Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorsaler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en spirant. Dialektiskt bortfaller t-ljudet, och endast spiranten kvarstår.
H. P.
Dorsaler (af lat. dorsum, rygg), språkv. Se Kontaktsläge och Palataler.
Dorsberg, berggrupp i bajerska Pfalz. Se Donnersberg.
Dorsch, Karolina Charlotta (Lotten), skådespelerska,
f. 29 okt. 1849 i Stockholm, blef 1866 elev
vid k. teatern, var 1868—72 engagerad vid
landsortsteatertrupper och 1872—75 vid svenska
teatern i Hälsingfors samt hade 1875—77 och 1879—81
anställning vid Nya teatern i Stockholm. Hon tillhörde
1881—89 k. teatrarna och 1891—92 operans dramatiska
scen, förde därefter någon tid egen teatertrupp
i landsorten, var engagerad vid A. Lindbergs och
1896—98 vid A. Ranfts sällskap, men tog 1898 ånyo
anställning vid Dramatiska teatern. 1874—89 var hon
gift med teaterregissören A. Bosin. Fru D. har
med allvar och afgjord begåfning egnat sig åt högre
sceniska uppgifter. Bland hennes roller må nämnas:
Hjördis i "Härmännen på Helgeland", Kristina i
"Drottning Kristina", Margareta i Goethes "Faust",
Coralie i "Coralies son", Lady Tartuffe, Athenaïs i
"Herr Derblays giftermål", Prinsessan af Bagdad,
Viola i "Räddad", Valborg i "Dömd" och Siegbrit i
"Kung Kristian II".
Dorset [då̄’sit] l. Dorsetshire, grefskap i södra
England, mellan grefsk. Devon, Somerset, Wilts och
Hants samt Engelska kanalen. 2,532 kvkm. 202,063
inv. (1901), 80 på 1 kvkm. Marken är öfvervägande
jämn, men genomdragen af låga kritberg ("downs"),
hvilka stupa brant i Kanalen. Delvis är D. mycket
fruktbart. Det viktigaste vattendraget är Stour,
som flyter åt s. ö. Klimatet är ovanligt mildt och
sundt. Boskapsskötseln står högt, och grefskapet
är särskildt berömdt för sina får. Särdeles god
porslinslera och berömd byggnadssten erhållas från
halföarna Portland och Purbeck. Industrien, som är
föga liflig, omfattar handsktillverkning, krukmakeri
och tegelslageri. Grefskapet är rikt på lämningar
från den förhistoriska tiden. Hufvudstad är Dorchester.
Dorset [då̄’sit], engelsk earl- och hertigtitel inom
släkten Sackville (se d. o.).
Dorsetshire [då̄’sitʃiə]. Se Dorset.
Dorsifix, bot. Se Ståndare.
Dorsiventral (af lat. dorsum, rygg, och venter,
mage), bot., kallas ett organ eller en växtdel, som
symmetriskt kan delas endast genom ett enda plan och
hos hvilken man kan urskilja en rygg- eller öfversida
och en buk- eller undersida. Olikheten mellan de
båda sidorna kan göra sig gällande antingen i den
yttre formen eller i den inre byggnaden eller i
bäggedera. Ett typiskt dorsiventralt växtorgan är ett
vanligt blad, med sin väl skilda öfver- och undersida,
men äfven stammar, rötter, skott och blomställningar
hos de högre växterna kunna vara dorsiventralt byggda,
liksom ock bålen hos en stor mängd mossor och alger.
H. Hn.
Dorsoalveolarer. Se Dorsalalveolarer.
Dorstenia L., bot. farm., ett till fam. Moraceæ
hörande egendomligt släkte, hvilket igenkännes därpå,
att blommorna sitta insänkta i ett köttigt fäste,
som är platt utbredt, i motsats till hvad
förhållandet är med fikonträden, hos hvilka det köttiga blomfästet
är urnelikt hopdraget. Detta släkte har
flera arter, alla tropiska, hvilka anses såsom
kraftiga medel mot giftiga bett. En drog, radix
contrayervæ, bezoarrot, af D. contrayerva
L. m. fl. i Central-Amerika och Syd-Amerika, har
i Europa användts såsom stimulerande medel.
O. T. S. (G. L—m.)
Dorstfeld [-felt], by i Preussen, kretsen Dortmund, vid Emscher. 8,161
inv. (1900). Stora stenkolsgrufvor (2,000 arbetare) samt industri.
Dorsum, lat., rygg, baksida; handens rygg; tungans
öfre yta; växtblads undersida.
Dort. Se Dordrecht.
Dortmund (lat. Tremonia, fnfr. Tremoigne),
stad (stadskrets) i preussiska prov. Westfalen,
regeringsområdet Arnsberg, vid floden Emscher och
södra ändan af D.—Ems-kanalen. 142,733 inv. (1900),
däraf 74,331 evangeliska, 65,937 katoliker och
1,924 judar. Efter murarnas rasering 1872 och deras
utläggning till promenader har staden hastigt antagit
ett modernt utseende. D. är en mycket betydande
industristad, hvilket beror därpå, att det ligger
midt i det westfaliska stenkolsbäckenet. De inom
stadskretsområdet liggande stenkolsgrufvorna lämnade
1901 öfver 947,500 ton kol. Särskildt betydande är
järnindustrien, representerad af masugnar, järn-
och stålverk samt maskinfabriker. Störst af stadens
järnverksfirmor är aktiebolaget "Union", som 1901—02
sysselsatte 9,829 arbetare och producerade 1,040,934
ton järnvaror med ett värde af 62,1 mill. mk. Järn-
och stålverket Hösch producerade s. å. 202,236 ton
till ett värde af 24,3 mill. mk. Dessutom har D. ett
stort zinkverk, 28 ölbryggerier och flera stora
tegelbruk. Af bildningsanstalter eger D. gymnasium,
realgymnasium, öfverrealskola, teknisk skola,
en högre handelsskola, en högre flickskola, en
rik historisk samling och flera vetenskapliga
föreningar. Staden har 4 järnvägsstationer och
elektrisk spårväg. I samband med D.—Ems-kanalen
afsattes 145 har vid D. för hamnanläggningar, och
1899 voro 4 dockor, hvar och en om 17,5 har och af
2,5 m. djup, fullbordade. — D. omtalas första gången
899. Det var under äldre medeltiden ofta residens
för kejsare och blef på 1300-talet fri riksstad
samt hansestad. 1803 kom det till Nassau-Oranien,
1808 förenades det med storhertigdömet Berg och
tillföll 1815 Preussen. På de sista 50 åren har det
tagit ett enormt uppsving (1846: 8,700 inv.) på
grund af den starka utvecklingen i grufdrift och
industri samt dess goda järnvägsförbindelser.
(J. F. N.)
Dortmund—Ems-kanalen, kanal, som förenar det
rensk-westfaliska industriområdet med nedre
Ems. Kanalen börjar i en vid Dortmund anlagd
stor hamn och går därifrån 16 km. mot n. v. till
Henrichenburg. Där gå fartygen in i en plåtkammare
(70 × 8,6 × 2,5 m.), som uppbäres af 5 i murade
brunnar sväfvande plåtcylindrar, hvarefter
rörelsen åstadkommes och regleras medelst 4 kraftiga
skrufspindlar. Genom detta enda mekaniska lyftverk
(se fig.) förmedlas fartygens öfvergång till en
14 m. lägre nivå. Kanalen går därifrån 68 km. mot
n. ö. till Münster och börjar där nedstigningen
till Ems förbi städerna Ibbenbüren, Bevergern och
Rheine. Vid Hanekenfähr i närheten af Ahes mynning
når kanalen Ems och begagnar sedan Hanekenkanalen
förbi Lingen till Meppen, hvarest den går in i
Hase och med denna flod i Ems, som är kanaliserad
härifrån till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
