Brigach och Brege, omkr. 690 m. ö. h. 3,761 inv. (1900). Residens för fursten af Fürstenberg, som här innehar ett stort bibliotek (mer än 100,000 bd och 1,160 handskrifter, däribland flera mycket dyrbara) och många andra samlingar. Gymnasium. Tillverkning af öl, cement och borstar. — D. skänktes 889 af konung Arnulf till klostret Reichenau och kom 1488 till grefvarna (sedan furstarna) af Fürstenberg. Donaufurstendömena, förr brukligt gemensamt namn på de båda furstendömena Moldau och Valakiet, hvilka nu bilda konungariket Rumänien. I vidsträcktare betydelse räknades ock Serbien och Bulgarien dit. Donaukommissionen, Den europeiska, en internationell kommission, som inrättades enligt bestämmelse i freden i Paris 1856. Kommissionen bestod från början af ombud för Frankrike, Storbritannien. Österrike, Ryssland, Tyskland, Italien och Turkiet. Den residerade i Galatĭ och hade att sörja för alla sådana arbeten, som voro nödvändiga för sjöfarten på Donau från mynningen till Isaccea (Isaktscha), hvilken sträcka förklarades neutral. Genom Berlinfördraget af 13 juli 1878 blef det neutrala området af Donau utsträckt till Järnporten, och en plats i kommissionen inrymdes äfven åt Rumänien. På en Donaukonferens i London beslöts 10 mars 1883, att kommissionen skulle fungera till 24 april 1904. — Kommissionen hade sin egen flagga, som bestod af 5 horisontala ränder: rödt, hvitt, blått, hvitt, rödt. I den blå randen lästes bokstäfverna C. E. D. (d. v. s. Commission européenne du Danube). 1904 uppgingo inkomsterna till 3,28 mill. frcs och utgifterna till 2,51 mill. frcs. Skulderna voro slutlikviderade 1887. Vid slutet af 1904 hade kommissionen en behållning af 2,67 mill. frcs, däraf 790,000 frcs utgjorde tjänstemännens och 114,400 lotsarnas pensionsfond. J. F. N. Donaukretsen (der Donaukreis), den största, men glesast befolkade af de fyra kretsarna i konungariket Württemberg, omfattar sydöstra delen af riket. Största delen tillhör Donauslätten och en mindre del Rauhe albs höjdsträckning. Landet vattnas af Donau, Iller och flera mindre floder. 6,266 kvkm. 514,427 inv. (1900), däraf 194,067 evangeliska och 317,751 katoliker samt 2,086 judar. Kretsen delas i 16 "oberämter". Hufvudstad är Ulm. Donaulaxen. Se Laxsläktet. Donau-Main-kanalen. Se Donau och Ludwigs-Donau-Main-kanalen. Donaumoos [-mås], en numera torrlagd, 30 km. lång och 2—18 km. bred kärrtrakt i bajerska regeringsområdet Oberbayern, på högra stranden af Donau, mellan städerna Ingolstadt, Neuburg, Pöttmes och Schrobenhausen. Areal 195 kvkm. Namnet D. användes äfven om den del af Donauried (se d. o.), som ligger n. om Donau. Donau-Oder-kanalen. Se Donau. Donauried [-rīd], sumpig landsträcka i bajerska regeringsområdet Schwaben från Ulm till Gundelfingen på vänstra sidan och till Lech på högra sidan om Donau. 65 km. lång. 8 km. bred. Äfven en del sumptrakter v. om Iller i württembergska Donaukretsen kallas D. Donaustauf (Thumstauf), köping i bajerska regeringsområdet Oberpfalz, på Donaus vänstra strand. 1,183 inv. (1900). D. tillhör fursten af Thurn och Taxis. Nära köpingen höja sig, på en brant klippa, ruinerna efter den af svenskarna under Bernhard af Weimar 11 febr. 1634 förstörda borgen Stauf. På det närliggande Breuberget reser sig det af Ludvig I 1830—41 uppförda Walhalla, ett slags panteon för berömda tyskar. Donauvelsen, zool. Se Malsläktet. Donauwörth, gammal stad i bajerska regeringsområdet Schwaben, vid Wörnitz' inflöde i Donau. 4,367 inv. (1900). D. är en viktig järnvägsknut och Donauhamn samt har många gamla byggnader, däribland 6 katolska kyrkor och ett slott. I midten af 1200-talet blef D. residens för hertigarna af Öfre Bajern, och 1308—1607 var det fri riksstad, hvarefter det eröfrades af bajrarna. I mars 1632 stormades det af svenskarna under Gustaf II Adolf, och 1634 återtogs det af de kejserlige. 2 juli 1704 stod vid det nära D. belägna Schellenberg ett slag, hvari de kejserlige besegrade de förenade fransmännen och bajrarna. 6 okt. 1805 besegrade i en träffning vid D. fransmännen under Soult österrikarna under Mack och tvingade dem att gå tillbaka öfver Donau. Donawitz [då'-], by i Steiermark, nära Leoben. 6,101 inv. (1900, som kommun 13,137). Stenkolsgrufvor och järnverk. Donax, Stymp- l. Trekantsmusslan, zool., ett till musseldjurens ordning (Acephala) och familjen Tellinidæ bland blötdjuren (Mollusca) hörande släkte, hvars medlemmar likna tallriksmusslorna, men hafva kortare och tjockare andningsrör (sifon), med fransade öppningar, och skalet kilformigt, med den bakre delen kortare. Till detta släkte höra omkr. 100 arter. Trekantsmusslorna äro i stånd att flytta sig framåt under en hoppande rörelse. Därvid vända de sig på ryggsidan med tillhjälp af den mycket tänjbara och knäböjda foten, hvilken de sedan vika omkring skalet och låta likt en uppspringande fjäder slå mot sanden. De lefva fritt i sanden, företrädesvis i de varmare hafven. Den i Medelhafvet allmänna D. trunculus är 30 mm. lång och har ett olivgrönt, invändigt violettblått skal. J. G. T.* Don Benito, stad i spanska prov. Badajóz (Estremadura), vid Guadiana, i en fruktbar trakt. 16,565 inv. (1900). Vin- och fruktodling. I närheten ligger Villa Medellin, hvarest Fernando Cortez föddes 1485. Doncaster [då'ȵkəstə], lat. Danum, välbyggd fabriksstad i West Riding af engelska grefskapet York, vid floden Don. 28,932 inv. (1901). Tillverkning af lokomotiv och järnvägsvagnar samt landtbruksredskap. Viktiga spannmåls-, ull- och hästmarknader. Kapplöpningar i september hvarje år (S:t Leger). Donchery [då̄ʃrī], stad i franska depart. Ardennes (Champagne), vid floden Meuse, 6 km. v. om Sedan. 1,722 inv. (1901). 2 sept. 1870, dagen efter slaget vid Sedan, sammanträffade Napoleon III och Bismarck i en väfvares hus i D. Samma dag möttes konung Vilhelm och kejsar Napoleon i det närbelägna slottet Bellevue. Donck, Gerard, holländsk porträtt- och genremålare, verksam 1627—35. Hans taflor äro sällsynta, men träffas exempelvis i National gallery i London, i Historical society i New York, i furst Liechtensteins galleri i Wien och, i Sverige, på Taxinge-Näsby: Fågelhandlerska. O. G—g. Donders, Franciscus Cornelis, nederländsk fysiolog och ögonläkare, f. 27 maj 1818 i Tilburg (Noord-Brabant), d. 25 mars 1889 i Utrecht,