sp. 1317, nedtill), radhus o. s. v. Uthusen kunna med fördel inbyggas i boningshuset, och detta bör omges med en tomt, som till största delen bör utnyttjas till trädgårdsbruk. För öfrigt bör det egna hemmet inredas efter innehafvarens smak och i enlighet med sunda hygieniska principer. Goda anvisningar i detta syfte erhållas i arkitekten R. Östbergs bok, "Ett hem, dess byggnad och inredning" (n:r 131 af "Verdandis småskrifter", 1905). För trädgårdens anordnande rekommenderas R. Abelins "Den mindre trädgården, en bok för täppan och torpet" (1902). Af öfrig egna-hemslitteratur må nämnas R. Conricus, "Hem och härd" (1903), E. L. Albert, "Egna-hems-kolonien Strömslund vid Trollhättan", F. Wachtmeister, "Eget hem. De ogifta kvinnornas egna-hemsfråga" (1904), J. E. Bergvall, "Egna hemmets hygien" (1904), artiklar i "Social tidskrift" 1901—06 och "Nordisk landtmannatidning", som sedan 1902 har en som särskild tidskrift utgående afdelning för egnahemsrörelsen (red. af F. A. Vingborg). G. H. v. K. Ego, lat., jag. Däraf egoism (se d. o.), egoist och egotism (se d. o.). Jfr Alter ego. Egodelningsmål, jur. Se Skiftesmål. Egodelningsrätt, jur., domstol för pröfning af skiftesmål. Enligt gällande k. stadga om skiftesverket i riket (den s. k. skiftesstadgan af 9 nov. 1866) är "förste domstol i skiftesmål å landet egodelningsrätt i hvarje härad eller tingslag". Skiftesmål rörande städernas jord handläggas af magistraten. Egodelningsrätten består af ord. domaren i orten såsom ordförande samt tre i landthushållning kunniga, inom häradet eller tingslaget boende män, som inför häradsrätten väljas af jordegarna genom sockenfullmäktige. Besvär öfver egodelningsrätts utslag pröfvas af K. M:t i Högsta domstolen. H. Rhn. Egogradering, jur., den uppskattning af jord med afseende å dess naturliga afkastningsförmåga, hvilken verkställes vid skifte af jord, egoutbyten och ofta äfven vid egostyckningar och hvarigenom jorden åsättes visst gradtal, utmärkande det förhållande, efter hvilket jord af mindre god beskaffenhet kan genom tillökning i vidd lämnas såsom vederlag för jord af bättre beskaffenhet. H. Rhn. Egoism (af lat. ego, jag), själfviskhet, egennytta; egennyttigt tänkesätt; filos., den form af eudemonistisk etik, enligt hvilken den handlandes eget sinnliga väl ensamt bör och kan vara motiv för hans handlingssätt. Egoismen förnekar visserligen ej, att äfven hänsyn till andras sinnliga väl kan inverka på den handlandes motiv, men endast i den meningen, att han därmed mer eller mindre medelbart främjar sitt eget. (Jfr Alruism). — Egoist, själfvisk, egennyttig människa (som alltid i första rummet ser sitt eget "jag" till godo). — Egoistisk, själfvisk, egennyttig. Jfr Egotism. Egopenningar, kam. Se Jordskyld. Egoskifte, jur. Se Skifte af jord. Egoskillnad. Se Gränsmärken och Rågång. Egoskillnadsrätt, jur., särskild domstol, inrättad för behandling af tvister om egoskillnad mellan byar och hemman i vissa orter inom Sverige. En sådan domstol skulle enligt k. stadgan angående afvittringsverket i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län af 10 febr. 1824 afgöra alla vid afvittringen inom dessa län uppkommande råtvister eller egoskillnadsmål. Sedan afvittringen i riket numera blifvit fullbordad utom inom vissa delar af Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, handlägger egoskillnadsrätt råtvister endast rörande byar och hemman i dessa trakter. Egoskillnadsrätten består af domaren i orten, såsom ordförande, och två af jordegarna valda ledamöter. Besvär öfver egoskillnadsrätts utslag fullföljas hos K. M:t i Högsta domstolen. H. Rhn. Egostyckning, jur. Enligt lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring 27 juni 1896 må hemman, hvilket får klyfvas, jämväl styckas i två eller flera lotter sålunda, att viss, till gränserna bestämd egovidd utlägges till hvarje lott och hemmanets mantal därefter mellan lotterna fördelas. Ett villkor för användningen af detta jorddelningsförfarande, som i lagen benämnes egostyckning, är, att hemmanet icke legat i samfällighet med annat hemman eller ock blifvit ur samfälligheten utbrutet genom sådan delning, att hemmanets egor icke kunna utan egarens samtycke tillsammans med annan mark intagas i skifte. Egostyckning är af två slag: 1) sådan, som verkställes i enlighet med en af hemmanets egare angifven styckningsplan, och 2) sådan, som eger rum på grund af aftal, enligt hvilket hemmanets egare till annan upplåtit viss till gränserna bestämd egovidd att såsom hemmansdel egas. Egostyckning, som skall omfatta all till hemmanet hörande mark, verkställes af landtmätare med användande af ett i vissa afseenden enklare förfarande än det vid laga skifte föreskrifna. Klagan öfver egostyckning föres hos egodelningsrätt och vidare hos K. M:t i Högsta domstolen. — Genom lag 16 juni 1905 har för tiden till 1 jan. 1910 förordnats, att i Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län egostyckning ej må ske eller förordnande för landtmätare att verkställa egostyckning meddelas, utan att K. M:ts befallningshafvande gifvit tillstånd till egostyckningen. L. A. (H. Rhn.) Egotism, eng. (jfr Egoism), egenkärt framhållande af det egna jaget i synnerhet genom att tala mycket om sig själf. Egotvist, jur. Detta ord anses vanligen liktydigt med råtvist, rågångstvist, d. v. s. tvist emellan jordegare, huruvida viss mark tillhör den enes eller andres fastighet. E. P.* Egoutbyte, jur., landtmäteriåtgärd, hvarigenom egostycken, som tillhöra särskilda egendomar eller skifteslag, efter gradering utbytas emot andra för åstadkommande af räta skillnadslinjer i stället för krokiga eller vinnande af annan bekvämlighet för odling, häfd e. d. E. P.* Egregie laudatur, lat. Se Distinktionsbetyg och Laudatur. Egrenermaskin (af fr. égrener l. égrainer, borttaga frön; eng. ginning machine l. gin), en maskin, som har till ändamål att befria de nyskördade bomullsflockarna från frön och kvarsittande kapseldelar. Då den nyskördade bomullen innehåller ungefär 70 viktprocent kapseldelar och frön, vore det ej ekonomiskt att transportera den i sådant tillstånd till aflägset liggande spinnerier. Egreneringen verkställes därför redan i de vid plantagerna uppförda magasinsbyggnaderna. Härvid begagnas maskiner af hufvudsakligen två olika system: valsegrenermaskiner (roller gins) och sågegrenermaskiner (saw gins). Bland de förra är den efter sin uppfinnare benämnda Macarthy gin allmännast (se fig. 1). Bomullen