samma plats uppfördes i midten af 6:e årh. f. Kr. Kolonnerna i denna tempelbyggnad voro en skänk af den lydiske konungen Kresus, som låtit på dem inrista sitt namn; äfven dessa kolonner voro nedtill försedda med reliefer (s. k. columnæ cælatæ), af hvilka rester förvaras i British museum. Lämningar af ett ännu äldre tempel, beläget under de båda nyssnämnda, fann engelsmannen Hogarth vid gräfningar 1904—05. Ett nytt skede i de efesiska utgräfningarna begynte 1895, då österrikarna började frilägga den hellenistisk-romerska staden, som på grund af floden Kaystros' uppslamning anlades af konung Lysimachos betydligt v. om den gamla staden. De österrikiska gräfningarna ha hittills företagits hufvudsakligen i den trakt, som ligger mellan höjden Panajir-dag och den gamla hellenistiska hamnen. Där har man funnit lämningarna af flera praktbyggnader från hellenistisk-romersk tid, bland hvilka märkas följande. Omkring ett torg, 70 m. i kvadrat, har man funnit en 10 m. djup kolonnad, som löper längs kring torget; den östra ingången leder genom propyleer, rikt smyckade med skulpturer. Vid hamnen har man funnit resterna af en ståtlig, 2 våningar hög dekorationsbyggnad, som åt hamnsidan löper i rät linje, men åt stadssidan i båglinje. Bakom denna byggnad ligga ansenliga ruiner af ett stort offentligt bad, de s. k. konstantinska termerna (förut Gymnasion kalladt). Vidare har man uppgräft den ståtliga teatern och ett stadion från hellenistisk tid. Från hamnen till teatern leder en 500 m. lång gata, som var försedd med kolonnader. På sluttningen af Panajir-dag har man anträffat ruiner af en tvåvånings rundbyggnad från 2:a årh. f. Kr., försedd med doriska och joniska kolonnader i fria, hittills obekanta stilarter. — Bland de lösa jordfynden, af hvilka de viktigaste förts till Wien, där de nu stå uppställda, märkes särskildt en förträfflig bronsstaty af en ung atlet, ett attiskt arbete från midten af 4:e årh. f. Kr. Litt.: Curtius, "Ephesos" (1874), Wood, "Discoveries at Ephesus" (1877), Fergusson, "The temple of Diana at Ephesus" (1883), Benndorf, "Forschungen in Ephesus" (I, 1906) och de österrikiska gräfningarnas ledare Heberdeys redogörelser i "Jahreshefte des österreichischen instituts" (fr. o. m. 1898). S. W—e.

Fig. 2. Pelare från Artemision Efesos. (Efter J. Fergussons rekonstruktionsförslag.)

Efeter (grek. efetai), ett af femtioen medlemmar sammansatt domarkollegium i det forna Aten, hvilket hade att döma i vissa slag af mordprocesser. Rörande namnets språkliga förklaring, tiden för kollegiets uppkomst (möjligen är det inrättadt af Drakon), grunderna för dess tillsättning och omfånget af dess befogenhet råder stor ovisshet. Tydligt är blott, att det efter hand undanträngdes dels af areopagen, dels af de heliastiska domstolarna och slutligen nästan råkade i glömska. Litt.: E. Österberg, "De ephetarum atheniensium origine" (1885). A. M. A. Effacera (fr. effacer), eg. utplåna; öfverträffa, ställa i skuggan, alldeles fördunkla. — Effacera sig, vid fäktning vända den beväpnade sidan i st. f. bröstet mot motståndaren, för att erbjuda så liten anfallstafla som möjligt. Effekt (lat. effectus, af efficere, åstadkomma), verkan, påföljd, intryck; det intryck ett konstverk eller någon dess detalj frambringar, vare sig denna verkan är äkta och står i nära samband med konstverkets idé eller det är en löst påhängd effekt, vunnen genom okonstnärliga medel, öfverdrifter, rent yttre glans, sträfvan att framför allt åstadkomma spänning, skattande åt en osund tidssmak och dylikt effektsökeri, som bl. a. kan anlita den genom något plötsligt uppskakande moment åstadkomna "knalleffekten"; effekter, tillhörigheter, persedlar, lösören, transportgods; värdepapper (obligationer, aktier, växlar o. d.). Inom mekaniken förstås med effekt ett mekaniskt arbete per tidsenhet. Uttryckes den arbetande kraften i kg., vägen i m. och tiden i sekunder, blir arbetet i och för sig uttryckt i kilogrammeter eller meterkilogram (mkg.) och effekten i sek. mkg. Effekt är ett mått på arbetsförmåga hos en motorisk kropp, t. ex. en dragare, en fallande vattenmassa, en exploderande eller expanderande gasmassa, en vattenkraftmaskin, en ångmaskin, en elektromotor o. s. v. Motorers effekt uttryckes i allmänhet i hästkrafter (hkr). Med hästkraft förstås därvid en effekt af 75 sek. mkg., d. v. s. ett arbete lika stort med det, som skulle erfordras för att på 1 sekund lyfta 75 kg. 1 m. i lodrät led eller för att på samma tid lyfta 1 kg. 75 m. högt. Se vidare Hästkraft. O. E. W. Effektbåglampa l. Effektlampa, elektrot., en båglampa (se d. o., sp. 806), vid hvilken ljuseffekten förstärkts genom inblandning i kolen af kemiska föreningar, salter, hvilka öka mängden af lysande strålar. A. E—m. Effektfaktor, elektrot., den faktor (alltid < 1), hvarmed vid växelström voltampèretalet skall multipliceras för att ge watt-talet. Den uttryckes med cos φ, då fasförskjutning mellan ström och spänning är upphofvet, hvilket är det vanliga. φ är fasförskjutningsvinkeln. Effektfaktorn kan ock härröra från en deformerad ström- eller spänningskurva, såsom då en elektrisk ljusbåge finnes i strömkretsen. Jfr Elektrisk arbetsöfverföring. A. E—m. Effektiv (se Effekt), verksam, som medför afsedd verkan; verklig, genomförd. Effektiv spänning, elektrot. Se Effektiv strömstyrka.