rörande dikternas ursprungliga hemvist. Visserligen äro alla ense om, att de diktats i Norge och dess kolonier västerut, men huruvida lejonparten tillkommit i Norge eller på Island eller i de nordiska nybyggena på de brittiska öarna, därom äro meningarna alltjämt mycket delade. För en dikt (Atlamal) står i alla händelser fast, att den diktats på Grönland, och möjligen förskrifver sig ännu en eller annan dikt därifrån. Sångerna indelas vanligen i guda- och hjältesånger. Af det förra slaget må i främsta rummet nämnas Voluspa, en dunkel, men högstämd dikt, som i stora drag skildrar hela världsutvecklingen från början till slut, vidare Vaftrudnismal, Odens visdomstäflan med jätten Vaftrudner, Skirnismal, om Frejs frieri till jättemön Gerd, Trymskvida l. Hammarhämtningen, en öfverlägset humoristisk skildring af hur Tor tack vare Lokes list återfår sin stulna hammare, och Loketrätan l. Ägirs gästabud, Lokes träta med gudarna vid ett gästabud hos Ägir. Till gudasångerna plägar äfven räknas Havamal (d. v. s. den höges sång), en gnomisk dikt, som kan sägas innehålla de gamles sedelära, äfvensom de från andra än hufvudhandskriften hämtade Rigstula och Hyndluljod, dikter af genealogiskt innehåll, skildrande människosläktets förgrening i olika stånd o. s. v. — Hjältesångerna börja med ett ensamt stående kväde om den konstfärdige Volund, hvarefter följa tre sånger, som tillhöra sagokretsen om Helge. Alla de öfriga hjältesångerna besjunga volsungars och gjukungars öden. Hufvudpersonen i dessa skildringar är hjälten Sigurd Fafnesbane. — Såsom ett bihang till eddakvädena upptagas vanligen ur yngre handskrifter Solsången (isl. Sólarljóð), en ädelt hållen, kristlig uppbyggelsedikt från omkr. 1200, till innehållet nära anslutande sig till den under medeltiden så vanliga visionslitteraturen, samt den märkvärdiga Grottesången, som behandlar folksagan om kvarnen, som mal på hafvets botten. Med samma eller större rätt kunna emellertid äfven hit föras åtskilliga i de prosaiska hjältesagorna inströdda dikter (utg. i en samling under titeln "Eddica minora" af A. Heusler och W. Ranisch 1903). Den poetiska eddan utgafs för första gången i sin helhet 1787—1828 af Arnemagneanska kommissionen i Köpenhamn, till hvars text åtskilliga äldre upplagor ansluta sig. Den första strängt kritiska och ännu i det hela bästa upplagan utgafs 1867 af S. Bugge (ehuru denna naturligtvis i exakt återgifvande af originalet öfverträffas af L. Wimmers och F. Jónssons fototypiska upplaga 1891). Goda, den nyaste forskningen upptagande upplagor äro utgifna af B. Sijmons 1888—1906 och (K. Hildebrand och) H. Gering 1904; en diger kommentar af F. Detter och R. Heinzel 1903, fullständig ordbok af H. Gering 1903 (mindre handordbok i 2:a uppl. 1896). Till svenska äro sångerna öfverflyttade af A. A. Afzelius 1818, P. A. Gödecke 1877 (2:a uppl. 1881), F. Sander 1893 (illustrerad) och bäst (men endast i urval) af K. Ljungstedt 1904 (jfr ock samme författares "Eddan" 1898, en populär redogörelse för innehållet). Bland utländska öfversättningar må nämnas: den norska af A. Gjessing 1899, den danska af K. Gjellerup (blott gudasångerna) 1895 (illustr.) samt den tyska af H. Gering 1892 (väl bäst af alla öfver hufvud). 2. Yngre eddan är en lärd poetik, som afser att meddela skaldekonstens utöfvare nödig kännedom såväl om de gamla myterna och de därpå grundade samt i fornskandisk poesi mycket använda omskrifningarna (s. k. kenningar) som ock om de olika versslagen. Den mytiska afdelningen af skriften inledes med Gylfaginning, som under form af ett samtal, hvari konung Gylfe är en af deltagarna, meddelar en öfversikt af den gamla gudaläran. Därefter följa Brages samtal (isl. Bragaræður), Brages berättelser om åtskilliga myter, bl. a. myten om skaldekonstens upphof, och därigenom vinnes en öfvergång till Skaldskaparmal, framställningen af skaldernas uttryck och omskrifningar, samt till den i form af en kommentar till Snorres konstrika lofkväde Hattatal uppställda Hattalykill eller versarternas uppräkning och förklaring. Att Snorre Sturlasson själf författat åtminstone väsentliga delar af denna bok och i en samling inneslutit det hela, synes otvifvelaktigt och styrkes af utsagor från gamla tider. Till den prosaiska eddan äro i handskrifterna vanligen såsom bihang fogade några, delvis ytterst förtjänstfulla, grammatiska afhandlingar af olika författare. Denna edda utgafs först af P. J. Resenius i Köpenhamn 1665, sedan bäst i 3 band 1848, 1852, 1880—87 af Arnemagneanska kommissionen i Köpenhamn; handupplaga af F. Jónsson 1900. De grammatiska afhandlingarna utgåfvos särskildt af Samfund til udgivelse af gammel nordisk literatur 1884—86. En svensk öfversättning af den prosaiska eddan utgafs 1819 af A. J. Cnattingius. Th. W. (Ad. N—n.) Edda (annan form för Eda), sjöv. Se Bakström. Ed-Debaïa. Se Dráa. Ed-Deir (Ed-Der). Se Deir 1. Eddelien, Matthias Heinrich Elias, dansk målare, f. 1803 i Greifswald, d. 1852, genomgick konstakademien i Köpenhamn, fick 1839 dess stora resestipendium och blef 1844 agré vid densamma. Utsmyckningen af Kristian IV:s kapell i Roskilde domkyrka — hvilket arbete vittnar om hans fina färgsinne — var E:s förnämsta verk. Han fullbordade likväl ej mer än de öfre väggpartierna och hvalfvet — efter E:s död blef kapellets dekorativa målning utförd af Marstrand. Ph. W.* Edder, flod. Se Eder. Ed-Djof. Se Djof. Ed-Dome. Se Duma. Ed-Dráa. Se Dráa. Eddy [e'di], mrs Mary Baker E., grundläggarinnan af Christian-science-rörelsen. Se Christian science. Eddystone [e'distən; af eng. eddy, hvirfvel, motström, och stone, sten], klippref i Engelska kanalen, 22 km. s. v. om Plymouth. Eddystonegrunden bestå af flera ref och klippor, som vid vanligt högvatten befinna sig under vattenytan. Det på den största af Eddystoneklipporna, "Northwestrock" l. "Eddystoneklippan", först byggda fyrtornet uppfördes af Henry Winstanley 1696—98 och hade en mycket bisarr form (dess öfversta del liknade mera en kinesisk pagod än en fyr). 1703 blef detta torn kullslaget af en storm (hvarvid flera personer omkommo), och 1706—09 byggde John Rudyerd ett nytt, af trä, liksom det förra. Sedan denna fyr 1755 förstörts genom vådeld, byggdes