(1897) samt kommentarier öfver Leviticus (1894—98), Joel och Amos (1897), Daniel (1901), Deuteronomion (1902), Genesis (1904), de mindre profeterna (1905) och Job (s. å.). D. har äfven utgifvit A hebrew and english lexicon of the old testament (1892). Drobisch [drå'-], Moritz Wilhelm, tysk matematiker och filosof, f. i Leipzig 1802, d. där 1896, blef professor i matematik därstädes 1827 och därjämte i filosofi 1838, men afgick 1867 från den matematiska professuren. D. var en själfständig anhängare och utvecklare af Herbarts filosofi. Han utgaf Neue darstellung der logik (1836; 5:e uppl. 1887), Grundlehren der religionsphilosophie (1840), Empirische psychologie nach naturwissenschaftlicher methode (1842; 2:a uppl. 1898) samt den lilla väl skrifna afhandlingen Die moralische statistik und die menschliche willensfreiheit (1867). Såsom matematiker offentliggjorde D. Grundzüge der lehre von den höhern numerischen gleichungen (1834) och den för kännedomen af matematikens historia ej oviktiga monografien De Joannis Widmanni, Egerani, etc. compendio arithmeticæ mercatorum (1840) m. m. — På musikteoriens område lämnade D. värdefulla bidrag till det matematiska bestämmandet af tonhöjdsförhållandena, bl. a. Über musikalische tonbestimmung und temperatur (1852) och Über reine stimmung und temperatur der töne (1877). G. E.* S—e. Drochowitsch. Se Drohobycz. Drofn, nord. myt., en af Ägirs och Rans döttrar. Se Ägir. Drog [drå̄g], fr. drogue, eng. drug, af holl. droog, farm., en omedelbart af naturen framalstrad produkt, som är afsedd att enligt farmaciens regler förarbetas till beredande af läkemedel. Drogerna höra således till de i äldre farmakopéer upptagna s. k. pharmaca simplicia, "icke förarbetade medel". De flesta äro antingen delar af eller afsöndringar af växter. Äfven förekommer ett mindre antal djurdroger. Ehuru i begreppet drog ej torde ligga något hinder för att däri innefatta äfven oorganiska naturprodukter, mineralämnen o. d., som brukas till läkemedel, räknas dessa i allmänhet ej dit. Drogerna torkas vanligen väl och försiktigt samt böra med omsorg förvaras, helst om de innehålla flyktiga beståndsdelar. Många bland dem måste årligen förnyas på apoteken, emedan de, oaktadt den omsorgsfullaste förvaring, snart blifva odugliga. O. T. S.* Droger användas numera såsom sådana i medicinen vida mindre än förr, och många dylika, som föregående farmakopéupplagor upptogo, hafva nu uteslutits därur, under det att blott helt få nya droger hafva upptagits. I stället för drogerna användas i många fall de ur dessa i mer eller mindre rent tillstånd framställda, särskildt verksamma beståndsdelarna; eller ock hafva helt nya läkemedel tillkommit och undanträngt drogerna. I vissa fall visa sig emellertid drogerna (d. v. s. pulver, extrakter, infusioner, dekokter) verksammare såsom läkemedel än de ur dessa isolerade, rena beståndsdelarna. Så är särskildt ej sällan fallet med afförings- och maskmedel. För att dessa skola rätt komma till att verka, fordras, att de skola kvarblifva i tarmen och medfölja dennas innehåll genom hela dess längd eller åtminstone genom en stor del däraf. De rena verksamma beståndsdelarna uppsugas ej sällan redan i tarmkanalens öfversta del, medan lämpliga preparat på drogerna genom en halt af svårt eller alls icke uppsugbara ämnen (garfämne, harts, gummi, växtslem, cellulosa m. m.) högeligen försvåra de verksamma beståndsdelarnas upptagande ur tarmkanalen. Äfven äro drogerna i regel billigare än de isolerade rena substanserna, hvarför de, om man med dem kan ernå lika god verkan, fortfarande komma att nyttjas i medicinen. C. G. S. Drogden, västliga farleden i Öresund, mellan Saltholmen och Amager, minst 6,2 m. djup. 1873 uppstod mellan Sverige och Danmark en tvist angående lotsrätten i D., på hvilken de svenske Öresunds-lotsarna gjorde anspråk, men hvilken af danska myndigheter frånkändes dem. Saken afgjordes — genom en deklaration af 14 aug. 1873 — så, att åt Danmark, såsom egare af stränderna på ömse sidor om D., tillerkändes, med vissa modifikationer, uteslutande lotsningsrätt genom hela D. Se Flintrännan och Öresund. Drogheda [drå'chidə], sjöstad i irländska prov. Leinster, grefskapet Louth, 5 km. ofvan Boynes utlopp i Droghedaviken. 12,760 inv. (1901). Linnespinnerier, järnverk, bryggerier och saltsjuderier. Liflig kusthandel, i synnerhet på Liverpool och Glasgow. — D. är en af Irlands äldsta orter och bestod under medeltiden af två städer, som 1412 förenades till en. 11 sept. 1649 intogs det af Cromwell, som lät hela befolkningen (utom några få, hvilka såldes som slafvar) springa öfver klingan. Helt nära D. stod 11 juli 1690 det s. k. slaget vid Boynefloden, mellan Jakob II och Vilhelm III. Drogist (fr. droguiste), innehafvare af en droghandel. Med sådan handel är vanligen förenad försäljning af färgämnen och andra kolonialvaror samt apoteksrekvisita. Se Drog. Drogman, turkisk tolk. Se Dragoman. Drogue [drå̄g], fr., farm. Se Drog. Drohed [drå̄-], stad i irländska prov. Munster. Se Bandon 2. Drohobycz [drå'håbytʃ] l. Drochowitsch, stad i Galizien, vid Dnjestrs biflod Tysmienica. 19,432 inv. (1900), däraf 25 proc. judar. Vacker gotisk kyrka. Saltsjuderier, Petroleumraffinaderier. Handel med spannmål, läder, lärft m. m. Droit [drωa'], fr., rätt, rättighet, rättsvetenskap; äfven afgift, tull; förekommer i en mängd sammansättningar af internationell användning. — Droit administratif, jur., förvaltningsrätt (se d. o.). — Droit civil, jur., civilrätt. — Droit commercial, jur., handelsrätt. — Droit constitutionnel [kå̄stitysiånä'l], grundlagar och ur dem härledda rättigheter. — Droit coutumier [kotymjē], jur., sedvanerätt, i motsats till droit écrit [ekri'], jur., skrifven lag. Se Code och Frankrike (historia). — Droit d'aubaine [dåbǟ'n], jur. Se Hemfallsrätt. — Droit d'auteur [dåtȫr], upphofsmans- l. skaparrätt, särskildt författares rätt till skrift; (Le droit d'auteur), en tidskrift. Se Eganderätt (litterär och artistisk). — Droit d'entrée [dãtrē], införseltull. — Droit de port [də på̄r], hamnafgifter. — Droit de recousse [dərəko's] l. de reprise [dərəprīṡ], rätt att under vissa villkor återfå en pris (se d. o.). — Droit des gens