förminskningen i känslighet gäller endast den färg det infallande ljuset hade och att således öfriga färger, hvilka tillsammans bilda komplementfärgen till den ursprungliga, kunna i det senare tillkommande ljuset framträda med oförsvagad intensitet. Är den betraktade ljuskällan ofärgad (hvit), så genomgå såväl de positiva som de negativa bilderna vid sitt utslocknande en följd af färgförändringar (hvilket fenomen på tyska benämnes "abklingen der farben"), som bero därpå, att de olika enkla (prismatiska) färger, af hvilka det hvita ljuset är sammansatt, icke ha samma inverkan på näthinnan. Däraf följer ock, att efterbilder af färgade föremål likaledes måste visa dylika färgväxlingar, utom i det sällsynta fallet att föremålets färg är enkel. — Efterbilder kunna ock framkallas på följande sätt. Om man en längre stund betraktar ett ljust föremål, t. ex. en hvit skifva, på mörk grund och därpå tillsluter ögonen, så ser man en positiv efterbild, och denna öfvergår till negativ, när ögat ånyo utsattes för hvitt ljus. — Framkallandet af efterbilder kräfver stor försiktighet och bör icke länge fortsättas eller ofta upprepas, emedan ögonen lätt kunna taga skada däraf. R. R.* Efterbildning, jur., den handling, hvarigenom utan vederbörandes tillåtelse teckningar och konstverk helt eller delvis reproduceras. Se Eganderätt 2. Efterblomstring, Metanthesis, bot., höstblomstring, beroende på opsigoni (se d. o.). Den kan uppstå antingen genom fortsatt utveckling af redan förefintliga (sommar-)inflorescenser, nästan alltid efter ett förutgånget längre eller kortare afbrott i utvecklingen, eller genom bildning af nya (höst-)inflorescenser. Jfr Förblomstring. G. L—m. Efterblödning, med. Den uti ett färskt sår uppkommande blödningen stillas därigenom, att de genomskurna ådrornas mynningar fyllas af blodproppar. Bildandet af sådana söker konsten åstadkomma genom underbindning. Äfven de ådrorna omgifvande mjuka delarna kunna genom sitt tryck mekaniskt tilltäppa kärländarna, synnerligen om dessa senare, till följd af sin elasticitet, dragit sig tillbaka. Denna tillslutning är dock i vissa fall endast tillfällig (temporär). Den påträngande blodströmmen, företrädesvis i pulsådrorna, kan efter längre eller kortare tid åter utjaga den färska, lösa blodproppen och öppna kärlmynningen, hvarvid en blödning kan uppkomma. Detta inträffar såväl i tillfälliga sår som i operationssår och ifrån kortare stunder till flera dygn efteråt. Inträffar efterblödningen från en större pulsåder, som antingen aldrig blifvit underbunden eller från hvilken "ligaturen" lossnat, kan förblödning uppkomma, och många exempel finnas på, att patienter af sådan anledning tillsatt lifvet. Efterblödning kan stundom också framkallas däraf, att en inflammation med varbildning löser upp de blodproppar, som bildat sig, eller kommer de anlagda ligaturerna att lossna. Efterblödning måste behandlas på samma sätt som den första blödningen. Enär hjälpen ej alltid är nära, är det för läkaren en oeftergiflig plikt att söka förekomma en så farlig tillfällighet. Därför bör intet sår förbindas, förrän alla kärländar blifvit på det noggrannaste uppsökta och underbundna, synnerligast i sådana regioner, där större pulsådror framgå, och under den första tiden efter skadan eller operationen bör en sådan patient ej lämnas ur sikte. Rsr. (J. Å.) Efterbörd (jfr bära i bet. föda), obstetr., den del af fosterägget, som i regeln framfödes efter fosterkroppen och som består af moderkakan (placenta) med därvid sittande nafvelsträng och ägghinnor. Den tid, som förflyter mellan fosterkroppens och efterbördsdelarnas afgång, har man kallat efterbördsperioden. Sedan lifmodermuskeln något hämtat sig efter arbetet för fosterkroppens utdrifvande, sammandrager den sig ånyo, hvarvid moderkakan lossas från sitt fäste, hvars kärl sönderslitas och blöda. Genom nya sammandragningar utpressas efterbörden och stillas blödningen. Normalt afgår efterbörden genom naturens egen åtgärd 1/4 till 1/2 timme efter fosterkroppen. Om den låter vänta på sig mycket länge, så beror detta vanligen antingen på slapphet hos lifmodern eller på fastväxt moderkaka, i hvilka fall läkare eller barnmorska måste ingripa. Viktigt är att noga efterse, det efterbörden helt och hållet afgått. I lifmodern kvarstannade delar af moderkakan böra genast aflägsnas, emedan de annars lätt gifva anledning till blödning och barnsängsfeber m. m. Jfr Förlossning. F. B.* Efterbördsperiod, obstetr. Se Efterbörd. Efterhärmning, mus. Se Imitation. Efterjäsning. Se Brännvinsbränning, sp. 432, och Öl. Efterklangspoesi kallas den diktning, som i innehåll och form väsentligen endast utgör upprepningar af en föregående periods eller en tidigare enstaka författares alstring, men icke tillför vitterheten afgörande nya värden, vare sig i stil eller idé. Efterklang är naturligt nog ofta skönjbar hos debuterande, som ej funnit sin individualitets rätta uttryck. Är ett helt lands vitterhet någon tid väsentligen efterklangspoesi, kännetecknar detta vanligen, att den härskande litterära riktningen blommat öfver. Efterkraf (ty. nachnahme, fr. débours, eng. cash on delivery), hand., den fordran för gjorda utlägg — förskjutna frakter, forlöner, tullumgälder, speditionskostnader o. s. v., stundom jämväl förskott å godsets värde —, som speditören eger att utkräfva hos mottagaren af en vara. Efterkrafsgods, som befordras å svenska statens järnvägar, utlämnas till adressaten, först sedan denne betalt efterkrafvet. Emottagare af efterkrafsförsändelse får icke öppna eller i något afseende rubba försändelsens omslag, innan såväl frakt som efterkrafsbelopp m. m. blifvit inbetalda. Sändning af brännvin och andra brända spritvaror äfvensom vin får ej beläggas med efterkraf för godsets värde. Denna bestämmelse eger dock icke tillämpning för denatureradt brännvin, såvida detsamma å järnväg försändes af person, som styrkt sig vara innehafvare af denatureringsrätt eller af rättighet att försälja denatureradt brännvin. Till afsändaren utbetalas beloppet vid afsändningsstationen, så snart underrättelse dit ingått, att mottagaren inbetalt beloppet å adresstationen. Vägrar mottagaren att utlösa med efterkraf belagdt gods, blir det för afsändarens räkning kvarliggande å adresstationen och behandlas såsom annat outlöst gods. Dock skall, om efterkraf, som utgör förskott å godsets värde, icke blifvit betaldt inom åtta dagar efter dettas ankomst till adresstationen, underrättelse därom lämnas till afsändningsstationen, som har att hos afsändaren förfråga sig angående godsets