Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 655-656 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doloroso ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga ställen med dylika fornminnen som
tingsorter, och i Danmark höllos ännu på 1500-talet
ting vid dylika stenkretsar; ända in i vår tid ha där
byarnas "grannstämmor" egt rum vid sådana
stenkretsar. Äfven på många ställen i
vårt land ha säkerligen domarringarna
tjänstgjort som byarnas tingsplatser.
T. J. A.

Domarring i Vads socken, Västergötland.

Domarsäte, arkeol. Se Domarring.


Domat l. Daumat [dåma’], Jean, fransk rättslärd, f. 1625 i Clermont (Auvergne), d. 1696 i Paris, nära förbunden med
Pascal och "les solitaires" i Port-Royal, var
nära trettio år allmän åklagare (avocat du roi) i
Clermont. Han är förnämligast känd genom sitt stora
arbete Lois civiles dans leur ordre naturel (3 bd,
1689—97), ett systematiskt arbete öfver då gällande
fransk rätt på grund af dels den romerska i Frankrike
s. om Loire såsom rättskälla begagnade corpus juris
civilis, dels kungl. förordningar (ordonnances),
dels andra franska rättskällor. D. utöfvade genom
sina i jansenistisk anda hållna juridiska arbeten
på den franska rättskipningen ett inflytande,
som spårades i parlamenten ända till den stora
revolutionen. D. författade vidare Le droit public
(1697) och gjorde en samling af de mest använda
romerska lagarna, "Legum delectus" (1700). Af
Ludvig XIV kallades han 1681 till Paris och fick en
ringa pension. D., "förnuftets återställare inom
rättsvetenskapen" (Boileau), var säkerligen en af
17:e århundradets störste rättslärde. Se V. Cousin,
"Documents inédits sur D." (i "Journal des savants",
1843), och H. Loubers, "Jean D., philosophe et
magistrat" (1873).

Domatier (af grek. domation, litet
hus), bot. Härmed förstår man hos växterna befintliga
ihåligheter eller andra bildningar af bestämd form,
som äro regelbundet bebodda af smärre djur eller lägre
växter, hvilka genom sin närvaro bringa värdväxten
nytta af ett eller annat slag. I förra fallet talar
man om zoodomatier, i senare fallet om fytodomatier. Såsom exempel på det förra slaget kunna nämnas akarodomatier och myrmekodomatier. Akarodomatierna bebos regelmässigt af akarider och förekomma hos ett stort antal träd
och buskar med glatta eller föga håriga blad. De äro
särskildt studerade af A. N. Lundström, Deras byggnad
kan hos olika växter vara ganska olika. Ofta hafva
de utseende af hårtofsar i nervvinklarna på bladens
undersida, såsom hos linden (fig. 1), klibbalen,
lönnen och almen. Än bestå de af gropar på bladens
undersida, med (t. ex. hos Coprosma Billardieri,
fig. 2) eller utan (t. ex. hos kaffeträdet)
hårbildningar, än hafva de form af fickor eller
strutar, såsom hos Lonicera och Ribes alpinum, än af
kanaler, såsom på bladets medelnerv hos asken, än af
säckar på grenarna (t. ex. Eugenia australis), och
slutligen kunna de vara bildade af tillbakavikta bladkanter
eller bladtänder, såsom hos eken (fig. 3) och
järneken (fig. 4). Myrmekodomatier äro exempelvis
taggarna hos Acacia fistula (jfr Acacia och
Myrmekofila växter). Fytodomatierna kunna vara
fykodomatier, bebodda af alger, såsom hos Azolla (se
d. o.), eller mykodomatier, bebodda af svampar eller
bakterier, såsom hos leguminoserna (se Assimilation
och Mykorrhiza). Motsatsen mot domatier är
cecidier (se Gallbildning), som förorsakas af
parasiter, hvilka skada värdväxten. Jfr Symbios.
G. L—m.

Domažlice [dåmaʃlitse], ty. Taus, stad i sydvästra
Böhmen. 7,556 inv. (1900), tjecher. Gymnasium. Rådhus
med värdefulla handskrifter från husittiden. Nära
staden öppnar sig genom Böhmerwald Domažlice-passet,
som leder från D. till Furth och som är den viktigaste
passvägen mellan Böhmen och Bajern.

Domb, by i preussiska reg. omr. Oppeln
(Schlesien). 8,243 inv. (1900). Stenkolsgrufva och
järnverk.

Dombasle [då̃bā’l], Christophe Joseph Alexandre Mathieu de, fransk agronom, f. 1777, d. 1843, inlade stora förtjänster om landtbruket, i synnerhet genom sina
studier öfver växelbruket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>