Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fryxell-Langensköldska donationen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den i politiskt afseende neutrala ställning
han tidigare velat synas iakttaga (ehuru han
afgjordt stod på den konservativa sidan) vek mer
och mer för ett allt tydligare uttaladt nit för
folkfriheten. I det stora hela lyckades F. icke
reformera den svenska historieskrifningen,
som ännu bottnar i Geijers skola, men genom
intressanta, skarpsinniga synpunkter och
ett gfänsande herravälde öfver språket blef
hans kritik i mycket af stor verkan. Ingen
häfdatecknare har som F. nått så långt fram till
allmänheten. Oerhördt var hans inflytande och
stor hans förmåga att väcka allmänt historiskt
intresse. – "Berättelserna" utkommo 1900–04
oförändrade i ny upplaga.
F. anlitade en mängd in- och utländska arkiv,
såsom Kiksarkivet och öfriga bibliotek och
arkiv i Sverige samt arkiven i Köpenhamn,
Dresden, Königsberg, Warschau, Wien, Bruxelles,
Paris, München, Hamburg m. fl. Utländska resor
företogos först 1829 och sedan tidvis nästan
årligen. Frukten häraf blef dels det för adeln
förmånliga arbetet Karakteristik af tiden och
de utmärkta handlande personerna i Sverige från
år 1592 till 1600, hvilket vann Svenska akad
:s stora pris och trycktes i dess "Handlingar
ifrån år 1796" (del 14, 1831), dels i afskrift
hemförda Handlingar rörande Sverges historia
(4 bd, 1836–43). Alla sina, äfven från senare
utländska forskningsresor hemförda afskrifter och
anteckningar samt hela sin vidlyftiga "rustbod"
för "Berättelser ur svenska historien" skänkte
han 1880 till K. biblioteket i Stockholm. 1882
utkom, genom F:s dotter Evas försorg, Bidrag
till Sveriges historia ej ter 1772, utgörande
funna skriftliga uppsatser af F. 1884 utkom en
af F. 1804 skrifven, i viss mån själfbiografisk
bok: Min historias historia, af utmärkt värde för
studiet af F:s personlighet och temperament,
som i så hög grad prägla hans historiska
verk. En genom allmän subskription bekostad, af
W. Runeberg modellerad byst öfver F. är ämnad
att uppställas i Humlegården i Stockholm. –
F. blef 1834 led. af Vitt. hist. o. ant. akad.,
1840 af Svenska akad. och 1847 af Vet. akad. –
Utom ofvan nämnda arbeten författade han
Inträdestal hållet i Svenska akad. d. 23
maj 1841 (öfver J. O. Wallin; "Sv. akad:s
Handl. ifrån år 1796", del 21, 1845), Orsakerna
till den historiska orättvisa, hvarmed catholska
tidehvarfvet blifvit i Sverige behandladt (1847;
i "Handl. rör. prestmötet i Carlstad", 1848),
Äreminne öfver grefve E. Dahlberg (i "Svenska
akad:s Handl. ifrån år 1796", del 24, 1851),
Jemförelse mellan psalmböckerna af 1695 och 1819
(1854) med flera smärre afhandlingar. Äfven
några af F:s predikningar och andliga föredrag
äro tryckta. Litt.: artikeln Anders Fryxell i
"Svenskt biografiskt lexikon", V, s. 94, och "Ny
följd" IV, s. 146, där officiella data och smärre
skrifter af F. närmare angifvas, H. L. Forssell,
"Inträdestal i Svenska akademien" (i "Svenska
akad:s Handl. ifrån år 1796", del 57, 1882),
och L. M. Bååth, "Anders Fryxell" (i "Ord och
bild", 1902).
H. W. (L. M. B.)
4. Olof F., den föregåendes broder, präst,
vitterhetsidkare, f. 24 sept. 1806 i Edsleskogs
prästgård (Dal), d. 9 april 1900 som svenska
prästerskapets äldste, blef 1825 student i
Uppsala och prästvigdes 1831, var 1840–55
föreståndare för Wallinska flickskolan i
Stockholm, vardt 1844 bataljonspredikant vid
Svea artilleriregemente, 1845 filos. doktor
och 1853 kyrkoherde i Skeppsholms församling
i Stockholm. 1859 blef F. ord. hofpredikant
och 1860 kyrkoherde i Ör (Karlstads stift) samt
förordnades 1862 till kontraktsprost öfver Södra
Dals kontrakt. Teol. doktor 1877. – Såsom vitter
författare uppträdde F. 1829 med ett häfte dikter
och vann Sv. akad:s mindre pris för dikterna
De bergtagne (1832) och Bråvalla-slag (1845)
samt stora priset för Slaget vid Brunkeberg
(1834). F. utgaf vidare Skrifter (1835–38),
innehållande dels poesier, dels politiska
uppsatser, flera diktsamlingar under titlarna
Natt och dag samt Dag och natt (1839–54) m. m.
5. Eva Andreetta F., dotter till F. 3,
skriftställarinna, f. 15 jan. 1829 i Stockholm,
biträdde som handsekreterare sin fader vid
hans historiska arbeten och utgaf efter hans
död hans "Bidrag till Sveriges historia efter
1772" (1882) och "Min historias historia"
(1884, 2:a uppl. 1908). Dessutom har hon dels
under sitt eget namn, dels under signaturerna
Edmund Gammal och F. A. Ek skrifvit uppsatser
af socialt innehåll samt med entusiasm och ej
utan talang förfäktat en frisinnad och kristen
världsåskådning, bl. a. i Qvinnofrågan (1880)
och Omstörtning eller utveckling (1886). –
Hennes syster Matilda F., f. 8 okt. 1830 i
Stockholm, bosatt där med sin syster från
1881, egnade sig i Sunne åt sjukvård och fri
folkundervisning samt har i Stockholm nitiskt
verkat för nykterhetsrörelsen, föreningen för
sömmerskor m. m.
Fryxell-Langensköldska donationen, en af
krigsrådet Daniel Fryxell (f. 30
mars 1776, d. 14 febr. 1837) och hans hustru
Margareta Kristina, f. Langensköld (f. 31 mars
1776, d. 27 april 1840), inrättad stiftelse för
välgörande ändamål. De närmare bestämmelserna
för stiftelsen grunda sig å ett af fru Fryxell,
efter mannens död, 20 jan. 1840 upprättadt
testamente. Donationen består af säterierna
Ekholmen och Kyrkebyn i Gunnarsnäs socken
och säteriet Västerråda med underlydande
i Holms socken, alla på Dal, samt en mängd
frälseräntor. Af stiftelsens årliga behållning
skola minst tre fjärdedelar utdelas till "pauvres
honteux" och det öfriga till stipendier
åt behöfvande studerande. Understödstagare
skola tillhöra Värmlands eller Älfsborgs län,
men företrädesvis Dal. Stiftelsens tillgångar
vid 1907 års slut: 4 1/4 mtl, tax. till 138,500
kr., Ingribyns kvarnar, tax. till 9,000 kr.,
frälseräntor af 12 11/24 mtl, tax. till 21,000
kr., och ett kapital af 28,000 kr. Egendomarna,
hvilkas areal uppgifves till 272 har åker,
122 har äng och 98 har skog, äro utarrenderade
sedan 1898 och betinga f. n. ett arrende af 5,170
kr. Från 1841, då stiftelsen trädde i verksamhet,
till 1907 års slut, ha därifrån utdelats
omkr. 334,000 kr. Sistnämnda år utdelades 2,366
kr. i pensioner och gratifikationer samt 570
kr. i stipendier åt studerande vid Uppsala
universitet, Krigshögskolan samt allmänna
läroverket i Karlstad.
Frågeord, Frågesats. Se Interrogativ.
Frågetecken. Se Skiljetecken.
Frågodag, den dag, på hvilken församling, där
ledig prästlägenhet finnes, eger att utlåta
sig, huruvida emot det förestående valet
några hinder äro att anmäla, och på hvilken,
om sådana icke förekomma, vallängden uppläses
och justeras. Vid detta tillfälle kan, när fråga
är om kyrkoherdebeställning, församlingen begära
en fjärde profpredikant, i regala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
