däremot sitt endast å batteridäck, och deras öfre däck benämnes då manöverdäck. Linjeskepp hafva två eller tre batteridäck och kallas i förra fallet tvådäcksskepp (tvådäckare), i det senare tredäcksskepp (tredäckare). Somliga fartyg hafva ofvan öfre däck ett hyttdäck längst akterut och ett backsdäck längst för ut. Med glatt däck förstås å äldre fartyg ett öfre däck, på hvilket några påbyggnader icke finnas. — Å nyare större fartyg finnes under trossdäck för och akter om maskin- och pannrummen ett plattformsdäck; ofvanför trossdäcket befinner sig öfre däck, hvarå den hufvudsakliga bestyckningen är placerad; öfverst finnes på delar af fartyget ett öfverbyggnads- eller båtdäck, tillika uppställningsplats för lätta kanoner. Mycket stora örlogsfartyg hafva ända till sex däck, nämligen: plattformsdäck, mellandäck, pansardäck, batteridäck, öfre däck och öfverbyggnads- eller båtdäck. — Af öfre däck kallas: back den del, som är för om främsta masten eller tornet, halfdäck den del, som å tremastade fartyg är mellan stor- och kryssmasterna, annars i allmänhet platsen mellan fallrepet och nedgången till chefens kajuta, gångbord den del, som bordvarts ligger mellan back och halfdäck, samt akterdäck den del, som är akter om halfdäck.

Fig. 5. (På fig. 5—11 beteckna A hufvuddäck, B awningdäck, C sol- l. regndäck, D well, E öppning, F turret, G trunk, H whalebackdäck, L poop, M back, N midskeppsöfverbyggnad, P pann- och maskinkapp.)

Fig. 6.

Fig. 7.

Fig. 8.

Fig. 9.

Däckens namn m. m. å handelsfartyg. Med afseende å däckens antal och beskaffenhet indelas fartygen i ett stort antal olika grupper: endäckade fartyg hafva ett fullständigt däck, men kunna dessutom hafva ett lag rumsbalkar; tvådäckade hafva två fullständiga däck — hufvud- och öfre däck — eller ett dylikt däck och ett lag rumsbalkar, på hvilka däcksbeklädnad kan läggas; tredäckade hafva tre fullständiga däck — undre-, hufvud- och öfre däck — eller två dylika däck och ett lag rumsbalkar, på hvilka däcksbeklädnad kan läggas (träfartyg hafva sällan flera än tre däck); fyrdäckade hafva fyra däck — orlop-, undre-, hufvud- och öfre däck. Däcken å en- — fyrdäckade fartyg skola vara starkt byggda, och i antalet få ej medräknas nedan nämnda lättare däck. — I stället för det lag rumsbalkar, som anses motsvara ett däck, kunna andra förstärkningar anbringas; på så sätt kan t. ex. ett tredäckadt fartyg i verkligheten hafva endast två däck. — Spardäckade, awningdäckade (fig. 5) och skyddsdäckade fartyg skilja sig från de föregående därigenom, att deras öfre förbindningar, såsom däck och bordläggning, äro af klenare dimensioner; spardäckade närma sig mest de föregående, skyddsdäckade äro de svagast byggda. Det öfversta däcket på dessa tre typer benämnes resp. spardäck, awningdäck och skyddsdäck. Ett särskildt slag skyddsdäckade fartyg äro de sol- eller regndäckade (fig. 6), hvilkas öfversta däck är endast ett mycket lätt skyddsdäck mot sol och regn; fartygssidan under detta däck är helt eller delvis öppen. — Welldäckade fartyg (fig. 7) hafva lång hytta (poop) eller upphöjdt halfdäck, sträckande sig fram till