Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1131-1132 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dvärg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanhända i någon mån förfäder. Cl. Markham anför
Acuña (1639), von Spix (1820), Castelnau (1847)
och Penha (1853) som hemulsmän för den meningen, att
guayazi och kauana äro dvärgraser i några trakter af
Amasonflodens bäcken, de senare med en medelhöjd af
107 cm. Äfven i grafvar i olika delar af Syd-Amerika
har man gjort fynd af ben, som tillhört en dvärgras,
och 1631 fann en engelsk kapten Foxe på en ö i
arktiska Nord-Amerika en grafplats, där af alla liken
det längsta icke var öfver 122 cm. Likaså har man
i olika delar af Europa, bl. a. i Schweiz, på flera
ställen i Frankrike (från den neolitiska perioden),
i Tyskland vid Rhen (vid Worms och Egisheim) och
i Schlesien anträffat graffält (det sistnämnda
sträckande sig in i brons-, romerska och slaviska
perioden), som, jämte rester af storvuxna människor,
innehålla ben (ända till 9 proc.) äfven af en
dvärgras. De italienske antropologerna Sergi, Mantia
och Pullé hafva funnit en ännu lefvande dvärgras på
Sicilien. Adam af Bremen vet berätta om en dvärgras
i nuv. Nederländerna, och en biskop på Orkney-öarna
(på 1400-talet) talar om ett dylikt folk på dessa öar
i 9:e årh. Med stöd af dessa graffynd och förekomsten
i olika världsdelar af ännu lefvande dvärgfolk
på låg utvecklingsgrad hafva flera antropologer,
bl. a. J. Kollmann i Basel, velat uppställa den
satsen, att dvärgraserna äro de ursprungliga,
ur hvilka genom mutation de högvuxna raserna
utvecklat sig, en sats, som ej heller Virchow ansåg
osannolik.
G. v. D*

Dvärgar af afrikanska Acka-stammen, jämförda med bakomstående engelska officerare samt Sudannegrer och sansibarer.

Litt.: Quatrefages, "Les pygmées" (1887),
Panckow, "Ueber zwergvölker in Afrika und
Südasien" (i "Zeitschr. d. ges. f. erdkunde", 1892),
Stuhlmann, "Mit Emin Pascha ins herz von Afrika"
(1894), arbeten af Du Chaillu, Schweinfurth,
Stanley, Junker, A. B. Lloyd m. fl. Afrikaresande
samt uppsatser af Kollmann o. a. i "Globus" (1902).

I nordiska mytologien äro dvärgar benämning
på de väsenden, som antogos representera de i
jordens inre hemlighetsfullt och stilla verkande
naturkrafterna. Enligt Snorres Edda fingo dvärgarna
sin första tillvaro såsom maskar i urjätten Ymers
kött, men erhöllo sedan af gudarna förstånd och
människoliknande skepnad. Man tänkte sig dem små,
fula, mörka och dagskygga, boende i jorden och i
stenar. De ansågos kunna göra sig osynliga genom
en hatt eller mantel (se Dvärghatt). Deras
välde öfver naturens förborgade krafter yttrar
sig särskildt i en öfverlägsen konstfärdighet,
hvilken sätter dem i stånd att icke allenast förse
människorna med allehanda dyrbara vapen och verktyg,
utan äfven att åt gudarna smida deras kostbaraste
klenoder. Så förfärdigade dvärgarna åt Oden spjutet
Gungner och guldringen Draupner, åt Tor hammaren
Mjolner, åt Frej skeppet Skidbladner, åt Sif hennes
guldhår. I de mytiska urkunderna uppräknas många namn
på dvärgar. På ett ställe nämnas tre olika flockar,
hvilkas anförare äro Modsogner, Duren och Dvalen.
Några dvärgar hafva, enligt hvad deras namn
antyda, en kosmogonisk betydelse, såsom Ny och
Nede samt Nordre, Östre, Södre och Västre,
hvilka uppbära himlahvalfvets fyra hörn. Dvärgarna
tyckas vara identiska med svart-alferna (se Alfer),
och i en senare tids folktro förblandas de
ofta med tomtegubbar, nissar, bergtroll och dylika
väsenden. Äfven nyare folksägner hafva åtskilligt
att berätta om dvärgar och deras sammanträffanden
med människor. — En tillfredsställande etymologi
af ordet dvärg är ännu ej funnen. Detta ord ingår i
sammansättningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>