(lefrar m. m.) ur lifmodern och bidraga att minska dennas storlek. Äro de mycket smärtsamma, hvilket undantagsvis inträffar, kunna de lindras genom af läkare föreskrifna rogifvande medel. F. B. (Bvn.) Eftra, socken i Hallands län, Årstads härad. 4,100 har. 1,298 inv. (1905). Annex till Slöinge, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Efverlöf, socken i Malmöhus län, Torna härad. 2,674 har. 772 inv. (1905). E. bildar med Slimminge ett regalt pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt. Efveröd. 1. Socken i Kristianstads län, Gärds härad. 2,975 har. 1,381 inv. (1905). E. bildar med Östra Sönnarslöf ett omväxlande regalt och till egaren af Maltesholm patronellt pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt. — 2. Bränneri i nämnda socken. Produktionen under tillverkningsåret 1905—06 uppgick till 387,720 l. råbrännvin med ett värde af 315,992 kr. e. g., förkortning för lat. exempli gratia, till exempel. Jfr e. c. Egadiska öarna l. Ægadiska öarna (lat. Ægates l. Ægusæ insulæ, "getöarna", it. Isole Egadi), ögrupp utanför Siciliens västra udde, räknas till prov. Trapani och tillhör familjen Florio i Palermo. Dessa öar äro Levanzo (fordom Phorbantia), Favignana (Ægusa) och Marittimo (Hiera l. Sacra), hvilka tillsammans hafva en areal af 43,2 kvkm. med 6,419 inv. (1901). Störst är Favignana, som har präktiga betesmarker och stora hjordar samt en mängd getter och kaniner. Denna ö producerar ett utmärkt vin (Bosco-vin), saffran, fikon och granatäpplen. Vid en vik på norra kusten ligger hufvudorten, Favignana. Vid nämnda vik vann C. Lutatius Catulus 241 f. Kr. en sjöseger öfver kartagerna, hvarigenom det första puniska kriget bragtes till slut. Egal (fr. égal, lat. æqualis), jämlik, jämgod; likformig; likgiltig, enahanda. — Egalisera (fr. égaliser), utjämna, göra jämn l. likformig. I utbildandet af sångröster ingår som en viktig angelägenhet egaliseringen, d. v. s. det fullständiga utjämnandet af "registren" för att all inbördes skillnad mellan deras olika klangfärger må såvidt möjligt utplånas. — Egalitet (fr. égalité), utjämning, jämnhet, likformighet; jämlikhet. Jfr Liberté. — Sedan hertig Ludvig Filip af Orléans under franska revolutionen slutit sig till de vildaste radikalerna, kallade han sig medborgaren Philippe Égalité. Jfr Orléans. Egalisera. Se Egal. Egalitet och Égalité. Se Egal. Eganderätt. 1. Jur., i vanlig juridisk mening den allmännaste, i och för sig mest omfattande rätten till en sak (fastighet eller lösöre). Eganderättens begrepp innebär ingen inskränkning till tid eller omfång i egarens befogenhet att efter sina afsikter bestämma öfver saken, att bruka den på hvad sätt som helst eller lämna den obegagnad, t. o. m. att förstöra den, äfvensom att afhålla andra från densammas tillgodonjutande. I eganderätten har man sålunda brukat inlägga befogenhet för egaren att besitta saken (jus possidendi) och att hindra andra från intrång i egarens rådighet (jus excludendi). Emellertid kan man ej genom uppräkning af särskilda befogenheter angifva eganderätten innehåll, enär detta i särskilda fall kan vara mer eller mindre begränsadt, på grund af rättsregler till förmån för samhället eller genom enskildas rättigheter till samma föremål. Eganderättens väsen innebär däremot, att den, så att säga, sträfvar emot begränsningarna och följaktligen, så snart någon af dessa faller bort, utan vidare utvidgas till att omfatta jämväl det ledigblifna området af befogenheter öfver saken. Den bestämmes alltså bäst såsom rätt att förfoga öfver en sak i alla afseenden, där icke särskilda rättsregler eller andras rättigheter föranleda inskränkningar. — Af hänsyn till samhällets intressen, för hvilka egarens fått stå tillbaka, äro åtskilliga inskränkningar i egarens förfogande (särskildt öfver fastigheter) föreskrifna dels till förmån för grannelaget, dels för samhällsintressen af större omfattning. Till den förra gruppen höra bl. a. dikningslagens ålägganden för jordegare att upplåta mark till dike m. m., reglerna om byggande i vattendrag samt framför allt en mängd stadganden, som för bebyggandet och användandet af fastigheter i städer och andra tätt befolkade samhällen uppställa åtskilliga förbehåll till förekommande af eldfara, osundhet och otrefnad m. m. (se Brandordning, Byggnadsordning, Byggnadsstadga och Ordningsstadga). Till den senare gruppen hör hvad som är stadgadt om bl. a. expropriation och rekvisition, till följd hvaraf egaren kan nödgas mot betalning afstå sin egendom för allmänna ändamål, vidare allmän farled, fiskeled, allmän flottled och kungsådra, allt stadganden, som ålägga jordegare att hålla vissa vattendrag öppna, äfvensom åtskilliga inskränkningar i jordegares rådighet öfver skogen å hans mark. — Eganderätten kan vidare vara underkastad inskränkningar genom andra personers sakrätter till samma föremål samt genom myndighets åtgärder till förmån för egarens borgenärer (konkurs, kvarstad, skingringsförbud, utmätning). — Eganderätten till en sak kan tillkomma flera personer samtidigt, dock ej så, att hvar och en har sina särskilda befogenheter, utan så, att saken tillhör dem gemensamt, en hvar till viss andel (sameganderätt). — Ordet eganderätt begagnas äfven i vidsträcktare betydelse, då därunder inbegripas sådana rättigheter utan egentliga (konkreta) saker till föremål som litterär och artistisk eganderätt samt industriell eganderätt eller rätt att med andras uteslutande i affärsverksamhet begagna viss firma, vissa mönster, uppfinningar (patent) eller varumärken. Likaså afses ett vidsträcktare eganderättsbegrepp än det vanliga, då (särskildt i inbördes testamenten) det talas om eganderätt (för änkling eller änka) till en hel förmögenhet och därmed menas ett (åtminstone relativt) oinskränkt förfogande öfver densamma. I ännu mer omfattande betydelse brukas ordet eganderätt någon gång, då man låter den, såsom den allmännaste och viktigaste förmögenhetsrätten, representera alla rättigheter af förmögenhetsnatur. I juridiskt språkbruk begagnar man dock här hellre ordet egendom (se d. o.). E.V.N. (C.G. Bj.) 2. Artistisk och litterär eganderätt. Skaparen af ett artistiskt eller litterärt arbete är i alla civiliserade stater berättigad att, med andras uteslutande, mångfaldiga detta sitt alster; han kan sålunda efter behag vägra eller medgifva andra tillstånd att reproducera (uppföra eller utföra) detsamma. Allteftersom den afser skrift eller konstverk, kallas denna rätt litterär eller artistisk eganderätt. Dess förnuftiga