- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
801-802

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drag (teknik) - Drag, Fiskdrag, Gäddrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder Fig. 2.

illustration placeholder Fig. 3.

värmegrad utöfver den omgifvande luftens. Vid noggrannare beräkningar öfver hithörande förhållanden är det nödvändigt att taga hänsyn äfven därtill, huruvida det är ren luft eller andra gasblandningar (bränslegaser, rök), som strömma fram i en kanal. I stället för "naturligt" drag begagnas ej sällan inom tekniken "artificiellt" eller "forceradt" drag, som framkallas på flera olika sätt, såsom medelst ångpuff, ångbläster och induceradt drag. Ångpuff består däri, att afloppsångan från maskinen utblåses genom ett i rökupptaget sittande, uppåtriktadt munstycke och därvid suger med sig förbränningsprodukterna. Detta sätt, som är användbart vid alla icke-kondenseringsmaskiner, förekommer å lokomotiv, ångslupar m. m. Ångbläster består däri, att ånga på samma sätt direkt från pannan utsläppes i rökupptaget; detta sätt, som är användbart vid alla maskiner, är ej ekonomiskt, men kan med fördel användas tillfälligtvis, t. ex. vid icke-kondenseringsmaskiner, då maskinen ej är i gång och ångpuffen således icke kan arbeta. Induceradt drag, då en i rökupptaget placerad centrifugalfläkt pådrifver förbränningsprodukterna; detta sätt förekommer sällan, enär fläkten snart nog uppbrännes. — Pådrifvande af tilloppsluftens hastighet kan å lokomotiv verkställas särdeles enkelt därigenom, att framtill under rosterna anbringas hål, hvarigenom vid lokomotivets gång luft inrusar. Å fartyg användas för samma ändamål i ventilatorerna placerade centrifugalfläktar, som nedpressa luften till pannrummet till ett tryck öfverstigande atmosfärtrycket, hvarefter den med ökad hastighet rusar genom pannan. Luften ledes då antingen i en trumma direkt till askugnen — inpressad luft i sluten eldstad — eller ock blott till själfva pannrummet, hvilket senare sätt kallas inpressad luft i slutet pannrum, emedan pannrummet måste lufttätt afstängas för att hindra luften bortgå någon annan väg än genom pannan. b) Kalldrag. I ett uppvärmdt rum, omgifvet af kall ytterluft, strömmar den varma, lättare luften ut genom otätheter i väggar och tak på sätt de öfre pilarna å fig. 2 antyda. Till ersättande af denna luft strömmar kalluft utifrån in i de lägre belägna delarna af rummet. Gränsen mellan det område, där utströmning och där inströmning ega rum ("neutrala zonen": n—z), utgöres af ett plan, som i ofvan tecknade fall är beläget å viss höjd öfver golfvet. Vid konstgjord luftväxling kan detta plan ligga utanför rummet: ofvanför dess tak eller nedanför dess golf. En person, som befinner sig nedanför den neutrala zonen och i närheten af en fönster- eller dörrspringa eller annan otäthet i väggen, träffas af en inåtgående kall luftström ("kalldrag"), ofta på en ringa del af kroppsytan. Af mången anses detta innebära en viss hälsofara och kan i alla händelser anses utgöra ett tecken till mindre väl ordnade luftväxlingsförhållanden. Vid större luftöppningar (öppna fönster, ventiler m. m.) uppstår kalldrag ej sällan genom s. k. dubbelströmmar, i det att kall luft går in vid öppningens nederkant, medan varm utgår vid öfverkanten. Vid artificiell luftväxling orsakas kalldrag genom införande af luft med alltför låg temperatur eller alltför stor inströmningshastighet — eller bådadera. Säkraste sättet att slippa ifrån kalldrag är att inpressa luft i rummet, hvarvid det förhållande eger rum, som visas å fig. 3. 2. Tryckskillnad (särskildt undertryck, "vacuum"), som utgör ett mått på den kraft, som åstadkommer luftens rörelse (jfr Bläster). Benämningen "drag" i bet. tryckskillnad kan visserligen sägas vara i viss mening oegentlig, men användes allmänt inom tekniken, särskildt i termen "skorstensdrag". Detta angifves i allmänhet i mm. vattenpelare och mätes antingen medelst vatten i ett U-formigt rör eller genom särskilda dragmätare af diverse konstruktioner. Vid öfvertryck hos luften användas motsvarande apparater såsom "blästermätare". Uppenbart är, att drag- eller blästermätaren icke anger luftmängden, som passerar eldstaden, utan blott en tryckskillnad. Huru mycket luft, som strömmar fram, beror dessutom af det motstånd luften röner i eldstad och kanaler, dessas vidd m. m. Såsom ett slags dragmätare för bedömandet af förhållandena i rum, d. v. s. möjligheten att där undvika kalldrag, kan användas differentialmanometern (se d. o.), hvaraf flera konstruktioner finnas. Tryckskillnaderna äro därvid så små, att endast de finaste instrumenten gifva ett användbart resultat. K. S—n. C. K. S.

illustration placeholder Fig. 1.

illustration placeholder Fig. 2.

Drag, Fiskdrag, Gäddrag, fisk., ett af såväl yrkes- som sportfiskare användt redskap, som under svängningar i vattnet släpas ("drages") efter båten, hvari fiskaren sitter. Det består oftast af blänkande metall, men äfven af pärlemor, glas, kautschuk eller andra ämnen och utgör en mer eller mindre liknande efterhärmning af betesfisk. Drag af äldre konstruktion äro försedda med en enkel, stor, fast krok vid den ända, som föreställer betesfiskens stjärt, och ett enkelt "lekande" eller en rörlig led vid nosen. Deras rörelse i vattnet åstadkommes genom deras kupiga eller skedlika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 4 19:36:44 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free