och trupperna anställde en blodig jakt efter de motspänstige hugenotterna, men hundratusental af dessa läto "omvända" sig. Det gynnsamma resultatet lockade Ludvig XIV till fortsättning och till nantesiska ediktets upphäfvande (1685). Fransmännen gåfvo dessa grofva omvändelseförsök flera namn, såsom les dragonnades, les missionnaires bottés ("missionärer i sporrar") o. s. v. — I en senare tid har "dragonad" fått betydelsen af militäriskt öfvervåld, som utföres på myndigheternas befallning. J. Th. W. Dragonera, obebodd ö, af 4,3 kvkm. areal, tillhörande Balearernas ögrupp i Medelhafvet och belägen vid Mallorcas västkust. Dragonetti, Domenico, italiensk kontrabasvirtuos, f. 1763 i Venezia, d. 1846 i London, var från 1782 anställd vid Markuskyrkan i Venezia och sedermera (från 1794) i London. Han väckte ett oerhördt uppseende genom sin fabelaktiga färdighet, som tillät honom att på kontrabasen utföra de svåraste violoncell- och fagottkonserter. Biogr. af Caffi (1846). A. L.* Dragonättika. Se Dragon, farm. Dragplåster, farm. Se Dragmedel. Dragsfjärd, kapell i Åbo skärgård, under Kimito pastorat, Finland. D. är i framtiden bestämdt till eget pastorat. Landarealen 124 kvkm. Befolkningen, svensktalande, 4,278 personer (1904). Inom kapellet ligger Dalsbruks (se d. o.) järnverk. A. G. F. Dragsholm. Se Adelersborg. Dragsjuka, med. Se Ergotism och Hjärnsjukdomar. Dragskifva, tekn., en af härdadt stål förfärdigad och med hål försedd skifva, använd vid trådtillverkning. Tillverkning af stål- eller metalltråd af valsad ämnestråd medelst dragning tillgår så, att ämnestråden tillspetsas i ena ändan, hvarpå den trädes genom ett hål i dragskifvan och med en eller annan mekanisk anordning drages genom densamma. Hålet är försedt med rundade kanter och har en genomskärningsyta något understigande ämnestrådens, hvarigenom denna sålunda undergår en sektionsförminskning. Genom upprepade dragningar genom allt mindre hål i dragskifvan kan trådens diameter nedarbetas till önskad storlek. Då hålet i dragskifvan har rundade kanter, sker formförändringen af tråden icke genom afskärning af några delar af tråden, utan endast genom sammanpressning af densamma. G. D. Dragskåp. Se Kapell, kem. Dragsmark. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Lane härad. 1,425 har. 561 inv. (1905). Annex till Bokenäs, Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt. 2. (Marieskog; lat. Monasterium de silva sanctæ Mariæ) Kloster af premonstratensernas orden på den fordom skogbeväxta halfön Bokenäs i Dragsmarks socken, Bohus län. Klostret anlades i midten af 1200-talet (1234?) af norske konungen Håkan Håkansson och synes redan tidigt ha nått en viss glans och välmåga. Bland dess välgörare nämnas konung Magnus Eriksson och hans gemål samt drottning Dorotea. Af dess abboter äro kända endast Nikolaus (1423, 1430), Thore (1489, 1490 o. 1492), Helge (1500) samt Jens Vernicksson. Redan 1519 hade klostret en världslig styresman; 1532 blef det fullständigt sekulariseradt. Efter Bohus läns afträdande till Sverige (1658) donerades en del af klostrets gods till R. von Ascheberg. Klosterbyggnaderna nedbrötos i början af 1600-talet för att lämna sten till Bohus fästningsbyggnad. Äfven kyrkan förföll småningom; den synes redan i slutet af 1500-talet ha varit oanvändbar för gudstjänstbruk, och 1846 sammanstörtade den sista resten af murarna. På föranstaltande af Göteb. o. Bohus läns fornminnesförening har Mariakyrkans tomt afröjts och dess väldiga grundmurar samt väggarna till 1 meters höjd lagts i dagen. Till D. förlägger traditionen skådeplatsen för Axels och Valborgs olyckliga kärlekssaga. Litt.: W. Berg, "D:s kloster" (i "Bidr. till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornm. o. hist.", VI, 1895) och J. S. Lidell, "D:s kloster" (i "Sv. turistför:s årsskr." 1901). T. H—r.

Platsen för Dragsmarks kloster.

Dragspel. Se Harmonika. Dragstift, instrument för uppritande af linjer i tusch eller annan färg, består vanligen af två på ett skaft anbragta fjädrar eller tungor, hvilka sammanhållas medelst en tryck- eller dragskruf. Mellan fjädrarna införes det flytande ämne, som skall användas vid linjernas uppdragande. För särskilda ändamål finnas specialdragstift, t. ex. sådana med mellantungor för dubbellinjers uppdragande, sådana med insatt kugghjul för prickade och streckprickade linjer, sådana med böjd och rörlig underdel för ritning af kroklinjer efter mall, m. fl. P. H—s.* Dragstång. 1. Bygnk. Se Förankring. — 2. Järnv. tekn. Se Draginrättning. Dragtaft, med. farm. Se Tela vesicatoria. Dragtåg, artill., rep, som användas vid fält- och positionsartilleriet samt vid fästningsartilleriets rörliga bestyckning, för att med servisens tillhjälp förflytta pjäserna längre sträckor. E. N. Draguignan [-ginjã'], hufvudstad i franska depart. Var (Provence), i en sidodal till floden Argens. 8,452 inv. (1901). Lärarseminarium. Vacker botanisk trädgård. Silkesodling. Vin- och olivodling. Dragvällugn. Se Vällugn. Dragör, hamnplats på sydöstra kusten af ön Amager vid södra ingången till Drogden, bildar