den i politiskt afseende neutrala ställning han tidigare velat synas iakttaga (ehuru han afgjordt stod på den konservativa sidan) vek mer och mer för ett allt tydligare uttaladt nit för folkfriheten. I det stora hela lyckades F. icke reformera den svenska historieskrifningen, som ännu bottnar i Geijers skola, men genom intressanta, skarpsinniga synpunkter och ett gfänsande herravälde öfver språket blef hans kritik i mycket af stor verkan. Ingen häfdatecknare har som F. nått så långt fram till allmänheten. Oerhördt var hans inflytande och stor hans förmåga att väcka allmänt historiskt intresse. -- "Berättelserna" utkommo 1900--04 oförändrade i ny upplaga. F. anlitade en mängd in- och utländska arkiv, såsom Kiksarkivet och öfriga bibliotek och arkiv i Sverige samt arkiven i Köpenhamn, Dresden, Königsberg, Warschau, Wien, Bruxelles, Paris, München, Hamburg m. fl. Utländska resor företogos först 1829 och sedan tidvis nästan årligen. Frukten häraf blef dels det för adeln förmånliga arbetet Karakteristik af tiden och de utmärkta handlande personerna i Sverige från år 1592 till 1600, hvilket vann Svenska akad :s stora pris och trycktes i dess "Handlingar ifrån år 1796" (del 14, 1831), dels i afskrift hemförda Handlingar rörande Sverges historia (4 bd, 1836--43). Alla sina, äfven från senare utländska forskningsresor hemförda afskrifter och anteckningar samt hela sin vidlyftiga "rustbod" för "Berättelser ur svenska historien" skänkte han 1880 till K. biblioteket i Stockholm. 1882 utkom, genom F:s dotter Evas försorg, Bidrag till Sveriges historia ej ter 1772, utgörande funna skriftliga uppsatser af F. 1884 utkom en af F. 1804 skrifven, i viss mån själfbiografisk bok: Min historias historia, af utmärkt värde för studiet af F:s personlighet och temperament, som i så hög grad prägla hans historiska verk. En genom allmän subskription bekostad, af W. Runeberg modellerad byst öfver F. är ämnad att uppställas i Humlegården i Stockholm. -- F. blef 1834 led. af Vitt. hist. o. ant. akad., 1840 af Svenska akad. och 1847 af Vet. akad. -- Utom ofvan nämnda arbeten författade han Inträdestal hållet i Svenska akad. d. 23 maj 1841 (öfver J. O. Wallin; "Sv. akad:s Handl. ifrån år 1796", del 21, 1845), Orsakerna till den historiska orättvisa, hvarmed catholska tidehvarfvet blifvit i Sverige behandladt (1847; i "Handl. rör. prestmötet i Carlstad", 1848), Äreminne öfver grefve E. Dahlberg (i "Svenska akad:s Handl. ifrån år 1796", del 24, 1851), Jemförelse mellan psalmböckerna af 1695 och 1819 (1854) med flera smärre afhandlingar. Äfven några af F:s predikningar och andliga föredrag äro tryckta. Litt.: artikeln Anders Fryxell i "Svenskt biografiskt lexikon", V, s. 94, och "Ny följd" IV, s. 146, där officiella data och smärre skrifter af F. närmare angifvas, H. L. Forssell, "Inträdestal i Svenska akademien" (i "Svenska akad:s Handl. ifrån år 1796", del 57, 1882), och L. M. Bååth, "Anders Fryxell" (i "Ord och bild", 1902). H. W. (L. M. B.) 4. Olof F., den föregåendes broder, präst, vitterhetsidkare, f. 24 sept. 1806 i Edsleskogs prästgård (Dal), d. 9 april 1900 som svenska prästerskapets äldste, blef 1825 student i Uppsala och prästvigdes 1831, var 1840--55 föreståndare för Wallinska flickskolan i Stockholm, vardt 1844 bataljonspredikant vid Svea artilleriregemente, 1845 filos. doktor och 1853 kyrkoherde i Skeppsholms församling i Stockholm. 1859 blef F. ord. hofpredikant och 1860 kyrkoherde i Ör (Karlstads stift) samt förordnades 1862 till kontraktsprost öfver Södra Dals kontrakt. Teol. doktor 1877. -- Såsom vitter författare uppträdde F. 1829 med ett häfte dikter och vann Sv. akad:s mindre pris för dikterna De bergtagne (1832) och Bråvalla-slag (1845) samt stora priset för Slaget vid Brunkeberg (1834). F. utgaf vidare Skrifter (1835--38), innehållande dels poesier, dels politiska uppsatser, flera diktsamlingar under titlarna Natt och dag samt Dag och natt (1839--54) m. m. 5. Eva Andreetta F., dotter till F. 3, skriftställarinna, f. 15 jan. 1829 i Stockholm, biträdde som handsekreterare sin fader vid hans historiska arbeten och utgaf efter hans död hans "Bidrag till Sveriges historia efter 1772" (1882) och "Min historias historia" (1884, 2:a uppl. 1908). Dessutom har hon dels under sitt eget namn, dels under signaturerna Edmund Gammal och F. A. Ek skrifvit uppsatser af socialt innehåll samt med entusiasm och ej utan talang förfäktat en frisinnad och kristen världsåskådning, bl. a. i Qvinnofrågan (1880) och Omstörtning eller utveckling (1886). -- Hennes syster Matilda F., f. 8 okt. 1830 i Stockholm, bosatt där med sin syster från 1881, egnade sig i Sunne åt sjukvård och fri folkundervisning samt har i Stockholm nitiskt verkat för nykterhetsrörelsen, föreningen för sömmerskor m. m. Fryxell-Langensköldska donationen, en af krigsrådet Daniel Fryxell (f. 30 mars 1776, d. 14 febr. 1837) och hans hustru Margareta Kristina, f. Langensköld (f. 31 mars 1776, d. 27 april 1840), inrättad stiftelse för välgörande ändamål. De närmare bestämmelserna för stiftelsen grunda sig å ett af fru Fryxell, efter mannens död, 20 jan. 1840 upprättadt testamente. Donationen består af säterierna Ekholmen och Kyrkebyn i Gunnarsnäs socken och säteriet Västerråda med underlydande i Holms socken, alla på Dal, samt en mängd frälseräntor. Af stiftelsens årliga behållning skola minst tre fjärdedelar utdelas till "pauvres honteux" och det öfriga till stipendier åt behöfvande studerande. Understödstagare skola tillhöra Värmlands eller Älfsborgs län, men företrädesvis Dal. Stiftelsens tillgångar vid 1907 års slut: 4 1/4 mtl, tax. till 138,500 kr., Ingribyns kvarnar, tax. till 9,000 kr., frälseräntor af 12 11/24 mtl, tax. till 21,000 kr., och ett kapital af 28,000 kr. Egendomarna, hvilkas areal uppgifves till 272 har åker, 122 har äng och 98 har skog, äro utarrenderade sedan 1898 och betinga f. n. ett arrende af 5,170 kr. Från 1841, då stiftelsen trädde i verksamhet, till 1907 års slut, ha därifrån utdelats omkr. 334,000 kr. Sistnämnda år utdelades 2,366 kr. i pensioner och gratifikationer samt 570 kr. i stipendier åt studerande vid Uppsala universitet, Krigshögskolan samt allmänna läroverket i Karlstad. Frågeord, Frågesats. Se Interrogativ. Frågetecken. Se Skiljetecken. Frågodag, den dag, på hvilken församling, där ledig prästlägenhet finnes, eger att utlåta sig, huruvida emot det förestående valet några hinder äro att anmäla, och på hvilken, om sådana icke förekomma, vallängden uppläses och justeras. Vid detta tillfälle kan, när fråga är om kyrkoherdebeställning, församlingen begära en fjärde profpredikant, i regala