D'Urfey [də̄'fi], Tom, f. 1653 i Exeter af hugenottsläkt (hans farbror var Honoré d'Urfé, se Urfé), d. 1723, utgaf åtskilliga dramatiska arbeten, såsom Madam Fickle (1677) och Sir Burnaby Whig (1681). D. skref äfven en mängd glada visor, komponerade själf musiken till dem och föredrog dem på ett förträffligt sätt. De hafva i synnerhet i Skottland blifvit verkliga folkvisor. En samling af dem jämte dikter af andra förf. utgafs 1699—1720 i 6 bd under titeln Wit and mirth; or pills to purge melancholy (ny uppl. 1872). <img l>Durga.

Durga, ind. myt., "den otillgängliga", guden Çivas gemål (se fig.). En ursprunglig bergsgudomlighet, heter hon ock Parvati, "bergsdottern", dotter af Himavat eller Himalaya. Hon heter äfven Mahadevi, "den stora gudinnan", eller helt enkelt Devi, "gudinnan" par préférence. Såsom den kvinnliga parallellen till Çiva framställes hon under två aspekter: en mild och vänlig, en grym och skräckinjagande. Det är dock företrädesvis denna senare, som mest framträder i den indiska uppfattningen och framställningen. Såsom den förskräckliga heter hon företrädesvis just Durga samt Kali och Çyama, "den svarta, mörka". Det är i denna egenskap, som åt henne de blodiga och barbariska offerfester firas, hvilka gjort hennes kult så beryktad för ohygglighet. Hon framställes med tio armar, af hvilka de flesta bära vapen. Som Durga är hon en vacker gul kvinna, ridande på en tiger i stolt och hotande hållning. Hon framträder utbildad egentligen först i epos i sammanhang med Çivas framträdande som en af hinduismens hufvudgudar, om också tidigare spår af hennes tillvaro i den religiöst mytologiska uppfattningen kunna iakttagas. K. F. J. Durham [da'rɘm]. 1. Grefskap i norra England, vid Nordsjön. 2,593 kvkm. 834.246 inv. (1901), oberäknadt de 1888 frånskilda städerna Gateshead, South Shields och Sunderland, som utgöra egna grefskap (county boroughs). Landet är i v. uppfylldt af utgreningar från Penninska bergen samt i ö. och s. vågformigt och tämligen fruktbart. 65 proc. af marken äro odlade. Floder äro Tyne, med bifloden Derwent, hvilka utgöra gräns mot Northumberland, och Tees, gränsflod mot York, samt Wear. D:s förnämsta rikedom äro de berömda stenkolsfälten i östra delen (numera de mest gifvande i England), ur hvilka 1902 brötos nära 35 mill. ton. Bergen lämna järn, bly, byggnadssten och skiffer, hvarjämte erhålles mycket salt. Öfver 600,000 pers. arbeta i grufvor och stenbrott. Den s. k. korthornsboskapen har sitt hemland i detta grefskap. D. var ett af Englands tre "county palatines" (de andra voro Chester och Lancaster), i hvilket biskopen af D. hade högsta myndighet, men 1836 förklarades all världslig myndighet och alla världsliga privilegier skilda från biskopsstolen. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vackert belägen vid Wear. 14,679 inv. (1901). Biskopssäte. Det har en 1093—1480 uppförd katedral i mestadels normannisk stil samt ett af Vilhelm Eröfraren 1072 byggdt slott, förr säte för furstbiskopen, nu lokal för universitetet. Två gamla broar föra öfver Wear till förstaden Elvet. D. har järnfabrikation och trikåtillverkning. Universitet, stiftadt af Cromwell 1657, sedermera upphäfdt, öppnades åter genom k. sanktion af 4 juli 1832; dess filialer äro Armstrong college i Newcastle (1871), College of medicine därstädes (1893) samt Codrington college på Barbados (1710) och Fourah bay college i Sierra Leone (1827). Äfven finnas i D. två anglikanska lärarseminarier; ett katolskt seminarium (S:t Cuthbert's roman college), ligger 6 km. v. om D. i Ushaw.

Katedralen i Durham.

3. Stad i nordamerikanska staten North Carolina, 33 km. n. v. om Raleigh. 6,679 inv. (1900). Storartad tobaksindustri (2,987 arbetare, 1900; 7 mill. doll. i produktionsvärde). Den största fabriken är Dukes cigarrettfabrik. Durham [da'rɘm], engelsk earltitel inom adelssläkten Lambton (se d. o.). Durham [da'rɘm], Joseph, engelsk bildhuggare, f. 1814. d. 1877, gjorde sig först känd genom sin i mer än tusen exemplar spridda porträttbyst af Jenny Lind (1848). Därefter följde statyer af Drottning Viktoria och Prins Albert, Monumentet till minne af världsutställningen i London 1851 samt Paul och Virginie (1857) m. m. Durham book [da'rɘm bu'k], "boken från Durham". Se British museum, sp. 176. Durhamboskap [da'rɘm-], husdjurssk. Se Korthornsboskap. Durie [djō'ri l. dō'ri], John, skotsk teolog. Se Duræus, J.