Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1347-1348 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del förvaringsrum för till kulten hörande
föremål. Under dessa ligga, djupt under templets
golf, E:s kryptor, gömställen för templets
dyrbarheter. Korridoren (F), som ligger mellan
ringmuren (G) och templets centrala delar,
har en rikedom af hieroglyfer och bildliga
framställningar. — Förutom Horustemplet har
E. ännu en gammal helgedom, "födelsehuset",
där Horus födelse högtidligen firades.
-st -son.

Edgar [e’dgə] l. Eadgar, angelsaxiska
furstar. 1. E., Edmund I:s son, f. 944, d. 975,
utropades 957 till konung öfver Northumbria och
Mercia, hvilka gjort uppror mot hans broder Edwy
i Wessex, och blef efter dennes död 959 erkänd som
konung äfven där. Rikets nyvunna enhet symboliserades
genom E:s högtidliga kröning i Bath. Den berömde
Dunstan var under E. själen i regeringen. Själf
påverkades E. troligen i sina styrelsegrundsatser af
sina släktförbindelser med Ottonerna i Tyskland. Hans
regering var fredlig, och för senare tider stod det
då rådande tillståndet, "E:s lag", som ett ideal.

2. E. the Ætheling, Edmund Järnsidas
sonson och Edvards son, var född i Ungern, dit
hans fader hade måst fly undan Knut den stores
förföljelser, valdes efter Harald Godwinssons
död (1066) till konung i England af ett parti i
norr, men måste redan i dec. s. å. underkasta sig
Vilhelm Eröfraren. Ett par år senare flydde han
till konung Malcolm Canmore i Skottland, som gaf
honom skydd och 1074 gifte sig med hans syster. E:s
upprepade försök att med hjälp än af skottar, än
af danskar undantränga Vilhelm och hans normander
misslyckades ständigt. Under Vilhelm Rufus uppgaf
han 1091 alldeles sina tronanspråk, deltog till en
tid i korståget 1099 och dog i England vid hög ålder
under Henrik I:s regering. Han var den siste manlige
ättlingen af den gamla angelsaxiska konungastammen.
V. S—g.

Edgehill [e’dʃhi’l]. Se Burford.

Edgeworth [e’dʃωəth]. 1. Henry Essex E. de Firmont,
Ludvig XVI:s biktfader, f. 1745 i Edgeworthstown,
grefsk. Longford på Irland, som son af en till
katolicismen öfvergången engelsk präst, uppfostrades
hos jesuiterna i Toulouse och studerade vid Sorbonne,
hvarpå han 1777 blef biktfader åt madame Elisabeth,
Ludvig XVI:s syster. Under revolutionen höll E.,
som tillhörde "de edvägrande prästerna", sig dold
i Choisy under namnet Essex, men skyndade till den
lifdömde konungens sida, då denne önskade honom
till sin siste själasörjare. Hans berömda ord till
Ludvig, då denne skulle bestiga schavotten: "Fils de
Saint-Louis, montez au ciel" (Son af den hel. Ludvig,
uppstig till himmelen), äro emellertid en senare
uppdiktning. Efter skräckväldet, då han under ständig
lifsfara höll sig dold i Frankrike, begaf han sig
1796 till England, där han afslog en af Pitt erbjuden
pension, och slöt sig sedan till "Ludvig XVIII",
hvars allmoseutdelare han blef. Med uppoffrande
trohet följde han denne på hans irrfärder och dog
29 juli 1807 i Mitau. E:s Mémoires, som väsentligen
skildra hans vistelse i Frankrike under revolutionen,
utgåfvos 1815 i England af C. Sneyd Edgeworth (i
fransk öfv. s. å.; omtryckta i Barrières "Bibliothèque
des mémoires relatifs à la révolution française",
d. 9, 1847), hans Lettres af Élise de Bon 1818
E. A—t.


2. Maria E., den föregåendes kusins dotter,
engelsk romanförfattarinna, f. 1767, tillbragte
från 1782 nästan hela sitt lif på ett familjegods vid
Edgeworthstown, i grefsk. Longford på Irland, och dog
där 1849. Hennes först offentliggjorda skrift var
Letters to literary ladies (1795). Därefter skref
hon ett pedagogiskt arbete, Essays on a practical
education (1798), som hon författade i förening med
sin fader, Richard Lovell E. (d. 1817). Sitt
rykte vann hon företrädesvis genom sina romaner,
bl. a. Castle Rackrent, kanske den bästa (1800),
Belinda (1801), Popular tales (1804), Tales of
fashionable life (1809—12), Patronage (1814), Ormond
(1817) samt Helen (1834). Stort bifall vunno äfven
hennes berättelser för ungdom, Rosamond (1822)
och Harry and Lucy (1825) m. fl.
Många af hennes arbeten ära öfversatta på svenska. — Miss E. intager
ett framstående rum inom den engelska litteraturen,
förnämligast genom sina teckningar af irländska
folkets karaktär och seder — skildringar, som
föranledde W. Scott att på liknande sätt behandla
Skottlands folklif och minnen. Hennes berättelser
utmärka sig för raskt framställningssätt, liflig
fantasi samt klart och rent språk. I åtskilliga af
dem gör den didaktiska tendensen sig alltför mycket
gällande. Hennes arbeten utkommo 1824 i 14 bd
och 1870 i 10 bd. Litt.: Francis Anne Edgeworth,
"A memoir of M. E." (3 bd, 1867), Zimmern,
"M. E." (i serien "Eminent women", 1883).
(J. M.)

Edgeworth [e’dʃωəth], Francis Ysidro, engelsk
nationalekonom, f. 1845 i Edgeworthstown på
Irland, blef docent i logik i Oxford och professor
i nationalekonomi i London samt är sedan 1891
professor i det senare ämnet i Oxford. Han tillhör
i utpräglad grad den moderna teoretisk-matematiska
riktningen inom nationalekonomien och har efter
dess metod upptagit en stor mängd af de svåraste
teoretiska problemen inom sin vetenskap till en
mycket skarpsinnig behandling. Bland hans arbeten
i bokform märkes Mathematical psychics (1881). De
flesta resultaten af sina studier har han emellertid
nedlagt i tidskriften "Economic journal", som han
redigerat alltsedan dess uppkomst, 1891. I tullfrågan
har han liksom de fleste af de engelske teoretiske
nationalekonomerna ingripit på frihandelssidan.
E. Hkr.

Edgeworth de Firmont. Se Edgeworth 1.

Edgeworthia, bot., växtsläkte af fam. Thymelæaceæ,
med 2 arter i Himalaya och östra Asien. Af E. Gardneri
(E. papyrifera), mitsumata, ett meterhög buske,
framställes japanskt papper. Jfr Thymelæaceæ.
G. L—m.

Edgren. 1. August Hjalmar E., universitetslärare,
språkforskare, skald, f. 18 okt. 1840 på Östanå
bruk i Värmland, blef 1858 student i Uppsala och
inskref sig kort därefter som volontär vid Värmlands
regemente. 1860 aflade han officersexamen, men tog
redan 1861 afsked för att å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>