bland barn, som födas utom äktenskapet, än bland de äkta födda. I Sverige äro 25 dödfödda bland 1,000 af de äkta barnen, men 35 bland de oäkta; i Tyskland äro talen resp. 31 och 42, i Frankrike (något för högt) resp. 43 och 71, i Nederländerna (likaledes något för högt) resp. 42 och 81, i Japan 81 och 205. -- Mellan olika landsdelar äro skillnaderna numera mindre än i äldre tiders Sverige; högsta talen visa nu för tiden Stockholms stad samt Gottland (30 på tusen) och i allmänhet södra Sverige, medan n. om Stockholm talen i regeln falla mellan 22 och 24. På landsbygden äro 25 barn af 1,000 dödfödda, i städerna 28; i äldre tider var skillnaden till städernas nackdel vida större. Bland 1,000 barn af mankön äro i Sverige 28 dödfödda, men bland 1,000 af kvinnkön endast 23; i andra länder går skillnaden i samma riktning. Af 1,000 ensamfödda i Sverige födas 24 utan lif, men af 1,000 tvillingar 84 och af 1,000 trillingar och fyrlingar 141. Ofvan anförda tal afse för Sverige årtiondet 1891--1900, för andra länder i allmänhet åren 1896--1900. I vårt land har man kännedom om dödfödslarnas antal ända sedan ett och ett halft sekel tillbaka. Frekvensen ökades i regeln ända till 1860-talet, men har sedan dess ånyo gått betydligt tillbaka och är nu igen ungefär densamma som under 1750-talet. Starkast är förbättringen i fråga om födelser utom äktenskapet: under 1830-talet voro 60 för hvarje tusental af dessa barn födda utan lif, men numera endast 35. -- Frekvensen af dödfödslar anses stå i ett ganska nära samband med frekvensen af syfilitiska sjukdomar. 2. G. S—g. <img l>

Dödgräfvarsläktet, Necrophorus, zool., ett till skalbaggarnas ordning (Coleoptera) och fam. Silphidæ hörande insektsläkte, hvars arter hafva en aflång, något plattad kropp, stort hufvud, tioledade antenner med skarpt afsatt klubba, de ofta af gult bandade skalvingarna i spetsen afhuggna, så att de ej täcka bakkroppen, utan lämna dennas spets bar. Dessa insekter flyga och springa snabbt. De skandinaviska arterna, hvilkas antal uppgår till åtminstone åtta, uppehålla sig på kadaver, som de vädra på långt håll och nedgräfva i jorden, hvarefter honan där lägger sina ägg, så att de utkläckta larverna genast finna sin föda. Allmänna dödgräfvaren, N. vespillo (se fig.), är 15--20 mm. lång samt becksvart, med pomeransgul antennklubba, tvenne brandgula, vågiga bälten tvärs öfver skalvingarna och gul silkesludd på bröstet. När dödgräfvarna vilja nedgräfva ett lik, t. ex. en död råtta, en näbbmus e. d., krypa de först omkring på den liflösa kroppen, liksom för att undersöka dess form och storlek. Om jordmånen befinnes lämplig, begifva de sig därefter ned i jorden, som de undanskjuta och uppkasta på sidorna om liket, hvilket på detta sätt småningom nedsänkes i grafven, och efter ett par timmars förlopp kan man på begrafningsplatsen knappast upptäcka något annat tecken till hvad där försiggått än några rörelser i mullen af de därunder oupphörligt arbetande dödgräfvarna. Skulle marken vara för hård och fast, söka de små djuren föra liket till lämpligare ställe. Sedan ett lik blifvit nedgräfdt, stanna dödgräfvarna kvar i jorden 1-2 veckor, för att lägga sina ägg, och krypa sedan åter upp. De inom kort utkläckta larverna lefva på det af föräldrarna nedgräfda liket. Utvecklingen går hastigt, så att två till tre generationer hinna utvecklas på året. Liksom sina samsläktingar gifva dessa insekter vid beröring ifrån sig en brun, stinkande vätska. J. G. T. (G. G.) Död hand. Se Mainmorte. Dödi. Se Tödi. Dödkött, med., det öfverflödande läkningsmaterial ("luxurierande granulationer"), som bildar sig på en suppurerande såryta och som läkarna tukta med användning af kaustika medel, "bränningar". Någon egentligen elakartad betydelse har dödköttet, sålunda uppfattadt, alldeles ej, och allmänhetens förskräckelse därför är alltså till det mesta obefogad, men befintligheten af dödkött försenar i allmänhet läkningen. Rsr. (J. Å.) Dödlighet, statist. Dödlighetens intensitet uttryckes enklast genom det s. k. dödstalet, d. v. s. årliga antalet aflidna bland ett tusental (tiotusental o. s. v.) personer af en gifven folkmängd. Då dödligheten är mycket olika inom olika åldrar, har man länge velat göra gällande, att dödstalet i sin helhet skulle vara till stor del beroende af befolkningens sammansättning efter ålder. En närmare undersökning ådagalägger dock, att ålders- och civilståndsfördelningen i detta afseende neutraliserar sig själf, hvadan dödstalet utgör ett för vanliga ändamål tillräckligt noggrant uttryck för den verkliga dödligheten. Detta gäller dock icke yrkes- eller andra särskildt valda grupper af en befolkning. I fråga om dessa måste afseende alltid göras å fördelningen efter ålder och civilstånd. Angående dödligheten i allmänhet, dess högsta och lägsta gränser, dess förhållande till folkökningen, dess egenskap af "kulturmätare", äfvensom slutligen ang. det starka aftagandet af dödligheten under senare tider se Befolkningsstatistik, sp. 1185--88. Här må erinras, att dödstalet för det samfällda människosläktet f. n. gissningsvis kan anslås till ung. 35 per år och 1,000 inb., att Europas dödstal vid 1800-talets början uppgick till 32, men numera till endast 24 pro mille och att Sveriges dödstal, som under 18:e seklet utgjorde 28,7 pro mille i medeltal och under 19:e seklet 20,6 pro mille, numera nedgått till endast 15 à 16 pro mille. Om de stora olikheterna mellan Europas särskilda länder upplyser nedanstående tabell öfver dödstalen åren 1861--1900: <table c> <td> Land<td> 1861—80<td> 1881—90<td> 1891—95<td> 1896—1900 <td l> Sverige ... <td> 19,2<td> 16,9<td> 16,6<td> 16,1 <td l> Norge ... <td> 17,5<td> 17,1<td> 16,8<td> 15,6 <td l> Danmark ... <td> 19,6<td> 18,6<td> 18,6<td> 16,4 <td l> Finland ... <td> 27,4<td> 21,2<td> 20,9<td> 19,5 <td l> England ... <td> 21,9 <td> 19,1<td> 18,7 <td> 17,7 <td l> Skottland ... <td> 21,8<td> 19,2<td> 19,0 <td> 18,0 <td l> Nederländerna ... <td> 24,8 <td> 20,9<td> 19,6<td> 17,2 <td l> Belgien ... <td> 23,2<td> 20,5<td> 20,3 <td> 18,2 <td l> Tyska riket ... <td> 27,0<td> 25,0 <td> 23,3 <td> 21,3 <td l> Västra Österrike ... <td> 29,2<td> 28,1 <td> 26,3 <td> 24,4 <td l> Schweiz ... <td> 23,2<td> 20,8<td> 19,6 <td> 18,1 <td l> Frankrike ... <td> 23,7<td> 22,1<td> 22,3<td> 20,6 <td l> Italien ... <td> 30,4<td> 27,1<td> 25,4<td> 22,9 <td l> Spanien ... <td> 30,6<td> 31,7<td> 30,7<td> 29,0 <td l> Galizien o. Bukovina ... <td> 35,2<td> 33,0<td> 31,2<td> 28,1 </table>