disposition. Därest icke inom fjorton dagar svar ingått till adresstationen, skall denna ofördröjligen återsända godset till afsändningsstationen, hvilken har att i vanlig ordning till afsändaren utfärda notis å det återkomna godset. Efterkrafsbelopp, som finnas å stationerna kvarliggande, utan att hafva blifvit af vederbörande godsafsändare uttagna, skola 1 nov. året efter det, inom hvilket samma efterkrafsbelopp af godsemottagaren utbetalts, till vederbörande kassa inreverseras. Skulle, sedan efterkrafsbelopp inreverserats, anspråk på dess utfående göras af godsafsändaren, har denne att hos Järnvägsstyrelsen skriftligen anhålla om beloppets utbekommande. Jfr Postförskott. (A. d'A.) Efterkyngar, obstetr. Se Eftervärkar. Efterlakning. Se Öl. Efterlysning, jur., föreskrifves i några fall inom rättsväsendet. Enligt 13 kap. 4 § giftermålsbalken skall, då äktenskapsskillnad sökes på grund af egenvilligt öfvergifvande och man saknar kännedom om den förlupne makens vistelseort, domaren låta på i lagrummet angifvet sätt lysa efter den förlupne och förelägga honom att inom viss tid återvända. Efterlysning betyder här domstols offentligen kungjorda föreläggande för en å okänd ort vistande person att själfmant inställa sig. Liknande innebörd har den kallelse, som enligt en kungl. förordn. af 27 nov. 1854 skall kungöras, då förklarande sökes, att bortåvarande person skall för död anses (se Dödsförklaring), ehuru i förordn. ej användes ordet efterlysa. — I 16 kap. 5 § handelsbalken stadgas, att gäldenär, som rymmer för skuld, strax skall efterlysas. Åtgärden har i detta fall ej samma syfte och innebörd som i de förstnämnda. Efterlysningen innefattar nämligen här en anmaning att gripa den rymde. Detsamma gäller öfver hufvud i alla de fall, då person, mot hvilken häktningsorder föreligger, efterlyses. E. K. Efterpatrull, krigsv. Se Eftertraf och Eftertrupp. Efterpjäs, mindre dramatiskt arbete, som ges efter det egentliga skådespelet såsom fyllnad i programmet, då detta skådespel ej är helaftonstycke. Eftersats, log., senare ledet i en slutledning. Genom detta leds sammanställning med försatsen framkallas slutsatsen. Eftersiktväxel, växel, betalbar en viss tid efter uppvisandet (efter sikt). Se Växel. Efterskänkande, jur., upplösande af ett obligationsförhållande gåfvovis, men bindande utan åtföljande traditionshandling, nämligen, då fråga är om vanlig fordran jämlikt skuldebref eller annat dylikt bevis, genom dess förstörande eller försättande ur brukbart skick medelst öfverkorsande eller annan sådan åtgärd och allmänt genom en till motparten afgifven viljeförklaring med efterskänkande till innehåll. Efterskänkande kan äfven klädas i formen af en förlikning, fastän man vanligen därmed förknippar föreställningen af rätts ömsesidiga uppgifvande, alltså af ett oneröst aftal. Se Aftal, Förlikning, Gåfva och Skuldebref. A. W. Efterslag, mus., smärre binoter, som anslås efter en melodisk hufvudnot; de noter, som vidfogas i slutet på en vanlig drill (se d. o.). A. L.* Efterslåtter, landtbr., den andra foderskörden på gräsvallar, är i allmänhet långt underlägsen den första till mängd och, då den tages sent, äfven i fodervärde. H. J. Dft. Eftersläpning, elektrot. Se Elektriska maskiner. Efterspel, mus., det tematiskt utarbetade instrumentalspel, som afslutar ett sångstycke, sedan sången tystnat; (lat. postludium), det orgelspel, som efter gudstjänstens slut ledsagar församlingens utgång (kallas äfven utgångsmarsch). A. L.* Efterstyng. Se Sömnad. Eftersvärm. Se Bi, zool., sp. 216. Eftersända (fr. réexpédier, faire suivre; ty. weiterbefördern, nachsenden; eng. to redirect, to reforward, to retransmit), postv., den åtgärd, hvarigenom en efter anhållan af antingen afsändare (t. ex. genom påskrift på försändelses omslag) eller adressat ej uttagen försändelse postbefordras vidare enligt uppgifven ny adress. R. L—n. Eftertraf, krigsv., kallas vid marschbevakning en kavalleriafdelning, som lämnas bakom en kolonn eller dess arriärgarde (se d. o.) för att hålla känning med fienden eller uppehålla honom och därigenom trygga kolonnens marsch. Enligt svenska föreskrifter afdelas vid marsch från fienden i lättframkomlig trakt större delen af en kolonns kavalleri lämpligen till eftertraf. Denna kan ställas under befäl af arriärgardeschefen (arriärgardeseftertraf) eller omedelbart under kolonnbefälhafvaren (kolonneftertraf). Till sin egen trygghet kan eftertrafven lämna efter sig en skvadron, hvilken då kallas eftertrafsskvadron, och om denna låter sin eftersta afdelning följas af en patrull, benämnes denna efterpatrull. Själfständigt kavalleri bevakar sig med en efterpatrull. C. O. N. Eftertrafsskvadron. Se Eftertraf. Eftertrupp, krigsv., kallas vid marschbevakning en hufvudsakligen af infanteri bestående afdelning, som lämnas efter hufvuddelen af en kolonn för att bereda densamma skydd. Enligt svenska föreskrifter lämnar ett större arriärgarde (se d. o.) en bataljon eller en half bataljon såsom eftertrupp, och kan denna tilldelas något kavalleri. Eftertruppen lämnar till sitt eget skydd ett kompani, hvilket då kallas eftertruppskompani, under det återstoden af eftertruppen utgör dess hufvudstyrka. Eftertruppskompaniet låter under marsch en hel eller en half pluton följa efter såsom spets, och denna tryggar sig på marschvägen medelst en efterpatrull, efter hvilken kavalleriet slutligen kan komma. En eftertrupp, som icke är större än två kompanier, kan undvara eftertruppens hufvuddel. Ett arriärgarde om endast en bataljon är att betrakta såsom en eftertrupp. Om vid marsch mot fienden bevakning bakom kolonnen erfordras, besörjes denna vanligen af en eftertrupp. C. O. N. Eftertruppskompani. Se Eftertrupp. Eftertryck, jur., den handling, hvarigenom utan vederbörandes tillåtelse annans skrift i sin helhet eller delvis tryckes, innan stadgad skyddstid tilländagått. Se Eganderätt. Eftervärkar l. (i den äldre svenskan och vissa landskapsmål) Efterkyngar (lat. dolores post partum), obstetr., de med värk förenade sammandragningar af lifmodern, hvilka merendels inträffa under de första dygnen efter en förlossning. De förekomma oftare hos omföderskor än hos förstföderskor, oftare efter en hastig än efter en långsam förlossning. De kunna framkallas genom digifning och äro välgörande därigenom, att de utdrifva obehörigt innehåll