kemiskt laboratorium. Sin vidare bokliga utbildning inhämtade han på de offentliga biblioteken. 15 år gammal, erhöll han tillfälle att lära sig telegrafera, och under de närmaste 5 åren var han telegrafist på ett stort antal platser i Förenta staterna och Canada. Han anställdes som ingenjör 1868 hos Western union telegraph co., som uppmuntrade hans experimentarbete, och 1869 hos The Laws gold report co. Under tiden egnade han sig åt ett flitigt experiment- och uppfinnararbete inom telegrafien, som resulterade i åtskilliga förbättringar och uppfinningar af stor betydelse för den dåtida utvecklingen af detta nya område. Den viktigaste af dessa var utarbetandet (1869) af duplex- och (1874) kvadruplexsystemet, enligt hvilket senare två telegram samtidigt kunna afsändas i hvardera riktningen af en och samma linje. 1873 erhöll E. den första nämnvärda ekonomiska uppmuntran för sina arbeten, då han för en förbättrad typtelegraf för börsnoteringar erhöll 40,000 dollars. Härför uppsatte han laboratorium och mekanisk verkstad i Newark, New Jersey, hvarifrån han snart flyttade till Menlo Park. E. fortsatte där sina arbeten inom telegrafien och utarbetade sextuplexsystemet; han egnade sig därefter, sedan Bell uppfunnit telefonen, åt detta område och utarbetade bl. a. (1877) den första praktiskt användbara kolmikrofonen, som kompletterade Bell-telefonen och bidrog till densammas segertåg. Under dessa arbeten leddes han till en af de originellaste af alla uppfinningar, fonografen (1877), som upptecknar och återgifver artikulerade ljud och hvilken han sedan oafbrutet förbättrat, så att densamma blifvit af en synnerligen stor kulturell och praktisk betydelse. Till denna period hör äfven ett stort antal uppfinningar af mindre praktiskt värde, såsom mimeografen, en apparat för mångfaldigande af handskrifvelser, samt hans trådlösa telegrafisystem (1878) för i gång varande järnvägståg, hvarvid signaler fortplantades medelst elektriska induktionsstöringar (jfr Marconis system). Vid samma tid utarbetade han ett system för elektrisk spårvägsdrift, enligt hvilket flera linjer byggdes. 1879 började han sina arbeten på den elektriska koltrådslampan (glödlampan), som redan 1880 efter ett intensivt arbete fullbordades och erhöll den form, som den alltsedan dess i hufvudsak bibehållit. 1882 anlades under E:s ledning den första elektriska belysningsstationen (i New York city), som gaf ström åt 2,000 lampor. Detta företag, som genast var en teknisk och ekonomisk framgång, innebar ett utomordentligt uppfinnararbete, då alla därtill hörande detaljer, såsom dynamomaskin, ledningssystem, kablar, instrumentering och säkerhetsanordningar, blefvo af E. förbättrade eller själfständigt utarbetade; vid denna station användes treledarsystemet och en lampspänning af 110 volt. Elektriska glödlampsbelysningen vann genast en oerhörd spridning i såväl Amerika som Europa; efter uppfinnaren benämnes i Förenta staterna nästan hvarje elektriskt belysningsbolag ortens Edison electric co. De följande åren använde E. till förbättringar på belysningsområdet, och under hans ledning anlades fabriker för tillverkning af lampor och elektriska maskiner. De största af dessa, Edison electric works i Schenectady, New York, sammanslogos sedermera med Thomson-Houston-verken i Lynn, Massachusetts, till General electric co., Förenta staternas största elektriska industriföretag. På grund af sina ofvan anförda arbeten anses E. hafva mer än någon annan bidragit till elektroteknikens snabba utveckling inom Förenta staterna. 1886 flyttade han till sina nuv. laboratorier och verkstäder i Orange, New Jersey. 1887 uppfann han kinetoskopet (kinematografen), som återgifver s. k. rörliga bilder. Under 1890-talet egnade han sig åt järnmalmsförädling i afsikt att tillgodogöra stora förekomster af fattig järnmalm (15 à 18 proc. järn) i Ogden, New Jersey. Efter flera års arbete och sedan han därpå nedlagt större delen af sin förmögenhet måste han uppgifva försöken. Hans därvid gjorda erfarenheter och förbättringar hafva öfverlåtits till Dunderland iron ore co. i Norge (1901). Samtidigt utarbetade han förbättringar inom cementindustrien och byggde 1903 en större cementfabrik i Stewartsville, Pennsylvania, som arbetat med stor framgång. 1895 började han sina arbeten på elektriska ackumulatorn, som ledde till sammanställandet och utarbetandet af den alkaliska järn-nickelackumulatorn, hvilken lofvar att blifva den närmaste framtidens ackumulator för kommunikationsändamål. F. n. (1907) fortsätter E. dessa arbeten och egnar sig åt ledandet af sin fonograffabrik i Orange, som fullständigt behärskar denna tillverkning inom Förenta staterna. 1906 utgingo därifrån i marknaden bl. a. omkr. 35 mill. fonografcylindrar. E. är medlem af ett stort antal vetenskapliga och tekniska samfund i Amerika och Europa. 1890 blef han led. af Svenska vet. akad. J. O. R—s.

Edisonfattning, elektrot., ett af Edison angifvet sätt att fästa elektriska glödlampor, som blifvit det normala och mest använda öfver hela världen. Lampsockeln är försedd med en gänga, som passar i en motsvarande gänga i hållaren; här går den ena polen till lampan. Genom en plan bottenkontakt tillföres den andra polen. A. E—m. Edisonit, miner., en rutilart från North Carolina. Éditeur [edit<over>ö</over>r], plur. éditeurs, fr. (lat.