mot s., hvilken riktning den behåller till Kiev. Därunder mottager D. fr. h. de betydande bifloderna Berezina och Pripet, hvilken senare afvattnar Europas största träskområde, Rokitnoträsken. Efter att vid Kiev hafva mottagit den segelbara Desna (fr. v.) böjer sig D., liksom Don, mot s. ö. och lämnar samtidigt det skogsland, som den dittills flutit genom, samt utträder på Ukrajnas stäpp. Från Krementsjug gräfver floden sig djupt ned i den från Karpaterna utgående platå, som tvingar dess lopp åt ö., och flyter, i synnerhet nedanför Jekaterinoslav, mellan höga klippstränder. Från denna stad flyter floden under en sträcka af 100 km. åt s., men vrider sig därpå åt s. v. och utmynnar med en 60 km. lång och ända till 17 km. bred "liman" i Svarta hafvet. Dess hela lopp har en längd af omkr. 2,150 km.; dess flodområde beräknas till omkr. 527,000 kvkm. (däraf 3,280 i Galizien), och den segelbara delen af D. och dess bifloder stiger till 6,400 km. och sträcker sig till 14 guvernement. Bekvämast för segelfarten är sträckan mellan Dorogobuzj och Jekaterinoslav, men nedanför denna stad är dess bädd under 75 km.