Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de olika stadierna af hans långa underjordiska
färd — från begrafningsdagen och till den stund,
då han skulle träda i gemenskap med solguden. Man
får i dem en utförlig redogörelse för alla de nejder
själen måste genomvandra, de metamorfoser den hade
att undergå, de fientliga makter den hade att bekämpa,
domen i den dubbla rättvisans sal,
där guden Osiris förde ordet, o. s. v.
De särskilda kapitlen hafva i allmänhet vinjetter, som i bild
framställa hufvudtemat. De inledas vanligen med ett:
"Uttaladt af Osiris N. N. (den dödes namn)". Dödsboken
anträffas oftast i papyrusform, vare sig med
hieroglyfisk eller hieratisk (undantagsvis med
demotisk) skrift. Äfven på kistor, statyer, amuletter
och i allmänhet på sådana föremål, som följde den
döde i grafven, träffas dödsboksinskrifter. Då det
ansågs af vikt för den döde att medföra en dödsbok
i grafven, "för bättre minnes skull" och för att
rätt kunna recitera de för förvandlingsprocessens
olika stadier afsedda bönerna, var det naturligt,
att en hvar sökte skaffa sig en text. En fattig
fick nöja sig med ett litet blad, en rik kunde
köpa sig en stor rulle på ända till 165 kapitel,
ja kanske flera. Dödsboksförsäljningen urartade
slutligen till en verklig industri. Skrifvarna hade
på förhand rullar färdiga, i hvilka endast den dödes
namn behöfde infogas, för att allt skulle vara i
lag. Detta bidrager i sin mån till att förklara,
huru dödsbokstexter kunna vara så felaktiga och
vårdslösade: ingen annan än den döde läste dem, och
hans tunga var förstummad. — Dödsbokstexterna hittas
vanligen i mumiekistorna, innanför själfva svepningen
(som likaledes plägar innehålla dödsboksformler),
under armarna, på bröstet eller ryggen o. s. v.
af mumien. Jfr K. R. Lepsius, "Das todtenbuch der
ägypter" (1842), och "Älteste texte des todtenbuchs"
(1867), J. Lieblein, "Index du livré des morts"
(1875), W. Pleyte, "Chapitres supplémentaires du
livré des morts 162 à 174" (1881), E. Schiaparelli,
"Il libro dei funerali degli antichi egiziani"
(1882—90), E. A. Wallis Budge, "The papyrus of
Ani in the British museum" (1894—95), "The book
of the dead. The chapters of coming forth by day"
(1898) samt "The book of the dead. Facsimiles of the
papyri of Hunefer, Anhai, Kerasher and Netchemet with
supplementary text from the papyrus of Nu" (1899).
K. P. (-st -son.)
 |
| Ett stycke ur Dödsboken, kap. 107 (Lepsius’ uppl.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
