- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
867-868

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drift ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drillvält (jfr Drill), landtbr. Se Vält. Drilon. Se Drin. Drimys Forst., bot. farm., ett till fam. Magnoliaceæ hörande släkte af aromatiska träd, hvars arter till största delen lefva i Amerika och Australien. D. Winteri Forst. finnes i bergstrakterna från Mexico till Magalhães' sund och lämnar cortex winteranus verus, s. k. cortex Malambo, "tapirbark", ett i Brasilien högeligen värderadt medel mot diarré, rödsot, gula febern o. s. v. Se äfven Malambobark. O. T. S. (G. L—m.) Drimytikos, Nikolaos, berömd nygrekisk idylldiktare från Kreta. Hans 1627 utgifna, efter Longos' och Musaios' förebilder diktade idyll "Den sköna herdinnan" åtnjuter ännu i dag stor popularitet. V. Lm. Drin (fordom Drilon), flod i Albanien. Den bildas af två källfloder, Hvita D. (Beli D.) och Svarta D. (Crni D.), af hvilka den förra (120 km.) kommer från de s. k. Nordalbanska alperna och den senare (130 km.) från Ochridasjön i s. I stora bukter genombryter D. Dukadžins bergland, därvid bildande de mest storartade, stundom alldeles otillgängliga pass, och utfaller i Adriatiska hafvet nedanför Alessio. Vid inträdet på Skutarislätten sänder den genom en 1858—59 bildad bifurkation större delen af sitt vatten till Bojana. Dess mynningsområde öfversvämmas ofta och är beryktadt för sina febrar. Längd från källflodernas förening till hafvet 135 km. Drina, biflod till Donaus biflod Save. Den bildas af de från Montenegro kommande floderna Tara, 120 km., och Piva, 85 km., genomflyter Bosnien, där den från h. upptager Lim, och bildar sedermera gräns mellan Serbien och Bosnien. Längd från Taras källor 464 km. Nedre delen är segelbar. Dringelbergska libreriet. En Henrik Dringelberg, myntmästare i Malmö i senare hälften af 1400-talet, lär ha byggt ett kapell vid S:t Petri kyrka (ej vid Caroli tyska kyrka, såsom Sjöborg uppgifver) i Malmö (S:t Petri et Pauli kyrka grundlades 1319, Caroli kyrka däremot först åren 1686—93) och inrättade där ett bibliotek, kalladt "Dringelbergs libreri". Förmodligen öfverflyttades "libreriet" vid nämnda kapells rifning (1792) till Caroli tyska kyrka, där ännu 1845 (enl. Sjöborg) kvarlefvor (41 band teologisk litteratur) förvarades på en hylla i ett rum bakom altaret. Böckerna, som numera utgöra en samling af 40 volymer, alla i folio, bundna i pressade skinnband och med spår af fästen för kedjor (se Liber catenatus), äro nu införlifvade med Malmö elementarläroverks bibliotek, och en förteckning öfver dem utgafs 1881 såsom bihang till "Supplement n:o 1 till katalog öfver Malmö elementarläroverks bibliotek". En del af den ursprungliga Dringelbergska boksamlingen, som ytterligare förkofrats genom hans afkomlingar, skall (enl. Sjöborg) hafva flyttats till Lunds universitets bibliotek. — Jfr Isberg, "Bidrag till Malmö stads historia" (1895). R. G. Drinkarasyler, detsamma som alkoholisthem (se d. o.). Drinov, Marin, bulgarisk historieskrifvare och filolog, f. 1838 i Panagjuristje, d. 1906, blef 1871 professor i slavistik vid universitetet i Charkov och var civilguvernör i Sofia 1877—79 under den ryska ockupationen. Hans förnämsta verk äro: Istoritjeski pregled po blgarska-ta tsrkva (Historisk öfversikt af den bulgariska kyrkan, 1869), Zaselenie Balkanskago poluostrova Slavjanami (Balkanhalföns slaviska befolkande, 1873), Juzjnie Slavjane i Vizantija v X vjekje (Sydslaverna och Bysans i 10:e årh., 1876), Njeskoljko slov ob jazyka, narodnych pjesnach i obytjajach Debrskich Slavjan (Om språk, folkvisor och seder hos slaverna i Debra, Albanien, 1888). A—d J. Dristigheten, sjöv., namn på ett af svenska flottans mest ryktbara linjeskepp. Byggdt i Karlskrona 1785 efter af Chapmans ritningar och under hans omedelbara ledning, deltog detta 64-kanonskepp med stor berömmelse i 1789—90 års sjötåg, då det fördes af öfverstelöjtnanten Johan af Puke. Särskildt utmärkte sig denne under slaget vid Ölands södra udde 26 juli 1789, vid anfallet på ryska flottan i Reval 13 maj, under striderna utanför Kronstadt 3—4 juni samt framför allt vid genombrytningen af ryska flottan i det s. k. "Viborgska gatloppet" 3 juli 1790. Vid alla dessa tillfällen var D. svenska flottans "ledare", d. v. s. fartyget med lägsta numret i flottan, hvilket ock i regel seglade främst. Under 1808—09 års krig gjorde D. åter med heder sin tjänst, och sedermera användes skeppet under en lång följd af år i fredliga öfningsexpeditioner, ända tills det på 1870-talet slopades och dess 90-åriga skrof användes vid sprängningsförsök med undervattensminor. — Den af våra 1:a kl. pansarbåtar, som färdigbyggdes 1901, har erhållit det frejdade linjeskeppets namn. Se "Hvad skeppsnamnen "Äran", "Vasa", "Dristigheten" hafva att säga oss" (i "Allm. försvarsför:s årsskr.", 1901, II). H. W—l. <img l>drittel.

Drittel, ty. (en tredjedel), vanlig benämning på de tunnformiga kärl af bokträ, hvari smör packas för export. Rymden växlar något, men i engelska marknaden ses helst, att de rymma en engelsk centner = 50,8 kg. smör. Driva, norsk älf, som rinner upp på Snehätta (Dovre), i Söndre Trondhjems amt, och flyter först genom den vilda Drivdal</sp,> sedermera genom Opdal samt slutligen genom den imposanta Sundal, hvarefter den faller ut i Sundalsfjorden på Nordmöre. Längd 110 km. Y. N. Drivdal. Se Driva, älf. Driver [dra͡i'və], eng., "drifvare", ett slags bollträ i golfspelet. Se Bollspel, sp. 1026. Driver [dra͡i'və], Samuel Rolles, engelsk filolog och bibelkritiker, f. i Southampton 2 okt. 1846, studerade i Oxford och var 1870—83 "fellow" vid New college därstädes samt blef sistnämnda år professor i hebreiska vid Oxfords universitet. I ett stort antal åt studiet af G. T. egnade arbeten har han visat sig vara en anhängare af den moderata bibelkritiska skolan i England. Bland hans skrifter märkas: Sermons on subjects connected with the old testament (1892), Isaiah, his life and times (1893), An introduction to the literature of the old testament

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 15 23:38:42 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free