London in jacobite times (1878), äro vida öfverlägsna hans rent historiska arbeten: Lives of the queens of England of the house of Hanover (1855), Memoir of queen Adelaide (3:e uppl. 1861), A lady of the last century (mrs Elizabeth Montagu, 1873) m. fl. Dora Riparia [då-], fr. Doire l. Doire-Ripaire, biflod till Po fr. v., upprinner under namnet Ripa vid Col d'Abries i Cottiska alperna, genomflyter i nordlig riktning Cesanadalen, böjer sig därefter åt n. ö. och vid Susa åt ö. samt utflyter i Po nedanför Turin. Längd 110 km. Uppför D:s dal går järnvägen från Turin öfver Mont Cenis (till Oulx) liksom vägen till passet Mont Genèvre. Doras, zool. Se Siluridæ. Dorat l. Daurat [dåra']. Jean, skald, som diktade på franska, latinska och grekiska språken, f. 1508 i Limoges, d. 1588 i Paris, hade stort anseende för lärdom och var professor i grekiska vid Collège royal (nuv. Collège de France). Bland hans lärjungar och beundrare voro medlemmarna af Plejaden (Ronsard m. fl.), till hvilken han själf räknades och där han utöfvade ett stort inflytande. Af Karl IX blef han utnämnd till "poeta regius". Af sin samtid rönte han vida större erkännande, än eftervärlden velat skänka honom. Hans dikter utgåfvos af C. M. Laveaux (1875). P. A. G. Dorat [dåra'], Claude Joseph, fransk författare, f. 1734 i Paris, d. 1780, studerade först juridik, blef sedan musketör, men utbytte snart värjan mot pennan och blef en af det 18:e årh:s mest outtröttliga rimmare. Hans samlade arbeten (20 bd, 1764—80) visa honom som försökare på skilda poetiska områden. Han skref tragedier, komedier, contes, fabler, epistlar, "heroider", idyller, madrigaler, sånger, didaktiska poem, romaner o. s. v. Hans skådespel, af hvilka sorgespelet Regulus samt komedierna La feinte par amour (1773) och Le célibataire (1776) äro de dugligaste, hade ringa framgång. Omtyckta voro däremot af samtida hans små koketta och ofta kvicka erotiska poesier Les baisers, Les cérises, Conte d'Alphonse o. s. v. 1771 utgaf han den didaktiska dikten La déclamation théâtrale. Under några år var han utgifvare af "Journal des dames". Han offrade sin förmögenhet på att bestrida omkostnaderna för sina egna böckers luxuösa utstyrsel och dog i fattigdom. D. var en typ för sin epoks eleganta frivolitet, men var dock den förste, som riktade sina landsmäns uppmärksamhet på den tyska skönlitteraturen (i L'idée de la poésie allemande). Urval af hans arbeten ha ombesörjts af Santreau de Marsy (1786) och Desprez (1827). Se Desnoiresterres, "Le chevalier Cl. D. et les poètes légers au 18:e siècle" (1887). S. S—n. Dorcatherium, zool. Se Tragulina. Dorchester [då̄ʃistə]. 1. (Lat. Durnovaria) Hufvudstad i sydengelska grefsk. Dorset, på en stor slätt, vid floden Frome. 9,458 inv. (1901). Handel med boskap och smör. Stora ölbryggerier. Årliga fårmarknader. I trakten finnes en mängd lämningar efter romerska byggnader, bl. a. en väl bibehållen amfiteater, uthuggen i kritklippan och rymmande 13,000 personer, troligen uppbyggd af Agricola, samt det nyligen restaurerade Woodsford castle (från 14:e årh.). — 2. Sydlig förstad till Boston. Dorchester [då̄ʃistə], viscount af, engelska statsmän. Se Carleton. Dordogne [dårdå'nj]. 1. Biflod fr. h. till Garonne. Den upprinner vid Puy de Sancy i dep. Puy-de-Dôme på 1,720 m. höjd och heter först Dore, men får efter föreningen med den från Puy de Cacadogne kommande Dogne namnet D. I sitt öfversta lopp har floden många fall och kommer därför redan vid badorten Mont-Dore, 5 km. fr. källan, ned på en höjd ö. h. af 1,047 m. Den flyter härifrån i först västlig, därefter sydvästlig riktning genom dep. Corrèze, går sedan åt v. genom dep. Lot, Dordogne och Gironde samt förenar sig efter ett lopp af 472 km. nedanför Bourg med Garonne, som därefter heter Gironde. D. är segelbar för mindre fartyg 267 km. från mynningen; större fartyg kunna komma till Libourne (43 km.). De viktigaste bifloderna äro fr. v. Rhue och Cère, fr. h. Vézère med Corrèze och L'Isle med Dronne. — 2. Departement i södra Frankrike. Det omfattar det forna Périgord jämte delar af Limousin, Agénais och Angoumois. 9,224 kvkm. 452,951 inv. (1901), 49 på 1 kvkm. Genom detta departement flyta från ö. till v.: i s. Dordogne, i midten L'Isle och i n. Dronne. Den norra delen är ett fattigt och ödsligt högland, kalladt Nontronnais. På höjderna mellan Dordogne och L'Isle finnas vidsträckta furuskogar och hedar. Rika järngrufvor och stenbrott. Tillverkning af järnvägsskenor och papper. Odling af tryffel och vin. Sädesodlingen fyller knappt behofvet af brödsäd. Departementet är indeladt i 5 arrondissemang: Périgueux, Bergerac, Nontron, Riberac och Sarlat. Hufvudstad är Périgueux. (J. F. N.) Dordrecht (Dortrecht) l. Dort (Dordt), stad i nederländska prov. Zuid-Holland, på en ö vid Merwede (de förenade floderna Noord-Maas och Waal). 43,482 inv. (1904). D. har ett gammaldags utseende. Där finnas en vacker gotisk domkyrka (från 1363), ett museum och ett gymnasium. Staden har 4 skeppsvarf samt tillverkning af socker, likör, cigarrer, choklad, metallvaror och glas; dessutom finnas flera ångsågar, kvarnar och bryggerier. Den drifver betydlig handel med trä, mosel- och rhenviner, stenkol, kalk, oljeväxter, spannmål, fisk etc. — D. är en af Nederländernas äldsta städer. Under medeltiden, då det var medlem af hansan, var det äfven den rikaste, till dess "S:t Elisabets flod" 19 nov. 1421 sköljde bort det bördiga landet s. ö. om staden, hvarvid 72 byar förstördes. Generalstaterna hade 1572 i D. sitt första sammanträde, och 1618—19 hölls där den synod, som grundade kalvinisternas herravälde i Holland. I D. var det slutligen, som Vilhelm III 1674 valdes till holländsk arfståthållare, generalissimus och storamiral. Bland framstående män, som härstammat från D., äro statsmännen De Witt samt målarna Cuijp, F. Bol, Schalcken och Ary Scheffer. öfver den sistnämnde har en staty blifvit rest i staden. (J. F. N.) Dordrechtbibeln. Se Boktryckarkonst, sp. 971. Dordrechtsynoden. Se Arminianer, sp. 32. Dore [dår]. 1. (Mont D.) Vulkaniskt berg i franska dep. Puy-de-Dôme (Auvergne). Det består af ett större antal toppar: Puy Ferrand, 1,846 m., Puy Gros, 1,804 m., och Puy de la Grange, 1,781 m., hvilka ligga kring Puy de Sancy, 1,886 m., mellersta Frankrikes högsta berg, m. fl. — 2. Biflod fr. h. till den franska floden Allier inom dep. Puy-de-Dôme. 130 km. lång. — 3. Namn på öfversta delen af Dordogne (se d. o.).