temperaturen — 8,75° C. Hela grottan har en ytvidd af 8,874 kvm., däraf 7,170 kvm. äro isyta. Hela ismassan i grottan beräknas till mer än 125,000 kbm. (K. B. W.) Dobsina-isgrottan. Se Dobsina. Dobson [då'bsən], William Charles Thomas, engelsk figurmålare, f. 1817 i Hamburg, d. 1898 i Ventnor, son till en i Hamburg bosatt engelsk köpman, studerade från 1836 vid konstakademien i London och vardt elev af Eastlake, förestod 1843—45 statens ritskola i Birmingham och gjorde därefter en studieresa till Tyskland och Italien. Som genremålare och ännu mera i sina religiösa taflor röjer D. en framstående teknik i behandlingen af människokroppen och en innerlig känsla, medan uppfattningen är nästan för idealistisk. Bland mängden af hans taflor i olja må nämnas De israelitiska mödrarnas klagan (1847), Tobias och ängeln (1853), Job i lyckans dagar (1856), Jesus som barn i templet (1866), Mignon (1880) och Guldåldern (1882). Dobson [då'bsən], Henry Austin, engelsk författare, f. 1840 i Plymouth, tjänsteman i handelsministeriet 1856—1901, då han tog afsked. D. har författat ett stort antal dikter, till en del skrifna på sällsyntare romanska versmått, till en del i mindre konstmässig form, utmärkta för teknisk fulländning, känslighet och humor. De föreligga i Collected poems (1897; 6:e uppl. 1905). Därjämte har D. skrifvit flera förträffliga större biografiska arbeten, såsom öfver Hogarth (1879; senaste uppl. 1902), Fielding (1883; ny uppl. 1900), Richardson (1902), Fanny Burney (1903), de tre sistnämnda i serien "English men of letters", Steele (1886), Goldsmith (1888) och Horace Walpole (1890). Öfver D:s verk har Murray utgifvit en "Bibliography" (1900). Doce [då̄se], flod i Brasilien. Se Rio Doce. Docendo discimus, lat., genom att lära (andra) lär man (sig själf). Docens (partic. pres. af lat. docere, undervisa), lärare, docent. Docent, i äldre tid Magister docens (af lat. docere, undervisa), är i Sverige benämning på yngre vetenskapsman, som erhållit rätt att vid universitet eller högskola meddela undervisning. Sådan rätt beviljas af universitetskanslern efter förslag af vederbörande fakultet eller sektion. För anställning som docent erfordras i regel att med framgång hafva fullgjort villkoren för vinnande af doktorsgrad och att särskildt i det härför erforderliga disputationsprofvet eller i efteråt undergånget prof af samma art hafva ådagalagt framstående vetenskaplig skicklighet. Docenter uppbära såsom sådana icke någon aflöning af statsverket; dock har till understöd och uppmuntran åt de mera meriterade bland dem anslagits ett antal docentstipendier, som få åtnjutas under ett visst antal år. Vid universitetet i Uppsala finnas 15 docentstipendier å 1,500 kr. och 5 å 1,200 kr.; vid universitetet i Lund finnas 11 docentstipendier å 1,500 kr. och 5 å 1,200 kr.; de större kallas fasta och äro bundna vid vissa ämnen eller ämnesgrupper, de mindre kallas rörliga. Rätt att anställa docenter har tillagts äfven styrelsen för Tekniska högskolan i Stockholm. — I Finland är docentinstitutionen ungefärligen sådan som i Sverige. — I Danmark och Norge medför vunnen doktorsgrad utan vidare rätt att vid universitetet hålla föreläsningar. Docenter äro vid dessa länders universitet fastare anställda och för sitt uppdrag aflönade lärare; docent, som innehar docentstipendium, motsvaras närmast af universitetsstipendiat i Norge. — I Tyskland är docent (dozent) den allmänna benämningen på dem, som vid universitetet meddela undervisning; det svenska docent motsvaras där närmast af "privatdocent" eller, i fråga om mera meriterade eller äldre lärare, stundom af "ausserordentlicher professor". P. E. L—m. Docentstipendium. Se Docent. Docentur (af lat. docere, undervisa), en docents syssla, docentbefattning. Docera (lat. docere, undervisa), gifva undervisning, hålla enskilda föreläsningar (kollegier) vid ett universitet. Enligt 1655 års konstitutioner för Uppsala universitet och 1666 års konstitutioner för Lunds hade hvarje magister eller doktor rätt att docera vid nämnda bägge högskolor, sedan han erhållit dekanus' och fakultetens samtycke. (Jfr Disputation och Docent.) Docera nyttjas äfven i betydelsen hålla lärda föredrag, tala vidt och bredt. Dochau, bot. Se Pennisetum. Dochart [då'chāt], en 21 km. lång flod i skotska grefsk. Perth, upprinner på det 1,130 m. höga Ben Lui, strömmar genom den pittoreska Loch D. och faller ut i Loch Tay. Dochmie l. Dokmie (lat. dochmius, grek. dochmios, sned, gående på sidan l. på tvären), metr., i den grekiska och latinska metriken versfot, sammansatt af en jamb och en creticus, eller af en bacchius och en jamb (˅ — — ˅ —). Den begagnades i det grekiska sorgespelet, då man ville uttrycka upprörd sinnesstämning. R—n B. Dochmius duodenalis, zool. Se Strongyloidea. Dochnahl, Friedrich Jakob, tysk pomolog, f. 1820 i Neustadt a. Haardt, d. 1904, grundlade ett nytt pomologiskt system, som finnes utveckladt i hans arbete Der sichere führer in der obstkunde oder systematische beschreibung aller obstsorten (4 bd, 1855—60). 1851—66 redigerade han "Pomona, zeitschrift für den gesammten obst- und weinbau". D. främjade äfven korgpilodlingen och verkade för en rationell vinförbättring i samma väg som genom chaptalisering, gallisering och petiotisering, för en konstgjord vinberedning af trädfrukter med och utan jäsning samt vinberedning ur pressåterstoderna af skal och kärnor genom dessas urlakning med sprit och vatten. Denna metod kallas efter D. dochnahlisering. (C. G. D.) Docka. 1. En till leksak afsedd och af trä, papp, vax o. s. v. förfärdigad människofigur. 2. Benämning på de små (vanligtvis svarfvade) ståndare, som uppbära bröstvärnet i en balustrad, ett skrank o. s. v. 3. Svarfstolsdocka, maskinb., benämnas den eller de delar af en svarfstol, som tjäna att uppbära arbetsstycket under bearbetning. En af dem, löpdockan kallad, är försedd med en konisk spets, dubb, af stål, som intryckes i arbetsstyckets ena ända. Den andra, fasta dockan, spindeldockan, uppbär svarfspindeln med dess patronskifva, kugghjulsväxlar m. m. samt den under ändan af arbetsstycket medelst en likadan spetsdubb eller också ensam hela arbetsstycket, som då på lämpligt sätt