mördade guvernören. D. fick då återvända, de upprörda sinnena lugnades, och hans inflytande öfver öarnas befolkning blef starkare än någonsin. Ohälsa nödgade honom 1890 att begifva sig till Honolulu, där han afled s. å. A. K. Dobbel, spel, tärningsspel, hasardspel. Jfr Dobbla. Dobbert, Edvard, rysk konstskriftställare, f. 1839, d. 1899, redigerade 1866 "S:t Petersburger wochenschrift" och kallades 1873 till professor i konsthistoria vid konstakademien i Berlin. Bland hans arbeten märkas: Darstellung des abendmahls durch die byzantinische kunst (1872; i Zahns "Jahrbücher für kunstwissenschaft"), Ueber den stil Niccolò Pisano's und dessen ursprung (1873), Reden und aufsätze kunstgeschichtlichen inhalts (1900, utg. efter D:s död). Dobbla (ty. doppeln, eg. fördubbla), idka hasardspel eller andra förbjudna spel; spela med tärningar; spela kort med hög insats. — Dobblare, en som är begifven på spel, storspelare. Jfr Dobbel. Dobele, lettiska namnet på Doblen.

Grafkapell (hertig Adolf Fredriks med gemål) i Doberans abbotskyrka.

Doberan, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin, 6 km. från Östersjön. 4,954 inv. (1900). Storhertigligt slott. Svafvel- och järnhaltiga källor. Vid kusten, n. om D., ligger Heiligendamm, Tysklands äldsta och mest besökta Östersjöbad, anlagdt redan 1793. I den vackra f. d. abbotskyrkan, i hvilken alla de äldre mecklenburgske furstarna äro begrafna, jordades antagligen äfven den svenske konungen Albrekt, som afled i D. 1412. Enligt en äldre uppgift begrofs han i Gadebusch. I D. slöts 21 sept. 1675 ett mot Sverige fientligt förbund mellan Braunschweig, Brandenburg och Danmark. Doblen (lett. Dobele), köping i Kurland, 30 km. v. om Mitau, vid Behrse, ett tillflöde till Aa. Omkr. 2,000 inv. Ruiner efter ett 1263 uppfördt slott, som länge var hertigarnas af Kurland residens. Det eröfrades af Gustaf II Adolf 1621 och beboddes 1701 af Karl XII. 1658 tvang fältmarskalk Douglas hertigen af Kurland att utrymma det åt svenskarna, som 1659 förstärkte det, men kort därpå lämnade detsamma. (L. W:son M.) Doblon. Se Dublon. Dobner, Job Felix, kallad Gelasius a Sancta Catharina, tjechisk historieforskare, f. 1719, d. 1790, en af grundläggarna af den historiska slavistiken genom sina för sin tid märkliga undersökningar rörande slavernas, särskildt tjechernas, forntid. Bland hans många, på latin eller tyska författade skrifter märkas: Monumenta historica Bohemiæ nusquam antehac edita (6 bd, 1764—86), Kritische abhandlung von den gränzen Altmährens (1784), Ueber die einführung des christenthums in Böhmen (1786), Registrum diplomaticum Bohemiæ et Moraviæ samt afhandlingar om det cyrilliska alfabetet, Cyrillus och Methodius, genealogiska studier m. m. En del af D:s intressanta korrespondens med Dobrovský o. a. utgafs af statsarkivarien Rosenthal och Jos. Fiedler (i "Slavische bibliothek", 1858). Biografi af Dobrovský i "Böhmische gesellschaft" (1795), där D. själf publicerade 12 afhandlingar 1775—88. A—d J. Doboka, komitat i Siebenbürgen, sedan 1876 förenadt med komitatet Szolnok. Se Szolnok-Doboka. Dobra ("dubbelt", dublon), ett 1722—1835 prägladt portugisiskt guldmynt = 12,800 reis, slutligen = 16,000 reis, motsv. 64 kr. 48 öre. Dobrão [-a'õ], ett äldre portugisiskt guldmynt = 20,000 reis, slutligen 30,000 reis, motsv. 120 kr. 20 öre. A. W. S.* Dobrič [då'britj] l. Dobritj (till 1882 kalladt Hadschi Oglu Pasardschik), stad i Bulgarien, distriktet Varna, 42 km. n. om Varna. 13,436 inv. (1900), bland dem många turkar, tatarer och armenier. Staden intogs 2 juni 1774 af ryssarna under Michail Kamenskij och 3 juni 1810 af dennes son Nikolaj efter ett hårdnackadt försvar, hvarunder 8,000 turkar stupade. Dobřiš [då'briʃiʃ], ty. Dobrisch, stad i bömiska regeringsområdet Přibram. 3,574 inv. (1900). Trävaruindustri. I närheten byn Althütten med järnverk. Dobrisch. Se Dobřiš. Dobritj. Se Dobrič. Dobrjanka, köping i ryska guvern. Tjernigov. 9,368 inv. (1897), mest raskolniker. I D. hållas årligen tre stora marknader, på hvilka spannmål, lin, hampa och lärft m. m. omsättas. Betydande boskapshandel. Dobrjask (Dobrjanskij zavod), stort järnverk i ryska guvern. Perm, 40 km. n. om staden Perm, anlades 1752 och tillhör nu en grefve Stroganov. Till verket höra 20 byar med omkr. 5,000 inv. Dobrjanskij zavod (ry. zavod, fabrik). Se Dobrjansk. Dobrodža [-dʃa]. Se Dobrudscha. Dobrogea [dåbrå'dja]. Se Dobrudscha.