dos består i retning med diarré.) — Kaliumsulfatet, som i något större dos verkar afförande, torde i här använda små doser, 30—50 cg. af pulverpreparatet, ej spela någon roll. — Utom mot tarmlidanden har detta pulver brukats mot reumatism, gikt och lungåkommmor, vid hvilka opiet stillar smärtor och gifver ro samt lindrar hostretning, medan kräkroten framkallar svettning, som ansetts nyttig vid reumatism och gikt (äfven opium kan understödja denna effekt), samt verkar lösande på slem i lungor och luftrör. O. T. S. (C. G. S.) Dovertraktaten [då͡u'və-], en i Dover 1670 afslutad traktat. Se Dover. Doves vindvridningslag [då̄fes-], meteor. I ett land sådant som Tyskland, där lufttryckets ändringar och de i samband därmed stående cyklonerna i regeln fortskrida n. om landet från v. åt ö., vrider sig vinden i följd af dessa lufttrycksändringar från ö. genom s., v. och n. Denna vindvridning trodde sig Berlinmeteorologen H. W. Dove (se Dove 1.) omkr. 1840 kunna förklara ur en teori om ekvatorial- och polarströmmar, hvilken emellertid enligt den moderna meteorologiens undersökningar icke synes motsvara verkligheten. N. E—m. D'Ovidio [dåvi'diå], Francesco, italiensk språkforskare, f. 5 dec. 1849 i Campobasso, sedan 1876 professor i jämförande romansk filologi vid universitetet i Neapel, är en af de mest framstående nu lefvande italienske filologerna. D. har skrifvit ett stort antal uppsatser och böcker rörande olika områden af den romanska språk- och litteraturhistorien, såsom Saggi critici (1878, samlade smärre uppsatser), en undersökning af Dantes "De vulgari eloquentia", spanska och portugisiska språkläror, en redogörelse för Manzonis språkbruk, Sull' origine dell' unica forma flessionale del nome italiano (1872), Il vocalismo tonico italiano (1878), redogörelsen för italienska språket i Gröbers "Grundriss der roman. philol." samt Storia della letteratura romana (jämte Ces. Tamagni). D. är president för en sektion af "Società reale di Napoli" och vicepresident i "Accademia dei lincei". Dovizi [dåvi'tsi], Bernardo, italiensk skald. Se Bibbiena. Dowlais [da͡u'lis], by i engelska grefsk. Glamorgan i Wales, nära Merthyr-Tydfil, har omkr. 20.000 inv. och storartade järn- och stålverk. Dowlatabad [da͡u'-]. Se Daulatabad. Down [da͡u'n], grefskap i den irländska prov. Ulster, mellan grefskapet Antrim och Belfast Lough i n., grefskapet Armagh i v., Carlingford Lough i s. och Irländska sjön i ö. 2,478 kvkm. 205,889 inv. (1901). 83 på 1 kvkm., af hvilka 31,3 proc. katoliker. Kusten är inskuren af en mängd vikar, bland hvilka Strangford-, Dundrum- och Carlingford-vikarna äro de mest betydande. D. är i allmänhet småkulligt och fruktbart. I s. höja sig Mourne-bergen, hvilkas högsta topp är Slieve Donard, 853 m. På dessa berg uppstå de tre förnämsta floderna: Bann, Lagan och Newry. Befolkningen är idog och välmående samt idkar åkerbruk, linodling (D. afkastar mer lin än något annat grefskap på Irland), boskapsskötsel och hästafvel. Hufvudstad är Downpatrick, men de största städerna äro Newry och Newtownards. Downing [da͡u'niȵ]. 1. Andrew Jackson D., amerikansk hortikultör, f. 1815 i Newburg, New York, d. 1852, anses hafva varit en af Amerikas mest framstående trädgårdsmän; särskildt betraktas hans verksamhet för införande af enkelhet och smak inom trädgårdsanläggningens område hafva varit epokgörande. Han egnade sig äfven med framgång åt pomologiska studier och utgaf The fruits and fruittrees of America (1845; flera uppl.), som torde vara det mest kända amerikanska verk i sitt ämne. D:s öfriga mera bekanta skrifter äro: Treatise on the theory and practice of landscape gardening (1841), Cottage residences (s. å.), Rural essays (postumt). 1846—52 utgaf D. tidskriften "The horticulturist". C. G. D. 2. Charles D., den föregåendes broder, f. 1802 i Newburg, New York, d. 1885, Nord-Amerikas mest framstående pomolog, torde hafva tagit en verksam del i arbetet på broderns verk "The fruits and fruittrees of America" samt utgaf flera omarbetade och väsentligt utvidgade uppl. af detsamma. C. G. D. Downingstreet [da͡u'niȵ-strīt], gata i London (stadsdelen Whitehall), vid hvilken åtskilliga regeringsbyggnader äro belägna, bl. a. utrikesministeriets m. fl. departements stora byggnadskomplex, hvarför gatans namn ofta i tidningspressen blir användt för att beteckna brittiska utrikesministeriet. Downpatrick [da͡un-pä'trik], hufvudstad i det irländska grefskapet Down (prov. Ulster), nära Strangford-viken. 2,993 inv. (1901). D. är säte för en anglikansk biskop och har en protestantisk katedral, i hvilken den helige Patrick ligger begrafven. D. var fordom hufvudstad i konungariket Ulster. Downs [da͡u'nṡ], "dyner", tvenne rader af kritkullar, North D´. och South D., i södra England, hvilka i en långsträckt ellips omsluta den bördiga och välodlade landsträcka, som bär namnet the Weald ("skogen"), ehuru de forna skogarna försvunnit. Dessa båda kritryggar utgå i v. från kritplatån Salisbury plain. Den norra, North D., bildar södra gränsen af Thamesbäckenet och når i ö. fram till kusten mellan Dover och Folkestone, där den stupar brant i hafvet. Den är högre än den södra ryggen samt kulminerar i Inkpen Beacon, s. om Kennet (296 m.). South D. gå nära södra kusten genom Hampshire och Sussex och stupa i kanalen vid udden Beachy head (178 m.). Ej långt v. om denna udde nå de vid Lewes en höjd af 248 m., och i sin västra del stiga de i Butser hill (nära Petersfield) till 269 m. Downs utmärka sig för sina rundade former, sina jämna sluttningar utan träd eller buskar, men klädda i en smaragdgrön gräsmatta, förträffliga betesmarker för stora fårhjordar, de för sitt kött berömda South-Down-fåren. Minnen af äldre oroliga tider äro de befästningar, som man flerstädes anträffar på åsar och isolerade höjder och af hvilka den ryktbaraste är "Poor man's dyke" i närheten af Brighton, en vall af nära 2 km. omfång, behärskande branter på tre sidor. — Det är dessa två höjddrag, som alla från London mot s. gående järnvägar måste genombryta och som genom sina nakna, hvita toppar, branta kanter och djupa klyftor gifva södra England prägel af ett bergland. — Ursprungligen utgjorde D. de motsatta sidorna af ett kupolformadt kritberg, men dettas centrala parti har borteroderats och intages nu af dalsänkan the Weald, medan delar af det forna bergets ytterkanter