editor), utgifvare, (bok-, musik-)förläggare. (Jfr Edition.) Edith [ī'dith] l. Eadgyth [eā'dgith], engelska furstinnor. 1. Angelsaxiske konungen Edvard I:s dotter, f. 913 l. 914, d. 946, blef 929 förmäld med Otto den store, sedermera tysk kejsare. — 2. Den heliga E., konung Edgars dotter, f. omkr. 962, dog som nunna i klostret Wilton 984, där hennes moder Wulftryth efter sin skilsmässa från konungen torde ha blifvit abbedissa. — 3. Den mäktige Jarl Godwins dotter. Hon blef 1045 förmäld med engelske konungen Edvard Bekännaren, gynnade sin broder Tostigs tronanspråk mot Harald Godwinsson och dog 1075, mycket hedrad af Vilhelm Eröfraren. Edithberga. Se Berta, "den heliga". Edition (lat. editio, utgifning af en skrift), upplaga. Ordet förkortas ofta till ed. — Editio princeps, lat., "hufvudupplaga", den första tryckta upplagan af en författares verk; den bästa upplagan af ett arbete. — Editio regia, "kungliga upplagan". Se Bibeltext, sp. 243. — Editor, lat., utgifvare. Under den romerska tiden betecknade detta ord föranstaltare af circensiska spel, gladiatorsstrider o. d. Editor, lat. Se Edition. Edkins [e'dkinṡ], Joseph, engelsk missionär, sinolog, f. 19 dec. 1823 i Nailsworth, Gloucestershire, d. 23 april 1905, ordinerades 1847 till präst, utsändes 1848 af London-missionssällskapet såsom missionär till Kina. Där var han de första 10 åren stationerad i Shanghai, hvarifrån han gjorde upprepade, på den tiden med stora faror förenade missionsresor inåt landet (Sung-kiang, Su-tschou, Hu-tschou, Hang-tschou m. fl. städer). Under taipingrörelsen bar han fram evangelii vittnesbörd på olika platser inom Taipingriket, ja i dess hufvudort Nanking inför själfva taipingkejsaren (se därom E:s Narrative of a visit to Nanking, 1863). E. öfverflyttade i början på 1860-talet till Tientsin. Efter två års arbete där verkade han (som 1880 lämnade London-missionssällskapets tjänst) i Peking i 30 år. Under de sista åren af sitt lif var han fäst vid Chinese imperial customs's service. E. egnade sig med entusiasm åt studiet af Kinas språk och land, ett studium, som satte frukt i många förtjänstfulla arbeten. Bland dessa må nämnas Chinese and foreign concord almanack (1852), Grammar of the Shanghai dialect (1853), Grammar of the mandarin dialect (1857), The religious condition of the chinese (1859; 3:e uppl. 1884 under titeln "Religion in China"), New testament in the mandarin dialect (1861), China's place in philology (1871), Chinese buddhism (1880), Modern China, Evolution of the chinese language (1888), Introduction to the study of chinese och The early spread of religions ideas especially in the far East samt det postuma arbetet Banking and prices in China. A. K. Edler (Edler von), tysk adelstitel, hvars innehafvare i rang står öfver den vanliga adeln, men efter friherre. Edler von Wiesenbrunn [fån viṡen-]. Se Kiesewetter. Edlig förpliktelse l. Edsförpliktelse, dels i allmänhet sådan skyldighet, som man genom edlig utfästelse åtagit sig, eller skyldighet att aflägga ed, dels särskildt (jur.) förpliktelse att med ed, som aflägges inför domstol eller domhafvande, bekräfta riktigheten af någon förut lämnad uppgift, framför allt till bouppteckning. Dylik förpliktelse åligger egare eller delegare till den i bouppteckningen upptagna egendomen, emellanåt äfven andra personer, som kunna antagas ha närmare kännedom om densamma. Edsförpliktelsens fullgörande är för konkursgäldenär obligat och kan eljest yrkas af vederbörande rättsegare. Eden kan framtvingas medelst vite eller häkte. Se vidare Bouppteckning, Mened, Skriftliga bevis. C. G. Bj. Edling, Bernhardina (Dina), sångerska, född Niehoff, f. 14 nov. 1854 i Lund, studerade för prof. Günther i musikkonservatoriet i Stockholm och debuterade på k. Stora teatern 1876 såsom Adina i "Kärleksdrycken" samt 1877 såsom Alice i "Robert" och Pamina i "Trollflöjten". Hon var 1877—92 engagerad vid k. operan och utförde där ett stort antal sångpartier, bland hvilka må nämnas Susanna i "Figaros bröllop", Anna i "Friskytten", Fru Ström i "Muntra fruarna", Zerlina i "Don Juan" och "Fra Diavolo", Bertha i "Profeten" och "Nürnbergerdockan", Amneris i "Aida", Rosina i "Barberaren", Adalgisa i "Norma", Serpina i "Ett litet huskors", Zephyrine i "Diamantkorset", Fatima i "Oberon", Lola i "På Sicilien" samt Mignon och Carmen. Hon gifte sig 1883 med ingenjören Gunnar Edling och blef änka efter honom 1897. Sedan hon lämnade scenen, har hon egnat sig åt sångundervisning och uppträdt på större konserter. Fru E:s röst eger omfång och en mindre vanlig fyllighet jämte välljud och naturlig böjlighet; hennes föredrag är varmt och musikaliskt, hvarför hon ofta anlitats såsom konsertsångerska. På scenen visade hon till en början inga egentliga dramatiska anlag annat än för naiva eller skälmska partier, men genom ytterst samvetsgrant och flitigt studium lyckades det henne att väl utmejsla äfven så svåra allvarligare karaktärsroller som "Carmen" och "Amneris". Såsom oratoriesångerska (bl. a. ett tjugutal gånger i Haydns "Skapelsen") har hon utmärkt sig framför andra samtida sångerskor i Sverige. Hon invaldes 1885 i Mus. akad. A. L. (E. F—t.) Edlinger, Johann Georg von, tysk målare, f. 1741, d. 1819, hofmålare i München, var en produktiv och själfständig konstnär. Hans verk tillhöra det bästa, som i Tyskland åstadkoms på porträttets område i början af 1800-talet. G—g N. <img l>

Edlund, Erik, fysiker, f. 14 mars 1819 i Edsbergs socken, Örebro län, d. 19 aug. 1888 på Ekudden vid Vaxholm. Han blef student i Uppsala 1840, filos. doktor 1845 och docent i mekanik 1846. 1847—49 vistades han, såsom bysantinsk stipendiat, i Tyskland och Belgien samt kom under denna tid i tillfälle att arbeta på W. Webers laboratorium i Leipzig. 1850 anställdes han som fysiker vid Vet. akad., hvilken 1851 kallade honom till sin ledamot. 1854—75 var E. tillika anställd som fysiker