[dä ʃã], folkrätt. — Droit de suite [də svi't], stoppningsrätt, "stoppage in transitu" (se d. o). — Droit de visite [visi't]. Se Visitationsrätt. — Droit d'exportation [däkspårtasiå̃'], utförseltull. — Droits civiques [-vi'k], medborgerliga rättigheter. — Droits de l'homme [dlåmm], människans rättigheter. Se Déclaration des droits de l'homme. — Droits réunis [reynī], "förenade afgifter", kallades i Frankrike till 1814 skatterna på alla spirituösa drycker, tobak, salt, spelkort m. m. Förvaltningen af dessa inkomster sköttes af "régie des droits réunis". Droitwich [drå͡i'tωitʃ], stad i engelska grefskapet Worcester, vid Salwarpe, en biflod till Severn. 4,201 inv. (1901). Saltkällor, hvilka årligen gifva omkr. 110,000 ton salt. För sina salta bad mycket besökt badplats med goda anordningar. Drok-pa, folk i norra Tibet. Se Hor-sok. Drôlerie [drålrī], fr., putslustighet, tokeri, narraktigt upptåg. Drolling [drållä̃'], Martin, fransk målare, f. 1752 i Elsass, d. 1817 i Paris, var en af de representanter för den lilla genren, som, medan Davids heroiska riktning behärskade Frankrikes måleri, påminde samtiden om, att äfven hemlifvet, det borgerliga hvardagslifvet, kunde ha rätt till en liten plats i konsten. Han kunde dock ej alltid hålla den moderna klassiska stilen fjärran från sina köksinteriörer och sina hvardagsfigurer. I några porträtt nådde han höjdpunkten af sin framställningskonst; i sin skarpa och säkra karakteristik kunna de göra intryck af att vara målade af en modern Holbein. Representerad i Louvre och flera franska museer. — Hans son Michel Martin D., f. 1786, d. 1851, elev af fadern och af David, målade kalla och känslolösa plafonder i Louvre, kyrkotaflor (Kristus bland de skriftlärde i Nôtre-dame-de-Lorette) m. m. G—g N. Drollinger, Karl Friedrich, tysk skald, f. 1688, d. 1742, skref religiösa, naturskildrande dikter och står vid sidan af Haller. Se biografi af Löhlein (1873). Drolsum, Axel Charlot, norsk biblioteksman, historiker, f. 20 aug. 1846 i Kristiania, aflade studentexamen 1864, var 1867—71 sysselsatt i riksarkivet med dechiffrering och afskrifning af norröna handskrifter och samtidigt assistent vid universitetets samling af nordiska fornsaker. 1870 blef han amanuens vid universitetsbiblioteket och 1876 dess chef. Från att hafva varit ett studiebibliotek för professorer och studenter har detta, tack vare ett oförtrutet och uppoffrande arbete af D., i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hans 1880 till akademiska kollegiet afgifna förslag Om universitetsbibliotheket helt och hållet ombildats till ett efter moderna principer ordnadt och ledt riksbibliotek. D. deltog i stiftandet (maj 1886) af Forsvarsföreningen och har varit ordförande (sedan 1888) i arbetskommittén för Kristianiakretsen af denna förening. Genom skrifter och föredrag har D. mer än någon annan enskild person varit den drifvande kraften i den norska försvarsrörelsen, som 1895 bidrog till, att anslagen för försvaret ökades. D., som redan 1885 i Norsk standpunkt uppträdt för Norges rätt inom unionen, utgaf 1896 en samling historiska och politiska föredrag och uppsatser, For Norges sag. Omedelbart innan konsulatfrågan 1905 leddes in i det kritiska stadiet, gaf han i en serie uppsatser, afsedda för utländska affärskretsar, en framställning af det unionella tvisteämnets räckvidd, och dessa utgåfvos senare i bokform under titeln Kongeriget Norge som suveræn stat. 1876—80 öfversatte och bearbetade L. Daae och D. den af E. Wallis utgifna "Illustrerad verldshistoria". O. A. Ö. Dromæus, Emusläktet, zool., ett till fågelgruppen Ratitæ, underfam. Dromæidæ hörande släkte. Näbben är rak och bred, med upphöjd kant å näbbryggens midt. Kinderna och öfversta halsregionen äro ofjädrade. Å fjädrarna är biskaftet lika stort som hufvudskaftet. Vingarna sakna tumme och äro mycket förkrympta; stjärtpennor saknas. Två arter lefva i Australien. — Nyholländska emun, D. Novæ Hollandiæ (se fig. 10 å planschen "Australisk fauna"), har hufvud, hals och bål beklädda med bruna, borstlika fjädrar och uppnår en höjd af ända till 2 m. Den är mycket skygg, låter icke lätt tämja sig och springer fortare än en vindthund, men icke fullt så snabbt som dess afrikanska frände. Köttet, som till utseende och smak liknar oxkött, gör den till ett eftersökt villebråd. Nybyggaren jagar denna fågel med enkom för ändamålet inöfvade hundar, och infödingen förföljer den springande samt dödar den med sina fruktansvärda kastvapen. Icke sällan slår emun med väldiga slag af sina fötter ihjäl de förföljande hundarna. Äggen, som i likhet med köttet hafva en god smak, äro mörkgröna och korniga, väga omkr. 0,43 kg. och läggas merendels 6—13 åt gången. Emun, som under fångenskapen icke sällan fortplantat sig i Europa, bebodde förut kuststräckorna af Australiens fastland och Tasmanien, men har mer och mer dragit sig tillbaka till de stora slätterna i det inre landet. J. G. T. (L—e.) Dromatherium, paleont., tillhör, jämte det närstående Microconodon, de äldsta och ursprungligaste däggdjur, som hittills blifvit kända. Underkäkar af dem äro funna i triaslager i Carolina (Nord-Amerika). Deras tandsystem är i hög grad reptilielikt: ej mindre än 10 kindtänder å hvardera sidan (7 är i allmänhet det högsta antalet kindtänder hos modernare däggdjur), hvilka tänder hafva synnerligen små sidotaggar och en enhetlig eller fårad rot. På grund af denna tandsystemets enkelhet har dessa käkars däggdjursnatur af somliga blifvit ifrågasatt. L—e.

Drôme [drå̄m]. 1. Flod i sydöstra Frankrike. Den rinner upp på D.-alperna, i östra delen af dep. D., nära gränsen till dep. Hautes-Alpes, flyter åt v. och faller ut i Rhône. Längd 120 km. — 2. Departement (en del af det forna Dauphiné) på Rhônes östra strand och Alpernas västra sluttningar. 6,561 kvkm. 297,321 inv. (1901), 45 på 1 kvkm. Departementet, som vattnas af Rhône och dess bifloder Isère, Drôme, Roubion. Lez och Aygues, är ett rikt och välodladt land. Vinodlingen är högt uppdrifven, men har lidit mycket genom fylloxerans härjningar. I södra delen växte olivträd till vintern 1829, då