förekomma i Skåne, Halland, Blekinge och Småland (se fig. härnedan). A. N—n 2. Landtbr., inrättning för dragares anspänning vid fordon och dragare, består vanligen af ett tvärstycke, fast förenadt med dragstång för par eller skaklar för enbet. Drätten fästes vid fordonet med en järnkrok. Drätten är numera oftast ersatt af lösa svänglar, men användes ännu rätt allmänt å arbetssläddon, särskildt i backig terräng, där drätten är fördelaktig därigenom, att den bromsar i utförsbackar. H. J. Dft.

Skånsk drättaduk från Villands härad. (Till art. Drätt).

Dräxler (Dräxler-Manfred), Karl Ferdinand, tysk skald, f. 1806, d. 1879, var sedan 1854 dramatiker vid hofteatern i Darmstadt. Bland hans många berättelser och dikter kunna nämnas Gedichte (1839; 4:e uppl. 1861) samt Freud und Leid (1858). Dröbak (Drobak), stad i Norge, Akershus amt, vid den smalaste delen af Kristianiafjorden (Dröbaksund). 2,335 inv. (1900). Betydlig utförsel af is. Nära staden, på Kaholmarna, ligger fästningen Oskarsborg. D. är om sommaren en flitigt besökt badort. Y. N. Dröbaksund, den smalaste delen af Kristianiafjorden, ligger omkr. 40 km. s. om Kristiania, är midt för staden Dröbak omkr. 1,400 m. bredt, och strax n. därom delas fjorden i två armar af den bergiga och 120—200 m. höga Haaön. Hufvudinloppet går ö. om Haaön och delas af Kaholmarna i två leder, af hvilka numera den bredare östra nästan uteslutande användes för sjöfarten. Mellan D. och Drammensfjorden nedskjuter Hurumslandet. Sundets stränder nå en höjd af 100—150 m., men Kaholmarna äro blott 20—25 m. höga. Redan 1814 anlades vid D. batterier på Södra Kaholmen, Husviktangen och Næsstangen på Hurumlandet. Dessa förföllo emellertid snart, men 1845—56 byggdes på Kaholmen ett hufvudfort och 4 strandbatterier, hvilka försvarsverk 1855 fingo namnet Oskarsborg. 1871—72 tillkom Östre batteri, 1872—73 anlades en stenjetée, och 1875 påbörjades det framför Hovedfortet liggande Hovedbatteriet samt en del förstärkningar å de förutvarande verken, men af brist på medel afbrötos dessa arbeten 1879. 1886 började utförandet af en 1885 uppgjord förstärkningsplan, som omfattade Hovedbatteriets fullbordande, nya batterier på Norra Kaholmen, Haaön, Næsset på västra stranden, Husvik, Kopaas och vid Veisingen på Dröbakslandet, minspärrning och fast torpedbatteri samt mot land en sammanhängande befästningslinje ofvanför Dröbak med ett slutet verk vid Seiersten, batteri på Klingerudshöjden och förberedda ställningar för fältartilleri vid Heer. Slutligen äro äfven Drammensfjordsbefästningarna vid Svelvik (se d. o.) inrangerade i Dröbaksundspositionen. L. W:son M. Drög, grof arbetskälke för dragare. Dröglapp, en hos nötkreatur under halsen och bröstet hängande hudfåll, som kan börja antingen redan vid struphufvudet eller först vid bröstbenet. Dröglappen är mer utvecklad hos bergsraser än hos låglandsraser samt är större hos äldre tjurar än hos ungtjurar och kor. H. F. Dröjsmål l. Mora (lat.), jur., ett visst slags kontraktsbrott, bestående i underlåtenhet att i rätt tid utgöra (mora debitoris) eller mottaga (mora creditoris) prestation jämlikt bestående obligationsförhållande. Begrepp och rättsregler höra ursprungligen till den romerska rätten. Denna förband dock, enligt den förhärskande meningen, rättsverkningar allenast med s. k. subjektiv mora, d. v. s. dröjsmål, som stod i sammanhang med försummelse (culpa) hos den part, på hvars sida dröjsmål förelåg, eller så till vida räknades honom till last, som det hade sin orsak i sådana hans personliga omständigheter, som varit för handen vid obligationsförhållandets tillkomst. Annat dröjsmål (objektiv mora) kom ej i betraktande. — På nämnda ståndpunkt befinner sig för öfrigt fortfarande flertalet moderna rättssystem. Än på ett och än på ett annat sätt hafva de emellertid — visserligen i olika mått och under skiftande förbehåll — satt regeln ur kraft. Det rör sig härvid särskildt om fall af dröjsmål på borgenärs sida och om gäldenärs skyldighet att erlägga s. k. uppskofsränta på förfallet penningbelopp. Här och hvar bilda till sist undantagen regeln, så att principiellt de af gammalt med dröjsmål förbundna verkningarna inträda utan villkor af någon som helst skuld hos vederbörande och allenast för undantagsfall sådan skuld har särskild verkan. Hvad angår svensk rätt, hafva, ända till dess att med 1906 års ingång "Lag om köp och byte af lös egendom" af 20 juni 1905 trädde i kraft, nästan fullständigt saknats stadganden om dröjsmål. De förefintliga hafva afsett allenast penningprestationer. Var nämligen, ehvad det rörde sig om kreditköp eller försträckning, viss betalningsdag utsatt, hade gäldenär, som försatt densamma, att på gäldbeloppet erlägga 6 proc. ränta från sagda dag och eljest 5 från dagen för stämnings eller lagsöknings delgifning (H. B. kap. 9 §§ 8 och 10). Den, som utställt löpande skuldebref, var åter, i brist på utfästelse af motsatt innehåll, befriad från att betala aftalad ränta för tiden från förfallodagen till den dag, då borgenären kräfde honom (k. förordn.