Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dvärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dvärgamål, genljud, dvärganät l. dvärgsnät,
spindelväf, och dvärgstenar eller dvärghamrar, benämningar
på vissa slags stenarter.
Th. W. (B—e.)
Dvärgag, bot. Se Cyperus.
Dvärgamål. Se Dvärg, sp. 1132.
Dvärgantiloperna, zool., kallas arter
tillhörande det afrikanska antilopsläktet Neotragus.
Dvärganät. Se Dvärg, sp. 1133.
Dvärgbjörk, bot. Se Björk.
Dvärgborrar, Crypturgus, zool., ett till familjen
barkborrar (se d. o.) hörande skalbaggssläkte,
omfattande helt små, endast 1—1,5 mm. långa arter,
hvilka lefva under barken af barrträd och äro
vanliga å fälldt virke, men också förekomma å
sjuka träd. De göra antingen egna gångar eller
lefva i andra barkborrars gångsystem. I Sverige
finnas två arter: C. pusillus, vanlig på gran, och
C. cinereus, något mindre allmän, förekommande mest
på tall. I jämförelse med en del andra barkborrar äro
dvärgborrarna af underordnad betydelse som skadedjur.
G. G.
Dvärgbuske, bot., en låg (1/6—1/3 m. hög) växt med
länge lefvande hufvudrot och fullständigt förvedad,
öfvervintrande stam. Exempel på dvärgbuskar äro ljung
(Calluna vulgaris Salisb.) och kråkris (Empetrum
nigrum L.).
H. Hn.
Dvärgekorre, zool. Se Ekorrsläktet.
Dvärgfalk, zool. Se Falksläktet.
Dvärgflädermus, zool. Se Flädermöss.
Dvärgfolk. Se Dvärg, sp. 1130.
Dvärgget, zool. Se Getsläktet.
Dvärggren, bot., ett skott, utmärkt genom sina
korta stängelleder, obetydliga årliga tillväxt och
proportionsvis korta lifstid. Dvärggrenen har vanligen
till uppgift antingen att, såsom hos tallen, uppbära
växtens blad, eller ock, såsom hos våra vanliga
fruktträd, blommorna jämte ett fåtal blad. En
differentiering af skotten i dylika dvärggrenar
med en mera speciell uppgift i växtens lif och
långgrenar, genom hvilka själfva tillväxten etc. sker,
finnes hos ett mycket stort antal träd och buskar.
G. A. (H. Hn.)
Dvärggås, zool. Se Andfåglar, sp. 966.
Dvärghamrar. Se Dvärg, sp. 1133.
Dvärghatt, myt. o. folkl., en i sagorna omtalad
hufvudbonad, hjälm eller kåpa, hvarmed en hvar,
som lyckades få den i sin besittning, troddes kunna
göra sig osynlig. Denna de underjordiska makterna
ursprungligen tillhöriga hufvudbonad möter i de
fornnordiska häfderna under benämningen huliðshjálmar;
i tyska sagor kallas den tarnkappe, i norsk
folkdiktning huldrehatt, i svensk någon
gång äfven duldehatt. Att man i denna
föreställning möter en hos de ariska folken mycket
åldrig tro framgår däraf, att det redan i Iliaden
(V, 844—845) angifves, att underjords- och dödsguden,
Hades, innehar en dylik osynliggörande hufvudbonad.
N. E. H.
Dvärghjort, detsamma som dvärgmyskdjuret. Se
Tragulina.
Dvärghägersläktet, zool. Se Hägrar.
Dvärghäst, zool. Se Hästen.
Dvärghöns. Se Bantamhöns.
Dvärgkakaduan, zool. Se Papegojor.
Dvärglin, bot. Se Radiola.
Dvärglummer, bot. Se Selaginella.
Dvärgmus, zool. Se Råttsläktet.
Dvärgmyrsloken, zool. Se Myrsloksläktet.
Dvärgmyskdjur, zool. Se Tragulina.
Dvärgmås, zool. Se Måssläktet.
Dvärgnandu, zool. Se Nandu.
Dvärgnäbbmus, zool. Se Näbbmössen.
Dvärgnötter, bot. Se Tall.
Dvärgpalm, bot. Se Chamærops.
Dvärgpapegoja, zool. Se Papegojor.
Dvärgrost. Se Sädesrost.
Dvärgrördrom, zool. Se Hägrar.
Dvärgseglare, zool. Se Tornsvalesläktet.
Dvärgsimpa, zool. Se Simpsläktet.
Dvärgsnät. Se Dvärg, sp. 1133.
Dvärgspett, zool. Se Hackspettsläktet.
Dvärgstenar. Se Dvärg, sp. 1133.
Dvärgstrandvipa, zool. Se Strandvipsläktet.
Dvärgsvan, zool. Se Svansläktet.
Dvärgsyra, bot. Se Kœnigia.
Dvärgtall, bot. Se Tall.
Dvärgtrapp, zool. Se Trappsläktet.
 |
| Japanskt dvärgträd (Pinus densiflora) af omkr. 100 års ålder. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
