- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
613-614

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doesborgh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledning en församling af ombud för de ösamhällen vid Venetiens kust, ur hvilka Venezia uppstått, 697 i Paoluccio Anafestos person en dux såsom krigshöfding. Med denne börjar raden af Venezias doger, afbruten endast 737—742, då årliga befälhafvare under titeln magistri militum insattes. De äldste dogerna voro i utöfvandet af sin myndighet så godt som enväldiga ämbetsmän och sökte också göra sitt ämbete ärftligt genom att till medregenter insätta söner och anförvanter. Men denna deras sträfvan strandade på den venezianska aristokratiens motstånd. Doge-valet tillkom från början de nämnda ösamhällenas ledare (tribuni, seniores), men öfvergick senare till 11 af stora rådet utsedda valmän; i midten af 1100-talet infördes ett nytt, ytterst inveckladt valsätt, som med några smärre ändringar kvarlefde till republikens fall. 30 genom kulval (ballottering) utsedda medlemmar af stora rådet utlottade 9 personer, som i sin ordning utsågo 40. Dessa utsågo 12, som i sin ordning valde 25. Genom uteslutningar nedbragtes deras antal till 9, som valde 45. Dessa 45 reducerades till 11, och dessa utsågo 41, som förrättade valet. Från 1172 stod vid dogens sida ett af valmän från stadens sex kretsar utsedt stort råd af ursprungligen 480 personer; från denna tid daterar sig Venezias utprägladt aristokratiska författning. Rådet utsåg det mindre rådet (sexmannarådet), som tillsammans med dogen och de 3 presidenterna i fyrtiomannadomstolen (quarantia) bildade regeringskonseljen (signoria). Denna lyckades snart samla all makt i sina händer. Från 1229 bundos dogerna också genom valkapitulationer, för hvilkas uppsättande årligen 5 "correttori della promissione ducale" utsågos. I anledning af en sammansvärjning tillsattes 1310 för första gången en med utomordentliga maktmedel utrustad högsta polismyndighet, tiomannarådet (consiglio dei dieci), för att uppspana, rannsaka och afdöma politiska förbrytelser; från 1335 var denna polisdomstol permanent. Bredvid alla dessa aristokratiska utskott nedsjönk dogen till en ren statsdekoration. Både i sitt offentliga och sitt enskilda lif öfvervakades han på det strängaste. Han fick aldrig offentligen uppträda annat än tillsammans med signorian, ej heller själf öppna ankommande skrifvelser. Men till det yttre uppträdde han alltjämt med hela den forna maktens glans: purpurdräkt och en högspetsad mössa (beretta) voro hans utmärkelsetecken, brinnande vaxljus, svärd och trumpeter buros framför honom. Hvarje år på Kristi himmelsfärdsdag begaf han sig på statsskeppet Bucentoro (se d. o.) till sandbankarna utanför venezianska kusten och kastade en invigd ring i hafvet — en ceremoni (sposalizio del mare, vigseln med hafvet), hvarigenom Venezias herravälde öfver sjön symboliskt framställdes. Med statens upplösning (1797) upphörde äfven dogevärdigheten. Dess sista innehafvare var Luigi Manin.

illustration placeholder Dogedräkt.

Genovas förste doge var Boccanera (1339—44 och 1361—62). Efter hans död var ämbetet flera gånger obesatt. Först 1528 blefvo dogens val, myndighet och ämbetstid i lag bestämda. Valsättet var lika inveckladt som det venezianska. — Då fransmännen 1797 eröfrade Genova, upphörde dogevärdigheten, men var 1802—05 åter i utöfning. Girolamo Durazzo var Genovas siste doge. Litt.: Battistella, "La republica di Venezia" (1897), v. . Zwiedineck-Südenhorst, "Venedig als weltmacht und weltstadt" (1899), Cecchetti, "Il doge di Venezia" (1903). (T. H—r.)

illustration placeholder Dogcart. (Sp. 612).

Dogg, zool. Se Hunden. Dogger [då'gə], geol., engelsk provinsialbenämning för mellersta afdelningen af jurasystemet (se d. o. och Bruna juran).

illustration placeholder

Dogger l. Doggerbåt, sjöv., holländskt tvåmastadt fartyg om ungefär 150 tons dräktighet. På 1600- och 1700-talen användes sådana fartyg till fiske på Doggerbanken. Jfr Buss. R. N.* Doggerbank [då'gə-bäȵk], stor sandbank i Nordsjön, mellan England och Danmark, 515 km. lång och 64 km. bred, mellan 54° 15′ och 55° 40′ n. br. samt 1° och 4° 40′ ö. lgd. Minsta djupet är 12,8 m. Bottnen består nästan öfverallt af fin grå sand, till en del blandad med musselskal. Den är bekant genom sin rikedom på fisk, i synnerhet sill och torsk, samt besökes företrädesvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 15 23:38:42 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free