Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 629-630 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Floribus - Florida, den sydligaste staten i nordamerikanska unionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

floribus: det ena med upptill utvikta kanter
(fig. 2). det andra med fot af samma form
som vanliga
champagneglas, men tre till fyra gånger
större (fig. 3).

Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3.

Florida [förkortadt Fla.; flå’ridə], den sydligaste
staten i nordamerikanska unionen, belägen mellan 24°
31’ och 31° n. br. samt 79° 48’ och 87° 38’ v. lgd,
består af en 700 km. lång, omkr. 150 km. bred halfö
mellan Atlantiska hafvet och Mexikanska viken jämte
en kuststräcka längs nämnda vik samt gränsar i
n. till Georgia och Alabama, i v. till sistnämnda
stat; genom Floridasundet är halfön i s. skild från
Cuba. Kustområdet vid Mexikanska viken kallas ofta
"Väst-F.", halfön åter "Öst-F.", och man talar
om de "båda Florida". Areal 151,981 kvkm., däraf
11,500 kvkm. vatten. F. är den lägsta delen af
unionens område med en höjd af i medeltal blott 18
m. ö. h. och ingenstädes öfverstigande 60 m. Den
2,000 km. långa kusten är vid Atlantiska hafvet och
Floridasundet garnerad med dyner och sandbankar samt
lagunbildningar och är nästan alldeles utan hamnar;
däremot bildar Mexikanska viken flera vikar och
bukter, såsom Whitewater bay, Charlotte harbor,
Tampa-, Appalachicola- och Pensacola-vikarna. I
s. omgifves halfön af en 320 km. lång båge af små
kalkstens- och korallöar, Florida Cays (Keys),
bland hvilka man urskiljer flera grupper, såsom Cay
Biscayne, Cay Largo, Vaccas Cays, Pine islands, Cay
West, Marquesas Cays och Tortugas Cays. Viktigast är
Cay (Key) West-gruppen (se Cay west). – F. var, såsom
Dall visat, ännu i mellersta tertiärtiden en ö eller
en grupp öar, hvilka liksom Bahamaöarna hörde till
Västindiska övärlden, men har senare genom en negativ
nivåförändring fogats ihop med kontinenten. Den
fasta berggrunden är öfver hela F. kalksten, i
hvilken förefinnas talrika s. k. karstbildningar:
stora, mestadels med vatten fyllda grottor, doliner,
jättekällor, bl. a. den 54 m. djupa
Wakulla-källan vid S:t Marks eller Silfverkällan vid
Ocala, som är 24 m. djup och 180 m. bred, o. s. v. En
mängd sjöar och träsk (swamps) förekommer, ofta
beroende på, att hålor störtat in (lime sinks). De
största äro Okeechobeesjön (2,600 kvkm., med endast
6 m. djup), Lake Apopka (310 kvkm.) och Lake George
(400 kvkm.), som genomflytes af S:t John’s river, den
största floden på själfva halfön. Väst-F. genomflytes
af flera norrifrån kommande floder, bl. a. Suwannee,
Appalachicola, Choctawhatchee och Escambia. Af
träsktrakterna äro de s. om Okeechobeesjön belägna
Everglades de största; de stå genom underjordiska
kanaler i förbindelse med nämnda sjö. De utgöra
ett 257 km. långt, nära 100 km. bredt, men endast
0,3–1 m. djupt träsk, som ligger 2,5 m. ö. h., nästan
öfverallt är bevuxet med det hvassa halfgräset Cladium
effusum och som alltefter årstid och vindriktning
har växlande aflopp, än till Atlantiska hafvet,
än till Mexikanska viken. – Klimatet är utom
i grannskapet af träsken mycket sundt, hvarför
F. om vintern besökes af sjuklingar från de norra
staterna. Medeltemperaturen i juli är i Jacksonville
i norra F. samt i Tampa 27,4°, i östaden Cay west
26,1°; vintern, som i regel är mycket kort, utmärkes
genom perioder af köld, då isbildning kan förekomma
äfven i Everglades och på Okeechobeesjön, skilda från
hvarandra genom längre perioder af värme. I Tampa
förekomma temperaturväxlingar på 17°, så att man icke
kan tala om ett tropiskt klimat, utan de tropiska och
halftropiska växter, som odlas på halfön, behöfva
skydd under vintern. Senast på 1890-talet gjorde
några stränga vintrar med flera cm. djup snö stor
skada, bl. a. på orangeträden. Medeltemperaturen
i jan. är likväl i Tampa 14,8°, i Jacksonville
12,9°. Årsmedeltemperaturen är i sistnämnda stad
20° och i Tampa 21,9°, medan det insulära Cay
west når ända till 25,1° samt sydöstra kusten
till 23,1°. Nederbörden faller till största delen
på höst och vinter, oftast i häftiga skurar,
ledsagade af åska, medan sommaren är utprägladt
torr, så att konstgjord vattning af åkerfälten
ofta måste tillgripas. Den årliga regnmängden är på
östra kusten 1,450 mm., i Jacksonville 1,354 mm.,
i Tampa 1,353, medan Cay west har endast 975 mm. –
Växt- och djurvärlden utmärkas genom en blandning
af nordiska och tropiska former. Karaktärsträd äro
Quercus virens, Sabal Palmetto, Pinus australis;
dessutom märkas alltid gröna ericaceer (t. ex. den
trädartade Vaccinium arboreum), som förena denna
region med Mississippiskogarna, mahogny, järnträd
(Reynosia latifolia), sumpcypressen (Taxodium
distichum), sju arter magnolier och en mängd
epifyter. I södra F:s träskområden växa mangroveträd
(Rhizophora mangle). Södra F. hör i floristiskt
afseende snarare till Antillerna än till de
atlantiska sydstaterna. Af skogsprodukter exporteras
årligen för 7–8 mill. doll. Af kulturväxter märkas
bomull, sockerrör, ramie, ris och andra sädesslag,
batater, kassave (latropha manihot), sydfrukter,
bland hvilka de viktigaste äro oranger, citroner,
ananas, bananer, guave, kokosnötter samt grönsaker
och trädgårdsfrukter. – Vargar, kuguarer, räfvar och
opossum, uttrar, hjortar och björnar tillhöra F:s
fauna; alligatorer finnas i floder och sjöar. De
sistnämnda ha dock nedlagts i så stora mängder
(1880–94 2,5 mill.), att man för att tillfredsställa
industriens behof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>