Äfven i England vann idén om en reformerad kvinnodräkt stor anslutning, och många goda modeller hafva där utarbetats.

Chemilette.

Lifstycke och underbyxor i skoldräkten.

Hvad som i Amerika och England åstadkommits för den kvinnliga dräktens reformerande, blef i Sverige bekant särskildt genom en till svenskan år 1885 öfversatt bok, "Reformdrägten". I april 1886 bildades Svenska dräktreformföreningen, "med syfte att omsätta de nya idéerna i svensk jordmån och lämpa dem efter våra speciella önskningar och behof". Medelst frikostiga penningbidrag från drottning Sofia, stiftelsen Lars Hiertas minne och flera enskilda personer kunde föreningen omedelbart börja utarbetandet af modeller till underkläder för kvinnor. Sedermera anskaffades modeller till kläder för späda barn, koltkläder, dräkt att bäras under graviditetsperioden, skoldräkt, sport- och turistdräkter m. fl. samt till hygieniska skodon.

Brösthållare.

Delad kjol. (Divided).

De s. k. "reformdräkterna", en hvardags- och en festdräkt, hvilka en liten tid ganska mycket buros, tillhörde icke föreningens modellserie. De voro komponerade af målarinnan fru Hanna Winge. Genom expositioner i Stockholm och landsorten, genom försäljningslokal, föredrag, broschyrer, tidskrifts- och tidningsartiklar spred föreningen kännedom om sina syften och sin verksamhet. 1890 upptogs föreningen såsom en själfständigt arbetande sektion i Fredrika-Bremer-förbundet. Då de flesta af de principer, för hvilka föreningen gjort sig till tolk, blifvit tämligen allmänt erkända, och således en förenings verksamhet i dessa syften ej ansågs längre af behofvet påkallad, upplöstes dräktreformföreningen 1903. Fredrika-Bremer-förbundet tillsatte emellertid en dräktreformkommitté, som tillhandagår allmänheten med upplysningar och har öfverinseende öfver mönster- och modellförsäljningen, hvilken ombesörjes af firman Nordiska kompaniet, Stockholm. Vidstående afbildningar visa några hufvudsakliga dräktreformmodeller. Vid Ryska hygieniska sällskapets i Petersburg exposition 1893 erhöll Finsk kvinnoförening sällskapets stora silfvermedalj för en skoldräkt, tillverkad efter dräktreformföreningens modell. Dräktreformföreningen deltog med samtliga sina modeller i Konst- och industriutställningen 1897 i Stockholm och med sin skoldräkt i världsexpositionen 1900 i Paris och erhöll vid båda dessa tillfällen silfvermedalj. I Norge har Kristine Dahl-Troyes system för "en sund och rationell kvinnodräkt" vunnit ganska stor tillslutning. Detta system skiljer sig i flera afseenden från det svenska. Fru Dahl-Troyes modeller tillhandahållas i Nordiska kompaniet, Stockholm. — I flera af Tysklands städer hafva under de senare åren dräktreformföreningar bildats. En af dessa utger en illustrerad tidskrift, "Die frauenkleidung". G. L—r. Dräll (da. drejl l. drejel, ty. drell, drill och drillich, mlat. trilicium, tretrådigt tyg), treskaftad väfnad, vanligen med inväfda figurer. Den gamla benämningen står ännu kvar, ehuru dräll numera vanligen väfves i 4- eller 5-skaftade bindningar och bildar en enkel damastliknande linne- eller halflinneväfnad. Dräll skiljer sig från damast hufvudsakligen genom framställningssättet och de enkla mönster, som däraf betingas. Dräll väfves med endast skaft, då däremot damast till sina rikare mönster erfordrar jacquardmaskin, oftast kombinerad med skaft. Dräll användes till handdukar och enklare duktyger. G. A. W. Dränage [-nāʃ], fr. drainage (jfr Dränera), kir., ett förfarande vid sårbehandling, hvilket afser att bortleda sårsekretet och därigenom förekomma dess ansamling i någon del af såret. Den engelske kirurgen Bell använde redan i midten af 1700-talet blyrör för detta ändamål. Fransmannen Chassaignac (se d. o.) föreslog kautschukrör, försedda med sidohål. Rören inläggas i den hålighet, där sekretansamling befaras, och förkortas i den mån läkningen framskrider. Numera dränerar man ofta genom att föra in i såret remsor af gastyg, hvilka liksom röret ombytas och förkortas i mån, som läkningen framskrider. (Jfr Antiseptik, sp. 1161. J. E. J—n. Dränera (eng. drain, eg. filtrera, göra torr, fr. drainer, ty. dräniren). 1. Landtbr., täckdika (se Täckdikning) — 2. Kir., bortleda sekret ur sår medelst rör (se Dränage). Dränering (eng. draining, fr. drainage, ty. dränirung), täckdikning. Se Täckdikning.