- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
601-602

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Docka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är fäst vid patronskifvan. Se i öfrigt Svarfstol. 4. En viss myckenhet tråd, af silke, ull, bomull etc. (t. ex. brodergarn), upphärfvad och hoplagd efter längden i ordning, hopviken och ofta sammanvriden. I större myckenhet benämnes en sådan samling tråd härfva. 5. Sjöv. En ur stranden utgräfd eller utsprängd bassäng i sådan förbindelse med en hamn (en flod), att fartyg kunna ingå i densamma (fast docka), eller ock en förening af pontoner, så beskaffade, att fartyg kunna medelst dem upplyftas ur vattnet (flytande docka).

illustration placeholder Fig. 1. Torrdocka med stöttadt pansarfartyg uti.

I. Fasta dockor äro antingen sådana, där lossning och lastning äfvensom ut- och afrustning af fartyg kan ske utan att störas af tidvatten (handelsdockor l. våta dockor), eller sådana, i hvilka fartyg kunna ställas torra för undersökning, målning och reparation af undervattenskroppen (torrdockor). Torrdockor begagnas äfven till byggande af fartyg. I handelsdockor l. våta dockor (eng. wet docks) göres man oberoende af tidvattnet vanligen därigenom, att man vattentätt afstänger förbindelsen med ytterhamnen medelst dockportar (förut af trä, numera af järn eller stål), som röra sig omkring vertikala gångjärn samt nedtill stöda med rullar på en bana. Portarna pressas af vattentrycket såväl mot en i bottnen af sten uppförd tröskel och mot falsar i kajens stenklädsel som mot hvarandra, hvarigenom täthet erhålles. Om inloppet till dockan har blott ett par portar, kunna fartyg endast vid högt vatten in- eller utlöpa; dessemellan äro portarna stängda för att hindra vattnet i dockan att afrinna. För att undvika denna olägenhet låter man ofta — under förutsättning att själfva hamnen utanför dockan är navigabel äfven vid andra tillfällen än vid högt vatten — dockans inlopp bilda en sluss med dockportar vid båda ändarna, så att fartyg på vanligt sätt och oberoende af tidvattnet kunna slussas från dockan till ytterhamnen eller omvändt. Om djupet i dockan är så stort, att fartygen förblifva flytande vid lågt vatten, äfven om dockan icke afstänges från ytterhamnen, kan sådan afstängning utelämnas. Detta förekommer företrädesvis å platser med ringa skillnad i vattenhöjden vid högt och lågt vatten. Exempel på en mycket stor lastdocka är Royal Albert dock vid Thames med en vattenyta innanför dockportarna af 35,2 har och ett djup af 9,75 m.; dockans längd är 2,480 m. och längden af dess kajer 5,258 m.; dockslussen har en längd af 167,6 m. och en bredd af 24,4 m. — Torrdockor (eng. graving docks l. dry docks; fig. 1. Torrdocka) hafva alltid stenklädda sidor och botten, då de ej äro sprängda ur klippan. Bottnen är försedd med en eller flera rader stapelblock, på hvilka fartyget hvilar; dessutom användas trästöttor för att uppbära fartyget och stötta det sidovägen. Vanligen är dockan byggd i afsatser (pallar), smalast i bottnen. Vid ena kortsidan är den öppen och kan där stängas med ett par dockportar, försedda med slussluckor för vattnets genomsläppande. I stället för vanliga portar, rörliga kring gångjärn (se ofvan), användes ofta en flyttbar s. k. sättport l. sätt, ett slags ponton, byggd förr af trä, numera af järn eller stål, ungefär som ett fartyg. Då sätten skall nedsänkas på sin plats mot tröskel och falsar, insläppes vatten i densamma; den borttages genom att vattnet utpumpas, hvarvid sätten flyter upp och kan dragas undan. — För länsning af en docka användes kraftigt pumpverk; i hamnar med starkt tidvatten kan man dock begagna sig af ebben för att tömma dockan. F. n. (1906) finnas i Sverige 18 torrdockor af nedanstående dimensioner, hvarjämte planlagts nybyggnad af åtskilliga stora torrdockor. <table> <td> <td> <td>Största längd m. <td>Bredd i porten m. <td>Vattendjup på tröskeln m. <td>Göteborg (Lindholmen)<td> <td r>117,00 <td r>17,82 <td r>6,00 <td>Hälsingborg <td> <td r>81,95 <td r>11,88* <td r>4,75 <td>Malmö <td> <td r>64,13 <td r>10,39 <td r>3,71 <td>Limhamn <td> <td r>35,63 <td r>8,31 <td r>1,78 <td>Sölvesborg <td> <td r>89,07 <td r>17,81 <td r>4,45 <td>Karlskrona (flottans varf)<td>Polhemsdockan<td r>71,00 <td r>15,18 <td r>5,41 <td c>» <td>dockan n:r 1 <td r>61,82 <td r>15,24 <td r>6,00 <td c>» <td c>» 2 <td r>80,85 <td r>15,34 <td r>6,00 <td c>» <td c>» 3 <td r>63,69 <td r>15,35 <td r>6,00 <td c>» <td c>» 4 <td r>64,53 <td r>15,34 <td r>6,00 <td c>» <td c>» 5 <td r>64,42 <td r>15,27 <td r>5,92 <td c>» <td>Oscar II:s docka <td r>125,1 <td r>20,78 <td r>7,5 <td>Oskarshamn <td> <td r>87,69 <td r>13,66* <td r>4,45 <td>Oskarshamn <td> <td r>48,10 <td r>10,00 <td r>2,38 <td>Norrköping <td> <td r>74,23 <td r>10,84 <td r>3,00 <td>Stockholm <td>Flottans varf <td r>125,00 <td r>17,81 <td r>6,98 <td>Stockholm <td>Beckholmen <td r>100,06 <td r>16,63 <td r>5,34 <td>Stockholm <td c>» <td r>97,98 <td r>10,69 <td r>3,56 </table> * Bottenbredd. I Malmö docka kunna 71,26 m. långa fartyg intagas, om sätt användes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 15 23:38:42 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free